onsdag 10 juli 2013

Ekonomiska notiser

Det här saxade jag från SCB.

Fortsatt minskad industriproduktion

Produktionen inom industrin minskade med 2,6 procent i maj jämfört med april, korrigerat för säsongseffekter. Jämfört med maj 2012 minskade produktionen med 7,3 procent, i kalenderkorrigerade tal.

Nedgången i april följdes av en ännu större nedgång i maj. Inom industrins delbranscher var utvecklingen fortsatt blandad även om flertalet delbranscher redovisade nedgångar. Svagast utveckling hade aggregatet kemisk industri och läkemedelsindustrin medan industrin för elapparatur utvecklades starkast. Även stål- och metallverk redovisade en betydande nedgång i maj.
Lite längre i ner i samma text framgår det att siffrorna är preliminära och att de kanske kan justeras ned ytterligare framöver. Produktionen på stål- och metallverk är 12,5 procent lägre än för ett år sedan. Det brukar man se som en stark konjunkturindikator (frågan är om dessa gamla indikatorer ännu håller helt ut), liksom "Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror". Dagligvaror, med andra ord, sådant vi måste springa och köpa var och varannan dag. Där har vi koppling direkt till slutkonsumenten, och den industrin har minskat produktionen med 16,2 procent på ett år. Man kan ju tänka sig att en del av det bortfallet täcks av att folk i stället köper importerade produkter, men jag vet inte hur det förhåller sig med det.

Även "Industri för varaktiga konsumtionsvaror" backar. Detta är vad de okunniga kallar "kapitalvaror", men i själva verket handlar det om saker som kyl, frys, personbil, dator och annat som hushållen köper och som bara konsumeras. Men de kan konsumeras under mycket längre tid än en kartong ägg eller en ring falukorv. Man kan misstänka att om folk blir rädda för att dra på sig ytterligare skulder tar de inga nya krediter för att "riva ut köket", eller köpa en flashigare bil, och då minskar efterfrågan på den sortens varor.

På tal om privatekonomi så var det:

De tider är förbi när en hög inflation kunde göra dyra lån billigare att betala tillbaka. Det här ser ut som deflation, och då blir det snarare dyrare att betala. Och de låntagare som begriper lite av ekonomi bör bli oroliga av utvecklingen och drar in på konsumtionen  för att i stället få ner skulderna så snabbt det går. Och så är det ju så att vi har:

Frågan är hur det blir framöver. Av orderingången idag vet vi en del om vad som kommer att hända, och det ser lite tveksamt ut:

Industrins leverans- och orderläge, maj 2013:
Fallande orderingång

Industrins orderingång följde nedgången i april med fallande orderingång även i maj. Nedgången var i säsongrensade tal 2,6 procent jämfört med föregående månad. Vid en jämförelse mellan maj i år och motsvarande månad föregående år, sjönk orderingången med 6,1 procent i kalenderkorrigerade tal.
Det är klart att om konsumenterna blir tveksamma säljer affärerna mindre, vilket slår tillbaka led efter led via logistik och grossister, till konsumtionsvaruindustri, till industrin som tillverkar utrustning för produktion och distribution av konsumtionsvaror, och till slut till råvarukällorna som måste användas för att få fram kapital- och konsumtionsvaror som gör allt det andra möjligt att framställa.

Sedan finns alltid den stora frågan kvar: hur mycket är beroende av tillfälliga svängningar i konjunkturerna, hur mycket handlar om mycket mer långt- och djupgående förändringar i ekonomin?

7 kommentarer:

Simsalablunder sa...

Den enorma privata skuldsättningen måste ju någon visa sin andra sida, att fler inte längre beviljas ny eller utökad kredit. Sådant sker ju inte direkt på jämt klockslag utan är en utdragen accelererande process, om inte något fyller gapet som uppstår.

Med nötter vid spakarna, som tror att de kan spara sig ur eländet kan vi vänta oss misär för en del samtidigt som andra växlar in till mark och fastigheter när priserna faller. Det blir på det stora hela samma vinnare vid upp och nedgång.

martin sa...

Sen skall man ha klart för sig att företagen organiserat hyffsar i siffrorna. Exempelvis bilindustrin som ställer upp bilar hos bilhandlarna i mängder.

Björn Nilsson sa...

De rika blir rikare och de fattigare blir åtminstone inte rikare - så ser väl processen i stort ut. Fast när de rika dragit åt sig för mycket riskerar de att såga av den gren de sitter på. Den grenen består av de mindre rikas samlade konsumtion.

Vad det gäller företagen så får man betrakta allt som kommer ut i bokslut och liknande rapporter med misstänksamhet. Själva bokföringssystemet är gjort för att fiffla med siffror.

Simsalablunder sa...

Fast bilindustrin bygger väl mest bilar baserat på orderingång, dvs går man till en bilfirma för att köpa en ny bil så finns inte den ännu. De nya bilar som syns i hallen är bilar bilfirman leasat för att ha som utställnings- och provkörningsexemplar. Mindre firmor leasar dessutom vissa bilar tillsammans som sedan cirkulerar runt. På så sätt ser det ut som om de har större omsättning än de har.

martin sa...

Simsalablunder,
så funkar det när allt går som tåget ja. Men det har varit mycket i nyheterna om hur bilindustrin producerar på hemliga lager hos bilhallarna. Åk förbi en bilhandlare i Stockholm och kulla hur smockat med nya bilar det är på parkeringarna och gräsmattorna runt dem. Det är solidaritet mellan industrin och återförsäljarna som delar på den fallande orderingången, hur jämt den risken fördelas kan diskuteras. Men många analytiker har ansett att bilindustrin gör sig själva en björntjänst genom att hyffsa sina siffror på det sättet.

Simsalablunder sa...

Den nyheten har jag missat.

Jag frågade nyligen en lokal firma, inte så stor, hur de har råd att ha nya bilar i hallen, och om inte det är vanskligt när man inte vet vad de olika kunderna vill ha. Det var då de förklarade att bilarna leasades. Om de inte leasade skulle de konka ganska omgående vid en nedgång. Begagnade bilar är tillräckligt mycket risktagande för dem och var en anledning till varför de inte gärna tar vad som helst i byte.

Leasing är också ett sätt att hålla uppe skenet, dvs man kan ha många fler bilar än man egentligen har råd med. Med gamla skolan, där bilfirman köpte in och sålde vidare, skulle det vara glest även hos de större firmorna idag. Små skulle ha konkat för länge sedan.

martin sa...

Det var inte en nyhet som spreds så där allmänt, hörde det på ekonyheterna. Det talades om hur många bilar som såldes till förlust och hur de bilar som ställdes upp hos bilhandlarna snabbt också blev förlustaffärer om de stod osålda en tid. La det dock på minnet för jag tyckte det var intressant att höra att de där siffrorna som vi stirrar oss bind på, de är hyffsade med fula knep för att få en verksamhet att se sund ut.

Leasing ökar, det var förr inte så vanligt, nu är det lätt för även privatpersoner att leasa bilar.

Men det är ett farligt sätt att hyffsa bilförsäljningen, eftersom man då konkurrerar med den egna försäljningen.