fredag 26 september 2014

Sången om Pur-Finland och lite annat om schabloner



Den här melodin heter 'Sången om Pur-Finland'. Den publicerades först 1960 och var en i raden av Ulf Peder Olrogs lustiga visor som ju var populära på den tiden. Jag undrar om den anses spelbar på radion idag. Känsligheten för nedvärderande nationella schabloner har ju ökat de senaste årtiondena och det är bra.

Dessvärre har känsligheten ibland slagit över i ren idioti. Någon var visst sur för att jag nämnt Arnstbergs och Sandelins blogg (den ene forskare/etnolog, den andre journalist). Nåväl, det struntar jag i, det här är min blogg, och här citerar jag Arnstberg:

... i en forskningsrapport betitlad ”Svenskar och zigenare” skrev jag 1998 utifrån empiriskt material helt kort om en grupp polska romer som i betydande utsträckning försörjde sig på att råna äldre människor i deras bostäder. Där återgav jag följande intervjuutdrag från en socialarbetare som visste vad hon talade om:
/…/ att lura gamla tanter på deras besparingar, det är djävligt otrevligt. Kallt! De här tjejerna de kan vara jättetrevliga, inkännande och allt sådant där i sin egen krets. Men det är som om det har inget samband. Dessa gamlingar, dom skänker dom inte en tanke. Dessa turnéer, det funkar som ett jobb helt enkelt. Och männen kör dem i bilarna. Ingen tycks fatta konsekvenserna.
Det finns ett system, där kvinnorna har som yrke att åka på turné och råna gamlingar. Det är ju deras jobb. De är professionella tjuvar. Men dom som ändå åker fast sitter ju i fängelse regelbundet. Och så är ungarna regelbundet övergivna. Ungarna får ju mat och husrum hos släkten, men det är inget speciellt bra system. Dessutom, nästan varenda yngre manlig zigenare på den polska sidan är narkoman. Karlarna flyter omkring lite hur som helst och gör sina affärer medan kvinnorna är ute och stjäl och sitter i fängelse. Så att egentligen har dom inga föräldrar dom här barnen, utan de har lite olika vårdare, vilket leder till svåra separationsskador med symtom som psykosociala sjukdomar, nervösa besvär och, särskilt för männen, till missbruk.
Arnstberg fick en massa skit för det här, men hur var det med sanningshalten? Fanns det en grupp som i hög grad ägnade sig åt bland annat åldringsrån? (Och finns de kvar?) I forskningssamhället är det ju idealt sökandet efter sanning som gäller, men stämmer vad han sedan skriver så kom aldrig några sakinvändningar, bara skäll. Vad säger statistiken, finns det någon sådan som visar om Arnstberg hade rätt, fel, eller något annat? Och fungerar fängelsestraff på den här sortens människor, i den mån de existerar?

Det som håller ihop ett samhälle är i hög grad att det finns tillit mellan människorna. Tilliten undergrävs av kriminalitet, inklusive vedervärdiga åldringsrånares aktiviteter. Skall det vara så dj-a svårt att fatta? Hur kan man kalla sig 'vänster' och samtidigt jobba för ett samhälle där gamla människor varnas för att öppna dörren om de inte vet vem som står därutanför? Om du känner dig träffad säger jag bara: Vet hut!

7 kommentarer:

Hannu Komulainen sa...

Nja, jag har läst någon artikel av denne Arnstberg och konstaterat att den mannen är rasist.

Det är förstås inte hans "empiriska material", som gör honom till rasist utan de slutsatser som han drar. Vissa polska romers kriminalitet ska få oss dra slutsatsen att den "romska kulturen" är en kriminell kultur.

Jag tar inte gärna i den mannen med tång, och är inte speciellt intresserad av någon vidare diskussion om hans "empiri".

Björn Nilsson sa...

Jag känner inte historien från början. En oroande aning gnager dock med ledning av något Malcolm X sa en gång, nämligen ungefär att "du blir vad dom säger att du är". Så förvandlas kritiker av Israels översitterier till "antisemiter", och kanske kritiker av åldringsrånare till "rasister".

Simsalablunder sa...

"Så förvandlas kritiker av Israels översitterier till "antisemiter", och kanske kritiker av åldringsrånare till "rasister"

En oroande aning gnager dock att detta inte omfattar alla, i detta fall polska romer.

Jan Wiklund sa...

Det skulle nog aldrig falla Arnstberg in att på tal om andra grupper av rånare säga t.ex. "en grupp närkingar". Där skulle han nog låta gruppen svara för sig själv, utan att blanda in ovidkommande.

Rasisten kännetecknas av att han gärna skapar gruppidentiteter som är större än de aktuella personerna med klandervärt beteende, och stoppar in dom där enligt en sorts guilt by association.

Jag kan nog anta - utan att veta så mycket - att t.ex. östeuropeiska romer är kriminella i högre grad än infödda svenskar i fjärde generationen. Eller åtminstone att de begår andra typer av brott, dvs underklassbrott. Fattigt folk begår nämligen fler underklassbrott än vad rikt folk gör.

En norsk polischef förklarade fenomenet i tidningen Dagbladet påsken 1995: "Hvis en ikke kan hevde sig på en legal måte må en gjøre det på en illegal."

Coolt, professionellt, utan ett spår av moralism. Men givetvis bekämpade han de illegala metoderna likafullt.

Jan WIkund sa...

Jo, jag skulle förstås tillägga att Arnstberg aldrig skulle komma på tanken att säga att "det var ett rånargäng av arbetslösa bergslagsungdomar" eller "det var ett rånargäng av barn till alkoholister" eller vad man nu skulle komma på för andra riskgrupper. Jag tror inte det passar hans politiska agenda.

Björn Nilsson sa...

Jämförelserna känns inte riktigt bra. Man kan ju utpeka vissa grupper (socialt och/eller geografiskt) som sd-väljare, varghatare, konservativa etc. När detta inte fungerar är för att definitionen av gruppen i sig är för diffus. Det går inte att varna för/peka på den. 'Närking' kan möjligen utpekas som boende i gnällbältet. Men kommer man in på ämnet 'ligister i avfolkningsorter i Bergslagen' eller 'ligister i nedgångna förorter' blir läget ett annat. Då har man snävat in perspektivet. Och är det smågrupper av släktkaraktär som utmärker sig är det givetvis ännu lättare att se vilka de är, vad de har för sig, och vad man skall göra åt det. Polska åldringsrånare kan väl lämpligen skickas tillbaka till hemlandet och eventuellt fortsätta verksamheten där om de känner för det. Varför skall svenskar drabbas?

Jan Wiklund sa...

Men är detta ett problem, Björn? Döms en utländsk medborgare för ett grövre brott blir hen väl utvisad på ren rutin?

Sen kan det förstås vara problem med dömandet, svensk polis har ju ganska låg uppklarandeprocent vill jag minnas. Delvis pga new public management-inspirerad ledningsfilosofi, se http://www.dn.se/debatt/vara-yrken-har-kidnappats-av-ekonomernas-modeller/