tisdag 11 november 2014

Expansion/hot, hån, återhämtning utan lön (lönlös återhämtning)

 

Jaha, den här kartan visar väl (om vi frågar snillen som förre utrikesexcellensen Bildt) hur Ryssland hotfullt expanderar ut över världen. (Hittade f.ö. kartan på Stefan Lindgrens nyhetssidor på nätet. Han satte den genialiska rubriken Ryssen kommer, men lade inte till några ytterligare kommentarer. Men det behövs ju inte, vi ser ju ändå hur de ryska pansarkolonnerna rullar fram över Europa!)

Till råga på allt kommer ryssdj-a och hånar oss också. Är det tacken för vad vi gjort för dem (något har vi väl gjort, om man glömmer en pinsamhet som division Engelbrecht? Kan vi inte drömma oss tillbaka till de dagar när de virriga slaverna i Ryssland inkallade 'svenske Rurik' för att få lite ordning på deras kaos?):





Något annat nu: En notis från den syriskvänliga bloggen SyrPer (Syrian Perspective). Enda anmärkningen jag vill göra är ett frågetecken om hur 'svenska' de här gynnarna verkligen är:

We are delighted to report the deaths of 3 Swedish terrorists in Syria who left the the cities of Stockholm and Gothenburg to fight alongside ISIS (read: United States) in its was of nihilism against the people of Syria.  Two were killed in ‘Ayn Al-‘Arab (Kobaani) and the other in northern Aleppo.  Our middle fingers are extended out to the pack of rats who sired these vermin and we wish them all a swift descent to the Oven Roaster awaiting them.
På sätt och vis är det skönt att bli av med dem. Däremot håller jag inte med personer som tycker att det är bra att sådana figurer får sticka iväg och bedriva terror mot oskyldiga människor. Detta även om de förmodligen är så oskickliga som soldater att de nog ofta stryker med själva innan de hinner göra så mycket otäckt själva. Kanonmat som utnyttjas av mer erfarna gangsters antar jag (de kanske redan är vana vid det som kriminella här i landet?) Går det att få stopp på dem innan de drar iväg så se till att de stoppas!
 
Och så lite om ekonomi, eftersom det här delvis är en ekonomiblogg. Robert Reich skriver om USA-demokraternas senaste valnederlag. Han myntar också en term jag inte sett tidigare: 'wageless recovery". I samband med tidigare kriser och återhämtning har man talat om "jobless recovery", eftersom bättre tider inte har lett till fler arbeten. Nu förefaller en ny variant ha kommit fram: mängden arbeten ökar, men lönerna gör det inte. Snarare tvärtom, om man inte tillhör de absoluta toppskikten i samhället.

If you want a single reason for why Democrats lost big on Election Day 2014 it’s this: Median household income continues to drop. This is the first “recovery” in memory when this has happened. Jobs are coming back but wages aren’t. Every month the job numbers grow but the wage numbers go nowhere. Most new jobs are in part-time or low-paying positions. They pay less than the jobs lost in the Great Recession. This wageless recovery has been made all the worse because pay is less predictable than ever. Most Americans don’t know what they’ll be earning next year or even next month. Two-thirds are now living paycheck to paycheck. So why is this called a “recovery” at all? Because, technically, the economy is growing. But almost all the gains from that growth are going to a small minority at the top. In fact, 100 percent of the gains have gone to the best-off 10 percent. Ninety-five percent have gone to the top 1 percent. The stock market has boomed. Corporate profits are through the roof. CEO pay, in the stratosphere. Yet most Americans feel like they’re still in a recession.
Ja, i ett klassamhälle är väl detta ett väntat utfall när systemet börjar visa allvarliga tendenser till att bryta samman. 'Lönlös återhämtning' kan man ju skoja om. Fast det inte är så skojigt för den växande del av USAmerikanerna som lever nära eller under fattigdomsgränsen och knappast har några möjligheter att ta sig upp till bättre standard.

