tisdag 11 mars 2014

Årgång 49


Plockade fram den här almanackan från 1949 ur gömmorna. Den kostade då 30 öre, vilket väl bör motsvara 5-6 kronor idag.
En del statistik skall naturligtvis vara med i en riktig almanack. På den tiden var städerna verkligen städer medan resten av landet (som vi kan kalla "landet") bestod av oftast små kommuner, samt några köpingar och municipalsamhällen. Sedan kom ju en reform som gjorde att allt kallades 'kommun', samt att småkommunerna jagades in i större enheter. Drygt hälften av befolkningen bodde ännu utanför städerna. Och totalt hade landet mindre än sju miljoner invånare. - Enligt senaste statistiken hade Gotland 57 161 invånare, ungefär 1500 färre än för 65 år sedan. Vad är det för fel på Gotland? Läskiga vintrar? Dåligt med jobb? Di smau under jårdi?
Och här är nyttig väderkunskap som verkar bortglömd. Eller kommer du ihåg vad som gäller när koner, trattar och klot åker upp och varnar för hårt väder?

3 kommentarer:

martin sa...

Jadu, min mors familj kommer från dalsland. Varför är de orterna samma storlek eller mindre än för 50 år sedan?

Kan det bero på att inget har byggts där, inga företagsetableringar, företagsflyttar, centralisering, effektivisering av den industri som finns, småjordbrukens försvinnande osv. Av 4 st 30-40-talister kunde 2 stanna i bygden. Av deras barn kunde 3 av 9 bo kvar eller flytta tillbaka till hembygden. Inte för att min släkt är sådär särdeles typisk. Men jag tror vi är många urbaniserade som när vi åker hem till våra rötter upplever att vi kommer till en plats som har stått stilla, en stagnerande plats.

Björn Nilsson sa...

Kan det bero på att "Fan skratta' när han fick se Åmål"? Dalsland måste väl vara ett av Sveriges mest anonyma hörn.

Jan Wiklund sa...

Det är nog likadant överallt, Björn. Mina föräldrar kommer från Nordingrå resp Särna. De, och deras syskon, flyttade också därifrån. Bara fritidshus finns kvar.

Delvis beror det på att stordrift faktiskt är effektivt. Man får ett större överskott om man klumpar ihop sig i städer. Det är effektivt att ha nära.

Men det beror också delvis på en perverterad jordbrukspolitik som har utgått från att näringar som bygger på infallande solstrålning och snyltande på naturprocesser ska tvingas leva upp till industrikrav. Det går förstås inte, följden är grotesk energianvändning, grotesk överkapitalisering och lik förbannat dålig lönsamhet. Som man har antagit kan kompenseras genom statsbidrag som bara har drivit upp fastighetsvärdena med åtföljande skuldsättning.