lördag 25 januari 2014

Tankar från en eko-socialist

Det gamla systemet rostar ihjälpligt sönder ...


Här är några citat ur Clarté nr 4/2013, ur en eko-socialistisk artikel som heter 6 teser för mänskligheten av Richard Smith. Den finns ännu inte på nätet.

Men som journalisten Vance Packard (1914-1996) så skarpsinnigt noterade för ett halvt århundrade sedan är det mesta av vad storföretagen producerar inte nödvändiga för människorna utan för storföretagens behov att sälja till människorna …

(Naturligtvis, det är den privata vinsten, inte samhällets behov, som styr företagens agerande.)

Och samtidigt som storföretagen utplundrar planeten för att överproducera grejer som vi inte behöver är det väldiga sociala, ekonomiska och ekologiska behov som inte tillfredsställs – bostäder, skolor, infrastruktur, sjukvård, miljöreparationer – till och med i den industrialiserade världen. …

Med sju miljarder av oss människor hopträngda på en liten planet som håller på att få ont om resurser, med städer som försvinner under väldiga moln av föroreningar, med smältande glaciärer och istäcken och arter som dör ut varenda timme behöver vi förtvivlat en plan för att undgår ekologiskt sammanbrott. Vi behöver en allomfattande global plan, ett antal nationella planer och regionala planer och en mångfald lokala planer – och de behöver alla samordnas. …

Under kapitalismen är är varor och tjänster ransonerade genom marknaden. Men det är inte hållbart eftersom marknaden inte kan hålla tillbaka konsumtionen, marknaden kan bara driva på konsumtionen. ...

(Om man inte anser att prisnivåerna kan betyda ransonering, men det betyder också att det är efterfrågan och inte behov som styr. De många och fattiga trycks bort från marknaden genom att helt enkelt inte ha pengar nog att förvandla sina behov till efterfrågan.)

Googles Larry Page förutspår att så gott som alla i världen kommer att ha tillgång till internet 2020. Att beräkna mänskliga behov, globala resurser och globala kapaciteter i jordbruk och industri är, tror jag, en ganska alldaglig uppgift för dagens datorer och alla dess algoritmer. …
(Har behandlat planekonomi ett flertal gånger på denna blogg. Här är ett exempel från 2008, och så vill jag återigen hänvisa till klassikern "morotspåsen". Jag försökte prata med en vänsterpartist om det en gång. Hen satt bara och gapade, och klämde till slut ur sig "ja men jag är ju humanist".)

Vi bärs idag fram på en svallande våg av nästan samtidigt demokratiskt ”uppvaknande” över hela världen, ett nästan globalt massuppror. Denna globala revolution befinner sig fortfarande i sin linda, har fortfarande en osäker framtid, men jag tror att dess radikala demokratiska instinkter är människans sista hopp. Låt oss skapa historia!
"Make history, or be history" - det var väl Malcolm X som sade det. Faran kan ju vara att om vi inte själva ser till att 'göra historia' kommer det inte att finnas någon kvar som kan skriva historien. Motståndet mot förändringar kan bli extremt våldsamt. Hur möter man det?

... men månne vi ser hoppets stjärna därborta i dunklet?

5 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Att beräkna efterfrågan är mycket enkelt, det behövs inga datorer. Det gör marknaden perfekt. Sen är det en annan sak att marknaden är monopoliserad av kapitalister, vilket förvränger slutsatserna å det grövsta och sätter kapitalackumulationen i högsätet. Men det har inget med marknad att göra.

Som Fernand Braudel påpekade (och Immanuel Wallerstein skriver under på) är kapitalism motsatsen till marknad. Kapitalismen strävar efter att förvandla allt till marknader uteslutande för att kunna monopolisera dessa och upphäva dem.

Ytterligare ett problem med din ansats, Björn, är att den är statiskt. Om endast datorers beräkning av marknaden utgör grunden för produktion får man aldrig någon förändring i systemet. Ingen kommer någonsin att testa något nytt.

Om man kan ge en poäng till kapitalismen är det för dess förmåga till nyskapelser (låt vara att dessa ofta går åt konstiga håll). Men om man ska tänka sig en ersättning måste denna vara minst lika bra på förnyelse. Annars har den ingen chans.

Björn Nilsson sa...

Nja, prismekanismerna finns ju och verkar, men jag undrar om de gör det 'perfekt' ens om kapitalisterna ägnar sig åt grova förvrängningar. Med perfektion får man väl förutsätta att konsumenterna har perfekta kunskaper, men är det troligt?

Vi kanske närmar oss peak-förändring, när det kommer att handla mer om att ta hand om det vi redan har och utnyttja vad vi redan har på ett smartare sätt än tidigare?

Jan Wiklund sa...

Visst, men de får inte bättre kunskaper för att någon (myndighet?) håller i ett datornätverk heller.

Vi kan möjligen behöva ta bättre hand om vad vi har, men faktum är att det behövs radikala förändringar, inte minst av tekniken. Till något som förbrukar mindre energi och mindre råvaror.

Detta kan varken marknad eller datorförmedlad kundinformation fixa, förstås, det krävs politiska beslut. Men när besluten har fattats kommer det att krävas initiativ från entreprenörer att tillhandahålla nya produkter som stämmer överens med dessa beslut. Dvs nån form av självständighet från producenter att ta risker.

Risker är dock inget kapitalister gillar att ta, de investerar hellre i privatiserad äldreomsorg och liknande. Men detta kan säkert Martin beskriva bättre än jag.

Adam sa...

Kapitalism är motsatsen till marknad? Det är väl ändå att gå för långt. Tvärtom är marknaden en nödvändig förutsättning för kapitalismen, och för övrigt också en konsekvens av kapitalismen. Läs första kapitlet av första bandet av Kapitalet så förstår du nog vad jag menar Jan.

Adam sa...

Hela 1900-talets historia (jo, även inklusive Sovjetunionen) indikerar att socialism och "marknad" inte är företeelser som kan kombineras. Planmässig utveckling av ekonomin är omöjlig om "marknaden" styr produktionen. Det var på grund av, inte trots, de "marknadssocialistiska" experimenten som de Östeuropeiska staterna var så efterblivna. T.ex. Kosygin/Liberman-reformen 1965.