Och som jag skrivit någon gång tidigare så är det där med goda och dåliga konjunkturer olika beroende av var man befinner sig. I den extrema överklassen är det alltid högkonjunktur, i de nedre lagren i samhället är det permanent lågkonjunktur. Sedan finns det mellanskikt som kan tjäna på/drabbas av konjunktursvängningarna. Bland dessa finns mellanskikt av bättre betalda knegare ('medelklass') som kan börja föra ett jäkla liv om de ser sin standard sjunka. De har ju bättre tillgång till media och kan därmed effektivare föra sin talan än mer nedpressade skikt (de som verkligen borde bråka). "Yet most Americans feel like they’re still in a recession", men så tillbakatryckta som de USAmerikanska lönearbetarna är, är det fråga om de faktiskt väldigt mycket börjar likna det härjade proletariat som Marx beskriver i Kommunistiska Manifestet. Kommer marschen ner i avgrunden att fortsätta?

2 kommentarer:

martin sa...

Jag har varit en del i östra europa och bland annat varit på de militär-"historiska" museerna och studerat historierevisionism. En bisarr upplevelse men ändå lärorik. Deras militärhistoriska museum brukar handla om deras militär från 1800-talet fram till 1940-nånting, sedan handlar det om frivilliga motståndsmän fram till 1945, sedan är det ett stort hål fram till 1990. Jag brukar fokusera på luckan 1940-1945 och fråga, varför står det inget om den heroiska militärmaktens motstånd emot den nazistiska horden?

Utställningarna visar faran med att ha kollaboratörer i sin militärmakt. Ibland var det kollaboratörer i regeringen också i dessa länder, men genomgående och konsekvent var det kollaboratörer i militärmakten. Kollaboratörerna i militärmakten såg till att nazisterna kunde använda landet som de ville, kunde rulla in utan att mötas av en enda kula. En liten militär elit som förrådde landet och gjorde landet till en bas för de som sökte världsherravälde genom att slakta ryssar.

Inga kollaboratörer i det svenska försvaret! NATO ut ur Sverige!

Vad gäller de svenskar som strider för IS, så skall vi minnas att när IS hette FSA, så intervjuades flera personer som for ned till Syrien av SÄPO, innan de skickades vidare att bedriva terror i Syrien. Många av de som slåss för IS har alltså skickats ned med den svenska säkerhetspolisens goda minne.

Ut med kollaboratörerna i den svenska säkerhetspolisen!

USAs ekonomi består väl till största delen av den enda arbetsmarknadspolitiska åtgärd som är laglig i västvärlden. Militärutgifter. Obama har ju gjort sitt absolut bästa för att öka utväxlingen på den arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Att Republikanerna har makten i parlamentet hindrar honom inte från att fortsätta med den delen av sin politik. Det kan dock hindra honom från att fortsätta med selektiv solidaritet, där lönearbetarna solidariskt skall betala gemensam sjukvård och annat smått och gott, medan eliten inte behöver bekosta det med ett enda öre. Solidaritet utan klasskamp blir så, sjunkande löner för alla, ökade kostnader för alla, utom just eliten.

Banken och politikerna är den nya kommunismens avantgarde, massproletarisering i historisk skala. Den som tror sig kunna rösta bort den ordningen förstår inte vad som krävs för att bli valbar i en parlamentarisk demokrati.

Men nån förändring lär inte ske än, det finns gott om löntagare än, som tror att kollaborera med eliten skall hjälpa dem. Jag brukar kalla dem liberaler som samlingsnamn.

Björn Nilsson sa...

Men herregu', om kollaboratörerna åker ut från polisen och försvaret, vad skall de då syssla med? Gå på a-kassa eller Fas3? Så grym kan man inte vara!

Vill man driva igenom offentliga utgifter i USA verkar den lämpliga metoden att sälja dem till offentligheten som "krig mot ...". Mot fattigdom, brottslighet eller vad man nu kan hitta på.

Formuleringen "Banken och politikerna är den nya kommunismens avantgarde" är intressant. Kapitalismen i sin ruttnande och mest förvirrade former röjer vägen för ett bättre system (eller för en total civilisationskrasch).