lördag 24 mars 2012

Snabbast i utförsbacken

För en gångs skull klipper jag in en kommentar under en dagstidningsartikel:

Den mest liberala invandringen, avreglering av skola och järnväg.......Och inget av de uppräknade områdena fungerar......
Det må vara att Sverige klättrat snabbast i rankningen rörande "liberalisering" men det kan väl ändå inte vara av ett egetvärde att "liberalisera" då vi samtidigt ser en sänkning gällande kvalitén.
Ingen kan väl med hedern i behåll, inte ens ekonomer, påstå att det har lyckats. Det råder väl snarast rent kaos inom samtliga områdena.

Det var i Svenskan det, och ärendet är att några som kallar sig Heritage Foundation hävdar att Sverige ...

är det land med avancerad ekonomi där liberaliseringen gått snabbast i världen när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer ...

... och att ...

Utvecklingen har drivits på av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.
Det vet ju tänkande människor redan, här rör det sig om lika goda kålsupare, och vilka partibeteckningar som figurerar så står det 'nyliberal' om man vänder på etiketten. Den hårdaste kritiken bör väl riktas mot de kvarvarande (är det 108.000?) medlemmarna inom socialdemokratin som hela tiden tolererar vad ledarskapet har för sig. Med få undantag kan man fråga sig om de överhuvud taget kan stava till 'ryggrad'.

Bilden illustrerar de stenhårda motsättningarna mellan regering och opposition vad det gäller avregleringar, avknoppningar, privatiseringar, utförsäljningar ... känslorna svallar, argumenten haglar i luften, alternativen är glasklara, demokratin är ... ja, vart tog den vägen?

Det skrivs i artikeln att det är helt unikt i den utvecklade världen att staten i Sverige inte bryr sig om vilka som äger skolorna. För några dagar sedan fick vi ett intressant jämförelseobjekt - i Finland jönsar man inte med friheter i onödan, och där är det klart bättre kvalitet på skolorna. Bara Chile sägs vara jämförbart med Sverige, men där slåss man åtminstone på gatorna om saken.

I själva verket är ju formen av ägande en viktig faktor när man studerar och värderar hur olika verksamheter sköts. Ägandets syfte spelar roll, viktig roll. Är det vinst som är det viktiga, eller är det det praktiska resultatet i skolor, sjukvård, kommunikationer etc? - För de bolag som tar över är vinsten det viktigaste. Men för politikerna som tar besluten förefaller principer som det väsentliga, men hur illa skall det gå innan verkligheten får skuffa undan en princip? När vinstjakt och felaktiga principer möts kan det gå utför väldigt fort, och Sverige skall alltså ha ledningen om man får tro den här USAmerikanska 'tankesmedjan' (reklambyrån för politiska intressen).

Nä, den här utförsbacken bör stängas såsom varande samhällsfarlig!

4 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Det må vara att ägande är viktigt, men för profitjakten spelar det då rakt ingen roll. När hela den offentliga sektorn organiserats efter s.k. New Public Management och sätter plus i budgeten långt högre än kvalitet i utförandet spelar det nästan ingen roll om verksamheten ägs av staten eller nån skum mafioso med säte på Caymanöarna.

Nyliberalerna har till och med lyckats så bra att stat och kommuner uppträder som mafioso med säte på Caymanöarna. Det är en mycket större skandal än att dom säljer ut verksamheter - men det är nästan ingen som talar om den.

Björn Nilsson sa...

"Nästan ingen roll" betyder väl ändå att det spelar viss roll?

Jan Wiklund sa...

Visst. Men bara marginellt.

Jag vll minnas att vår generation diskuterade det här redan på 60-talet, i samband med LKAB-strejken. LKAB var statligt, men det betydde ingenting för driften. Den var lika kapitalistisk som all annan verksamhet.

Björn Nilsson sa...

Man kanske får göra skillnad mellan olika typer av offentlig verksamhet? En gruva är inte samma som ett sjukhus, antar jag.