onsdag 25 augusti 2010

Slutar framtiden i klassrummet?



Som utrustad med lite språklig fantasi kan man ju ändra ett ord här, och få det hela till att "Framtiden slutar i klassrummet". För hur är det numera? För en del år sedan talades om "livslångt lärande". Är det lika angeläget längre? Man kan tänka sig att en del människor i yrken som kräver stora kunskaper och som samtidigt har en kunskapsbas som ständigt utvecklas (medicin och datateknik är två grenar som ligger nära till hands) kan få glädjen av ofta återkommande fortbildning. Den sortens människor, som sitter på lönsamma kunskaper, är arbetskraftsköparen beredda att satsas på så att deras funktion som värdeskapande arbetskraft består. Men för stora grupper behövs inte så omfattande utbildning att de på grund av den kan bli oundgängliga som individer - faller en ifrån står det tio man med liknande kvalifikationer på gatan utanför och söker jobb. Vad har de för nytta av "livslångt lärande" när det ändå bara slutar i en tillvaro där man är en slit-och-slängvara som kan behandlas godtyckligt?

En gång gjorde folkskolan att en växande industri fick tillgång till mängder av människor med grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Den där massuppställningen av nya arbetare behövs inte längre, det räcker med mindre grupper av specialister. Och det gäller även utbildning på högre nivåer. Den kapitalistiska ekonomin behöver snäva grupper av specialutbildade människor, möjligen kan de "växa på jobbet" och få en del utbildning internt, men skulle de inte platsa är det bara att plocka in en ny specialist och kasta ut den gamla.

Samtidigt som industrisamhället sjunker samman ökar visserligen behovet på tjänstesidan, men även där rationaliseras det ju, och slutresultatet blir man kan "spara" genom att skära ner på skolutbildning. Det där kan man dölja genom att prata om att "alla behöver inte ha högskoleutbildning", men jag skulle tro att om björklundarna får härja ett tag till blir det nog inte bara högskola utan också gymnasium som är onödigt för underklassen. Vad det gäller överklassen och de högre medelskikten kommer de ändå att se till att ungdomarna tar sig igenom skolorna, även de som är lite klena å huvudets vägnar.

Framtiden i klassrummet kanske slutar i åttan eller nian för ett växande antal ungdomar från underklassfamiljer och underklassområden. Vad händer med dem sedan? En del kan väl skickas vidare som lärlingar. Lärlingssystem rätt skött kan vara bra när man skall komma in i ett yrke från grunden, men här finns ju misstanken om att det också gäller att skaffa fram lite billig arbetskraft och dölja lite arbetslöshet för en tid. Det man kan befara är att det återskapas en underklass som reserv av arbetskraft för billiga jobb, och vad ligger det för framtid i det? Man kan ana att inte bara industrisamhället utan samhället som sådan faller sönder någonstans mellan privatskolorna och underklassens förorter. Underklassens barn är inte dummare än att de förstår att framtiden tar slut och den stora dörren smälls igen i deras nyllen just när livet skall börja. Staten och kapitalet säger i princip till de här människorna: "Ni behövs inte, och i den mån ni behövs så ska det vara till jävligt låg betalning." Man får hoppas att den insikten inte tar den kriminella vägen utan omvandlas till ordentliga politiska krav.

6 kommentarer:

Teckentydaren sa...

”Det naturligtvis synnerligen lovvärda arbetet för höjandet av ungdomarnas kunskapsnivå bör likvisst ej, som nu i många fall tycks ske, genom heltidsläsningens införande bedrivas så, att befolkningens ekonomiska välstånd undergrävas.”
Gustav Cassel
Skattebetalarnas förening –Sunt Förnuft-1921

”Gossar och flickor i åldern 12 a 17 år tvångsmatas i läroverken och folkskolans överbyggnader med bokligt vetande, som ofta i sina egna ögon för fina att draga en kärra eller skura golv och kanske även ej sällan kroppsligen för svaga till hårt arbete.”
Skattebetalarnas förening –Sunt Förnuft-1923


”… De teoretiska studierna kunna ibland också leda till, att individen mister en del av sin ursprunglighet och handlingslust, att han gå miste om en mängd tillfällen till värdefulla inflytelser från det praktiska livet. …”
Undervisningsrådet Fredriksson
Skattebetalarnas förening –Sunt Förnuft-1924

”Massproduktionen av skollärare, som nu pågått så länge, och i ett allt mer stegrande tempo, är ett bekymmersamt utslag av tidens utbildningsraseri.”
Skattebetalarnas förening –Sunt Förnuft-1926

Teckentydaren sa...

Jo underklassen är enständig källa till bekymmer för makthavarna. Man har t.ex. ett ständigt bekymmer för underklassens moraliska välbefinnande, det finns inget som är så skadligt för underklassens moral som en inkomst som på något sätt kan ses som arbetsfri eller lättförtjänt. En ständig vaksamhet behövs för att vaka över underklassen så de inte hamnar i denna olycka. Medan få saker är så bra för samhället som arbetsfria inkomster för överklassen.

När effektiva och fungerade preventivmedel utvecklades hade överklassen stora bekymmer med hur dessa skulle undanhållas underklassen, man såg framför sig med fasa en situation där underklassen slutade att yngla av sig rikligt med billiga tjänsteandar. Vid en bristsituation skulle de ju till och med kunna begära anständigt betalt.

Björn Nilsson sa...

Ergo: underklassens liv & leverne är ett ständigt bekymmer för överklassen. Stackare! Och vi kan ju dela dess oro över att torparungarna kan få en massa konstiga ideer om de får gå för mycket i skolan ... och professor Cassels uttalande kan väl tolkas så att man inte behöver vara till hundra procent smartskalle för att kunna bli professor. Undrar vilka som i hans skalle utgör "befolkningen"? Knappast alla människor som bodde i Sverige på den tiden i alla fall.

Teckentydaren sa...

"Too much public education only gets working people riled up and full of backsass."
-- Virginia Senator Harry Flood Byrd

Teckentydaren sa...

Det finns många bra argument för att inte underklassen ska få för mycket utbildning, när det här med utbildning för barnen kom i svang i England i slutet av 1800-talet förklarade ordföranden i Royal Society Mr Giddy för parlamentet farorna med förslaget att starta skolor för arbetarbarn:

"Att ge utbildning till den fattiga arbetarklassen... skulle i själva verket vara till nackdel för deras moral och deras lycka; det skulle inge dem förakt för sin ställning i livet i stället för att göra dem till goda tjänare inom jordbruket och inom andra arbetsanställningar till vilka deras ställning i samhället förutsett dem ... det skulle göra det möjligt för dem att läsa broschyrer som uppmanar till revolution... det skulle göra dem uppstudsiga mot sina överordnade."

Björn Nilsson sa...

Tja, han hade ju "rätt" ur sin egen klassynpunkt, den gode Mr. Giddy. Om nu den gudomliga visheten förutsett att han skulle bli stor man inom Royal Society så måste det ju vara trevligt för honom att slippa en massa trista underklassare rännande runt fötterna.

Vad skall vi säga? Kanske att formell bildning, bildning och klokskap inte alltid hänger så nära ihop.