tisdag 10 september 2013

Ämbete och förmåga?

Det finns ett gammalt talesätt som jag tror lyder så här: Den som Gud ger ämbetet ger Han också förmågan att utföra det. Med andra ord: om en skvatt inkompetent tomte hivas upp till en betydelsefull post kommer denne ändå att kunna klara av jobbet - med gudomligt bistånd får man tänka sig.

Jag kom att tänka på det talesättet när jag såg det här i DN:

Med vissa undantag måste lärare vara legitimerade för att få undervisa från och med den 1 december i år. Ungefär 155.000 personer har sökt till Skolverket om lärarlegitimation till skola och förskola. Ett beslut från myndigheten får bara överklagas av ”den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas” står det i förvaltningslagens 22:a paragraf.
Förvaltningsrätten i Stockholm har fått över 2.700 överklaganden av beslut om lärarlegitimation och merparten är gynnande beslut, det vill säga sådana där personer blivit felaktigt behöriga att undervisa i skolämnen. 

Med andra ord tycks nära två procent av besluten om lärarlegitimation vara fel, och ofta på så sätt att personer anges som behöriga till ämnen de inte vet så mycket om. En som ville bli legitimerad att prata om historia (som hon vet en del om får vi hoppas) blir i stället behörig i kemi trots att kunskaperna saknas. Själv tycker jag ett sådant utslag har gått den ansökande emot, för det kan väl inte anses vara gynnsamt med en legitimation som i praktiken är oanvändbar? Men detta verkar inte glasklart. Kan det vara ytterligare ett utslag på det vanvett som nu rasar i det svenska skolväsendet? Eller förväntar man sig att nya förmågor plötsligt utvecklas hos historieläraren som skickas in i kemisalen? - Egendomligt är det i alla fall!

11 kommentarer:

Knapsu sa...

Ja hur var det nu vi sa? Jo, ännu en dag i dårhuset Sverige!

Pierre Gilly sa...

Om det är 2700 som överklagar att de blivit behöriga i ämnen de inte pluggat lär den verkliga siffran vara betydligt högre.

Björn Nilsson sa...

Du kanske kan söka legitimation som pappersarbetare och får ut ett papper som säger att du är helt utbildad hjärnkirurg?

Björn Nilsson sa...

Ja, en del slöjdlärare kanske tycker att det är kul att få behörighet till teoretisk kärnfysik och håller inne med klagomålen!

Jan Wiklund sa...

Jag trodde i min enfald att om man har fått en lärarexamen i vissa ämnen borde man vara behörig i dom. Men icke sa nicke, först måste man skicka in en ansökan till en särskild stämpelmyndighet som säger att man är behörig (utan att veta nåt om en, får man anta).

Alltid skapar det arbete åt några byråkrater. Men på vilket sätt förändrar dom något?

Björn Nilsson sa...

Det var nog det pedagogiska geniet Björklund som kom på där att med legitimation skulle det se bättre ut. Dessutom lade man ut legitimeringen på entreprenad hos någon privatfirma som nog inte hade kompetens just i lärar-examinationer.

Knapsu sa...

Tyvärr(eller kanske tack och lov) Björn så fick jag mitt yrkescertifikat innan Major Björklund och gänget började härja så det blir nog inget jobb som hjärnkirurg för mig.

Björn Nilsson sa...

Kanske lika bra det. Då slipper du ta till den slitna ursäkten att "operationen gick bra men patienten dog".

martin sa...

I grunden är väl den långsiktiga planen att avskaffa regleringen av lärarutbildningen helt. Så jag kan starta Martins privata läraruniversitet där vi lär ut mumbojumbopedagogik för mumbojumboskolan och sedan så kan den nyutexaminerade jobba på mumbojumboskolan i två år och få sin legitimation. På så vis kan jag sprida mumbojumbo över hela landet.

Björn Nilsson sa...

Det är nog inte så viktigt att framtidens människor kan läsa och skriva, så jag antar att idén är helt OK.

martin sa...

Björn,
tja alltså tanken med det eviga testandet av barnen i skolan är att det inte skall spela nån roll hur vi undervisar barnen. De skall uppnå testerna som utformats med kvantitativ metod. De lär barnen med metoder som utformats med kvantitativ metod. Robotläraren är redan en verklighet, grabben hade en nyutexaminerad fröken förra året. Det var ett år fyllt av konflikter med oss och läraren, mellan grabben och läraren, eftersom det givetvis inte går att skilja en sådan konflikt.

Min tjej är forkare inom ekonomi och har suttit på doktorandkurser och fått lära sig kvantitativ metod. Hon är om möjligt ännu mer rabiat än jag. Vi vägrade ju som läraren uttryckte det "lita på processen". Klart som fan jag inte litar på den, det är inte ens särskilt bra matte har jag fått lära mig.

All kritik jag gjort på kvantitativ metod är på om det var "bra" matte, multivariat modellering, i N dimensioner samtidigt osv. Visade sig att jag överskattade samhällsvetarna å det grövsta, tillägg till min tidigare kritik är följande: Att tro på kvantitativ samhällsvetenskap så som den ser ut nu, är att tro på en platt jord.

Naturvetaren upptäckte att jorden var rund för ett ta sedan, en vacker dag kommer samhällsvetaren upptäcka det också, hoppas jag.