torsdag 1 maj 2014

Första maj 2014 - del ett

Sitter och försöker välja mellan en massa bilder från årets Första maj. I år gjorde jag ett originellt grepp och hängde för första gången på syndikalisternas tåg från Sergels torg. Medan jag funderar på vilka bilder därifrån som kan vara värda att publicera så kommer här två bilder från förstadiet till SKP:s samling på Hötorget. Och till slut jättesåpbubblor som någon blåste på Sergels torg. Vet inte om det var ett anarkist-syndikalistiskt påfund, men de brukar ju ha en del roligheter för sig, så varför inte ...?

SKP är ju snudd på 'försvinnande litet', men lite mer människor kom det nog. Bilden var tagen åtminstone en timme innan deras möte skulle börja.

Ja, det är möjligt att det är möjligt. Men varför måste SKP köra ensamt, kan man inte åtminstone samordna sig med KP som ju har ungefär samma idéer?

Och här var ett exempel på de fina såpbubblorna på Sergels torg!

2 kommentarer:

Anonym sa...

får några år sedan var SKP med i röd front (kp demon) men det blev något löjligt tjafs om en talare som drog över någon minut för länge så dom drog sig ut...

antar att dom har svårt att acceptera att dom inte syns lika bra och KP's dominans rent kvantetift vilket finns en logik i för ett litet partis överlevnad.
när AKP gick i konkurs gick ju även en hel del över till KPMLr istället för att vara med i bildandet av SKP (sovjet frågan var ju inte så relevant längre)

det e synd att man inte ens försöker sammarbeta med målet att kanske slå tillsamans partierna allt färre skilnader, den största skilnaden (nästan enda?) relationen och taktiken för fackligt arbete har ju även minskat nu när KP inte längre e lika hårt mot att inte ta fackliga uppdrag inom LO.

numerärt e dom ju mindre så klart dom får mindre inflytande fast samtidigt så finns dom förutom malmö och sthlm bara på olika orter så det borde ju vara lätt när man förblir egna lokalavdelningar.

tycker det e mycket synd summan skulle bli bra mycket större en dom två delarna om man går ihop SKP skulle stärka KP som e "svaga" i norrland och kp skulle stärka med att finnas i de flesta industristäder i södra sverige och bli en verklig nationel kraft (tex upplagan av proletären skulle kunna växa mycket och stadigt när den e tillgänglig på fler orter.

även åldersbilden i partierna kan ge en stor vinst SKP med många äldre erfarna kamrater nog kan bidra med mycket medans KP har en föryngring som SKP inte verkar åstadskomma)

skulle tom tro det e större skillnader inom dom båda partierna en mellan dom. och KP verkar ju närma sig SKP's internationela kontakter mer och mer som KKE tex (om man läser proletären)

så undrar vad problemet e för ett närmande igentligen..

(då anser jag trotts allt att tanken att "vänstern måste enas" inte e rätt väg för breda skilnader med massa kompromiser som i Vänsterpartiet verkar snarare vara en svaghet)

Björn Nilsson sa...

Problemet med/för SKP kan vara att med den åldersstruktur man har så gäller det att enas snabbt om det skall bli något enande. Annars försvinner partiet genom att medlemskadern lämnar detta jordeliv. Men de skulle kunna bidra till en starkare partiorganisation i bland annat Norrbotten antar jag.

Enighet med det nuvarande vänsterpartiet är nog inte mycket att hoppas på. De hoppas väl mest att kunna se ut som socialdemokraterna för säg 40 år sedan och är helt parlamentariska. (Det kan vara annorlunda med en del radikaler i ungdomsförbundet.) Men skulle en ny djärvt tänkande generation kunna bygga relationer mellan SKP, KP, syndikalister, autonoma etc? Om syndikalisterna har en konflikt med en stygg restaurangägare kanske partierna kunde ställa upp med strejkvakter exempelvis. En blockadkedja av hel- och halvpensionärer skulle vara svårare för poliser att forcera än om det bara är några svartklädda tatuerade ungdomar som står där. Samma metod kan användas i olika typer av konflikter, och går det bra på ett ställe kan snöbollen börja rulla och bli en lavin.