tisdag 11 februari 2014

Stämmer Linnés prognos?

I sin Blomster Almanach från 1756/1757 skriver doktor Linnaeus angående senare delen av februari:

Järndagarna bli esomoftast emillan 20 och 28 Februarii.

Då är ofta hos oss den starkaste kiöld. Thermometren går högst til den 31 och 32 graden under frysnings puncten.

Nu verkar det inte bli under minus trettio i Stockholm, men stämmer SMHI:s långtidsprognos (vilket ju inte alltid är fallet) kan man förvänta sig en köldknäpp under kommande vecka. Detta efter nederbörd, vilket inte låter så kul. Se nedan.


De gröna blad som tittat upp ur diverse rabatter de senaste dagarna bör nog passa sig jäkligt noga! Hoppas detta blir vinterns sista skrik!

5 kommentarer:

martin sa...

Att det förekommer återkommande perioder av kallt respektive varmt väder över året i Sverige känner väl alla till? Alla vet väl att det kommer en kall vecka i slutet av april, början av maj. Alla vet väl att det blir kallt i slutet av september början av oktober för att sedan bli ett par lite varmare veckor.

Just denna perioden som den gode Linné talar om har jag inte upptäckt på egen hand, men det beror nog på att jag bara noterar att det är kallt på vintern och nöjer mig där. Men nu skall jag vara mer uppmärksam i fortsättningen.

Dessa förutsägbara skiftningar i väder över året var en av de saker som störde mig när jag bodde utomlands. Det var en påminnelse om den misär man levde under i exil. Varje liten sak irriterar en när exilen inte är självvald.

Björn Nilsson sa...

Nej nej nej,det kommer alltid som en komplett överraskning! Speciellt att det snöar och isar ned då och då! Undrar om ens snillet Linné hade bytt till vinterdäck i god tid?

Karl Malghult sa...

Kanske den gode Linné tog miste på de julianska respektive de gregorianska kalendrarna? Även om bytet till gregorianska kalendern skedde ett par år innan 1756 i Sverige kan han ha tänkt i det gamla systemet, det fanns inte lika lättillgängliga källor då för att hålla räkningen som nu. Skillnaden mellan kalendrarna är att man "tappar" elva dagar dvs järndagarna infaller då kring 9-17 februari istället. Det stämmer bättre in med datumen för alla vintermarknader (Distingsmarknaden i Uppsala, Jokkmokksmarknaden, Henriksmäss i Örebro) som hålls i början av den här månaden eller slutet av januari.


http://sv.wikipedia.org/wiki/Gregorianska_kalendern#Skillnaden_mellan_gregorianska_och_julianska_kalenderns_datum

Björn Nilsson sa...

Jag funderade på den möjligheten men Linné borde ha haft ordning på almanackan. Jag utgår från att omläggningen av tideräkningen kommunicerades ut mycket grundligt genom kungörelser som lästes upp i alla kyrkor - det var ju dåtidens nyhetsförmedling/statspropaganda. Undrar om inte Linnés tid var sluttampen av 'lilla istiden' när det var rejält kalla vintrar i Sverige och Europa i övrigt?

Björn Nilsson sa...

PS. Det är klart att kyla önskades under vintermarknaderna. Snö med gott före och igenfrusna sjöar och våtmarker gjorde ju att det var lättare för mässbesökarna att ta sig till och från Uppsala, Örebro och andra metropoler. DS.