tisdag 9 oktober 2007

Morgan Stanley flaggar för hot

Den här fina sidensvansen kopierade jag från Wikipedia. Men idag hade jag nöjet att få betrakta ett halvdussin livs levande sidensvansar som åt bär från en hagtornshäck i Vendelsö. Trevligt. Och när jag gick därifrån hördes deras klocklika små pinglande drill.

Det är sidensvansarnas flyttsäsong nu, från norra Skandinavien och Ryssland söderut. Undrar hur det går för dem när klimatet blir varmare? Då kanske de kan stanna kvar i sina nordliga barrskogar?

På tal om klimatet så har investmentbanken Morgan Stanley enligt en artikel i Dagens Industri skickat upp dystra signaler angående klimatet och världsekonomin. Här är några klipp från artikeln:

"Ett mer osäkert klimat kommer att öka osäkerheten vid investeringar och på så vis störa konjunkturcykeln", skriver banken.

I spåren av detta tror banken att det runt hörnet väntar både högre arbetslöshet och högre inflation - ett fenomen som kallas stagflation. Det är ett mardrömstillstånd som en centralbank inte kan göra mycket åt med det trubbiga räntevapnet.

Om man dumpar idén om "oberoende" centralbanker och låter banken arbeta i lag med ansvariga inom politik och näringsliv inom ramen för en fungerande demokrati borde problemen vara mindre. Konjunkturcykeln i sig kan ses som en permanent störning som kan bearbetas med kombinationer av finans- och penningpolitik. Om man tror att bara ränteändringar löser några långsiktiga problem är man sannolikt ute och cyklar.

"Under de senaste 20 åren har världsekonomin karaktäriserats av sjunkande inflation. Vi tror att inflationen nu återvänder mycket på grund av klimatförändringarna", skriver Morgan Stanley.

Banken tror att det enda som skulle kunna hålla tillbaka inflationstrycket är ny teknologi och kraftfulla åtgärder från världens regeringar.
Man bör lägga till att det fanns en period på 90-talet där rustningskostnaderna i världen sjönk, och detta var sannolikt bra för att hålla inflationen nere. Rustningskonjunkturer kan kortsiktigt fungera som en kraftfull ekonomisk stimulans genom att pumpa ut efterfrågan i den civila ekonomin, men på lång sikt blir de mycket negativa genom att denna efterfrågan inte kompenseras av tillräcklig produktion för konsumtion, vilket i sin tur driver på inflationen. Nu har vi åter en situation där främst USA vräker ut resurser till sitt militärindustriella komplex, och det verkar inte ekonomiskt sunt (eller sunt ur någon annan synpunkt heller). Andra stater följer efter, men USA är i en kategori för sig i det här avseendet.

Första gången jag läste en bok i nationalekonomi fanns det ännu så kallade fria nyttigheter, naturkrafter och annat som det inte kostade något att utnyttja. Frisk luft var en sådan. Men nu kommer andra tider:


Morgan Stanley tror att vi snart kommer att se på atmosfären på ett annat sätt.

"I dag används atmosfären som en plats där man relativt fritt kan släppa ut hur mycket växthusgaser man vill. Det kommer snart att ändras. Atmosfären kommer att bli en ändlig faktor att ta hänsyn till precis som kapital och arbetskraft."

***

Vi har dels större delen av något man kan kalla "det vetenskapliga världssamfundet" som alltmer enträget varnar för riskerna med klimatförändringar, vi har dels allt större delar av näringslivet som sällar sig till kören av varnare - som Morgan Stanley.

Och mellan dem hörs stämmorna av de som i brist på något bättre ibland kallas "klimatförnekare". Ärligt talat: det krävs en del mod (eller dumhet) för att ställa sig upp som privatperson och förkunna "jag kan det här bättre än många tusen vetenskapsmän och ekonomiska analytiker". För kan vi verkligen tro att en pensionerad sumprunkare i Hälleforsnäs har bättre insikter i världens klimat än horder av akademiker som med möda får igenom sina artiklar i strängt redigerade vetenskapliga tidskrifter, som arbetar med jättedatorer och jättestora forskningsanslag, etc. etc.? Kan vi tro att personer utan särskilda fackkunskaper i meteorologi, kemi, glaciärologi osv. skulle kunna komma på sammanhang som specialisterna inte har räknat ut? Det kan givetvis vara möjligt, men just inom den här typen av vetenskaper är den möjligheten sannerligen inte stor.

Jag minns en löpsedel för någon veckotidning jag såg för många år sedan: "Arbetslös trebarnsfar löser universums gåtor". Förmodligen tillhör många av "klimatförnekarna" den typen av människor som sitter vid köksbordet och "löser universums gåtor".

***


Jag bladade nyss i senaste numret av tidskriften Vår Fågelvärld som ges ut av Sveriges Ornitologiska Förening. Det var bland annat en artikel om fåglar på små öar i Söderhavet. De ligger illa till på grund av olika hot. Det senaste är att stigande havsvattennivå kommer att göra att deras öar så småningom kommer att hamna under vattnet.






Inga kommentarer: