tisdag 9 augusti 2011

... och ännu ett diagram


Som jag redan påpekat är det fina fisken med vakna och hjälpsamma läsare. Här har vi ett diagram som bloggkollega Teckentydaren har tipsat om, innehållande det svenska exportnettot under hela andra hälften av 1900-talet. Tack för det! Man kan omedelbart notera att under de framgångsrika "guldåren" höll sig saldot prydligt omkring nollstrecket. Undrar om en skärpt analytiker kan se något samband mellan de permanenta överskotten de senaste trettio åren och den nya etappen av världsekonomisk kris som nu verkar bryta ut? - Tänk att när kapitalisterna får som de vill så verkar den reala ekonomin inte trivas med det utan börjar dra iväg i hisnande nedåtspinn!

Man kan ju undra, som Teckentydaren gör i en tidigare kommentar, varför det här inte diskuteras så mycket. Det rimliga svaret kanske är att ett allmän kunskap om hur överskottet fungerar skulle göra att en massa människor började ställa besvärliga frågor komma med jobbiga krav ... ? Man skulle ju faktiskt kunna kalla det här för en nationell skandal eller till och med tragedi.

Det var länge sedan jag läste om utrikeshandel i någon kurs, men Teckentydaren har också levererat några hjälpsamma kommentarer för att hålla isär de olika begreppen som åker runt:

Det korrekta måttet för “utrikesaffärerna” är bytesbalansen
Dvs: Handelsbalans, Tjänstebalans, Faktorinkomster, Löpande transfereringar. Bytesbalansen som i sin tur ingår i Betalningsbalansen.
På engelska ”Current account” respective ”Balance of payments”.
Det som ingår i BNP när det gäller export/import är handeln med varor och tjänster.

Bra med pigg publik som hjälper till! Jag har lite svårt att hålla isär de där olika termerna, särskilt när de börjar komma på främmande språk.

5 kommentarer:

Teckentydaren sa...

I den något märkliga historieskrivningen som verkar omfatta både folk i gemen och akademisk elit var vårat lilla land under första delen av den kurvan en kraftfullt rytande exporttiger medan vi under den senare delen är en förtvinad exportnation som inte klarar den internationella konkurrensen.

Utbildning, sjukvård, äldrevård och välfärd måste stryka på foten för att vi ska klara konkurrensen. Gamla vanvårdas till döds och döende barn avisas från sjukvården av professionella änglamakerskor på ”sjukvårdsrådginingen” då vi inte ”har råd”, detta trots att svensken överbeskattas grovt och de offentliga döda finansiella överskotten blir allt större.

Ett par kompletterande diagram:

Nettoexport och export relativt BNP
Export per capita i fasta inflationsjusterade slantar.

Teckentydaren sa...

Som Sven Grassman beskrev läget drygt ett år före han allt för tidigt fick lämna barrikaden för ekonomisk upplysning åt allmogen:

… där Görtzen införde nödmynt, där lät Feldt införa femkronan och gjorde maten dyrast i Europa. Där Karl XII och Görtz tog till prästerskap och militär för att få folk att betala - där tar dagens regeringar till »mästermedlare«, bankekonomer och massmedia. Gemensamt är att folket betalar och att de som har makten konsoliderar sig. De intellektuella har sällan tvekat att ge sitt avgörande opinionsstöd åt de fastighetsägare och den regeringsmakt som ger dem deras utbildning och inkomster.

Men uppe i sin himmel måste nog Georg Heinrich Görtz se sig mångfalt slagen av sina sentida efterföljares bedrifter. De beslöt som han om inflation, men inte kunde Görtzen dessutom få det att se ut som om det var lönehöjningar och allmogens egen överkonsumtion som var orsaken till prisernas stegring? Och visst lånade han ovanpå detta utomlands för sina utländska företag, men knappast för att köpa fastigheter eller för att öka överklassens rent privata förmögenheter. Och framför allt:

Inte hade han sån pli på statistiker och ledarskribenter att utländska fastighetsköp om flera tiotals miljarder per år kunde bokföras som ökad utlandsskuld! Han kände inte till denna moderna metod - 1990-talets metod - att nedslå allmogen genom att få den att tro att både stigande priser och ökad utlandsskuld måste bero på folkets egen överkonsumtion!

Georg Görtz och Erik Åsbrink gjorde samma sak. Båda var riktigt dåliga rikshushållare. Men 1980- och 90-talens statliga finansmän var dessutom bedragare i det att de ljög om prisstegringarnas och utlandsskuldens verkliga orsaker. Allt detta kan förstås och uttryckas på redig svenska — problemet är att de som förstår står på de rikas sida. Och för dem är detta med fastigheterna och marginalskatterna viktigare än landets tillväxt och allmogens välfärd.



Efter Grassman har det varit klent med kvalificerad kritik av den förda ekonomiska politiken, man var tvungen att totalt ignorera Grassman då han kom från den yttersta ekonomiska eliten här i landet. Kanske i någon mening tur att han slapp se hur ”väl” de rika här i landet förvaltade sin totala seger över den ekonomiska dagordningen. Numer är det total ignorans och stupiditet som härskar från höger till vänster i den ekonomiska sk verklighetsbeskrivningen.

Teckentydaren sa...

Från mitten av 80-talet korrelerar arbetslösheten med exportöverskottet, har inte sett tidigare arbetslöshetsstatisktik. Dvs ju högre exportöverskott desto högre arbetslöshet. Trots detta talar politiker och även en del sk vänsterekonomer av S typ om att det är exporten (sk ”riktiga” jobb) som ska bringa fram den fulla sysselsättningen som de vid högtidliga tillfällen och valförluster så gärna (tillfälligt) fördjupar sig i.

Björn Nilsson sa...

Nu börjar det bli verkligt intressant: "ju högre exportöverskott desto högre arbetslöshet." Är det bara två kurvor som råkar gå åt samma håll eller finns det någon kausalitet som kan vara värt att gräva djupare i?

Hur som helst: hela det här problemkomplexet med utrikeshandeln ser ut som rena dynamiten!

Teckentydaren sa...

Det troliga sambandet kan vara att hemma ekonomin stramas åt och hushållens import faller och ökar exportöverskottet.

Man kan fråga sig om en sådan strategi är långsiktigt bra för svensk industri och tjänstesektor, dvs att ha en hemmaekonomi satt på undantag gynnar inte de spirande innovationerna och det som skulle kunna bli framtidens exportframgångar. Om de redan etablerade får det allt för lätt kan de snart bli tungfotade och tar saker och ting för givet.

Nu haltar även SonyEricsson, alla stämmer alla i den exploderande smartphone marknaden. Apple stämmer, Samsung, HTC, Motorola etc, Samsung, HTC etc stämmer Apple, Nokia stämmer Apple osv för påstådda patent intrång och design kopiering. Ingen stämmer SonyEricsson! Det är inte bra då ligger de inte i sk framkant och ses som ett hot av konkurrenterna. Om inget annat så får inte minst Apple massor med rubriker för alla sina stämningar av konkurrenterna, en reklam god som någon att ständigt vara med i nyhetsrubrikerna. :-)

När det gäller nettot mellan export och import bidrar överskott till att öka BNP och ett underskott minskar BNP och tillväxt, under rekordåren hade vi generellt hög tillväxt trots att export och import ibland var överskott och ibland underskott. Sen början av 90-talet har exportnettot varit den viktigaste faktorn för tillväxten, dvs BNP ökning som inte konsumerats av svensken.