lördag 20 december 2014

Mer om Kina på Balkan

Som ett tillägg till torsdagens notis om kinesiska investeringar på Balkan kan nämnas följande överenskommelser vid ett möte mellan Kina och några europeiska stater nyligen:

  • Kineserna finansierar en snabbtågslinje mellan Belgrad och Bukarest.
  • De finansierar vägbyggen som knyter samman Albanien och Makedonien.
  • De skall investera i värmekraftverk och kolgruvor i Serbien och Bosnien
  • Hamnen i Pireus som de arrenderar skall bli en av de fem största i Europa för containertrafik.

Det finns önskemål att Belgrad-Bukarestbanan fortsätter söderut mot Makedonien och Grekland. Men är inte detta redan tillgodosett genom den planerade järnvägen från Pireus till Budapest? Hursomhelst: när USA och EU bråkar med Ryssland marscherar Kina lugnt och stilla in med sina mjuka lån och låga politiska profil. Detta samtidigt som kineserna bygger ut kommunikationerna i Centralasien och Afrika. 

Och så är kineserna tillbaka i Albanien igen, efter att Enver Hoxha kastade ut dem en gång i tiden. Det känns som väldigt länge sedan.

Det är mycket jag inte vet om det här. Containers med kinesiska varor lastas av i Pireus och susar vidare på snabbtåg mot centrala Europa. Men vad kommer att gå åt andra hållet?

En anledning till Kinas nedgång på 1800-talet var på sätt och vis landets höga ekonomiska nivå som dock åtföljdes av politisk svaghet och dålig förståelse för omvärlden. Man behövde inte köpa mycket utifrån, tillverkade själva det man behövde, och sålde överskottet av te, porslin och annat till Europa. Europa kunde inte göra mer än att betala med silver, det var det enda kineserna ville ha. Men de otäcka engelsmännen upptäckte att man kunde sälja indiskt opium till Kinas narkomaner. Kineserna satte sig till motvärn mot detta otyg, vilket ledde till de ökända opiumkrigen som Kina förlorade. Kineser hade uppfunnit krutet, men nu kom europeerna med mycket starkare smällare. Och så försvann Kina i ett århundrade av opiumrus och allmänt förfall. - Kommer den historien att upprepa sig, eller är de anglosaxiska slemsäckarna nu så försvagade att de inte vågar utmana Kina längre?

På 1400-talet såg det ett tag ut som om Kina på allvar var på väg ut i världen. Dess flotta seglade till den indonesiska övärlden, och till Östafrika. Sedan avbröts projektet och Kina isolerade sig. Hade man inte gjort det så är det fullt tänkbart att kinesiska djonker seglat upp till Europa just innan Spaniens och Portugals fartyg började segla mot Afrika och Amerika. Och det hade gett oss en helt annan världshistoria. Nu verkar snabbtåg snarare än djonker vara Kinas sätt att nå ut i världen, och diplomatin handlar om förmånliga lån och långsiktiga investeringar.

5 kommentarer:

martin sa...

Kanske giftmord är vår specialite, än. Då behöver man inte vara varesig stark eller modig.

Fast de har väl utsatt oss för ett giftmord. Vårt kapital blev berusade i spekulation och gjorde sig helt beroende av att produktion var något man köpte billigt, från nån annan, inget man skapade. Men producenten fortsatte att producera, hen producerade och producerade, oförtröttligt dag ut och dag in. Vi spekulerade och spekulerade, i början producerades något att spekulera med, men till slut så skadar produktionen spekulationen, spekulanterna drar i bromsen på produktionen. Men Kineserna producerar dag ut och dag in, varje dag inflaterar de spekulationsvärden, realvärdena. Till slut kontrollerar de spekulanten genom att kontrollera realvärdena. Höja eller sänka exporten av stål kan sänka miljardprojekt, kan skapa miljardprojekt, spekulanten dansar efter trygg i förvissningen om att de är i kontroll...

lasse/ sa...

Kineserna kommer fullpackade med tvättäkta USD rykande heta direkt från den amerikanska sedelpressen och bygger järnvägar mm. Medan EUropa håller på med kvasireligiöst ekonomiskt "reningsbad" som får medeltidens flagellanter att se ut som pjoskiga velourtyper. Med Tyskland i spetsen gör man allt som står i deras makt för att ställa Europas reala resurser för fäfot, pengarna har tagit slut! Man ser med "tacksamhet" på hur Kineserna med amerikanska fiat-pengar bygger järnväg.

För lite sen var de stora nationernas åsikter i Europa viktiga för vad Europa var, sen euro-krisen är det numer i stort bara vad Tyskland tycker som är det viktiga, världen behöver nu bara se om Tyskland gör tummen upp eller ner för någon för att veta EUropas linje. 3:e riket är här? men med Brünnings ekonomiska modell.

Lasse Strömberg sa...

Tänk att få uppleva att en kommunistisk regim investerar i kapitalistiska länder. I Pireus har jag levt rövare som sjöman i min ungdom. Numera lär stan anses jättefin att bo i, det gjorde den inte då.

Björn Nilsson sa...

I grunden finns alltid jorden vi står på. De jordnära är de som klarar sig längst, medan spekulanterna irrar runt som Ikaros alldeles för nära solen - eller som Phaeton som också gjorde elände av allt med sin solvagn. Zeus fick skjuta ner honom. Hm, kan det vara en lämplig åtgärd mot högtflygande spekulanter idag också?

Smarta kineser sitter på jättekassor. Det är dåliga tider i Europa. Köparens marknad således. Samtidigt fungerar det kontracykliskt och är förhoppningsvis bra för även de lokala ekonomierna.

Lasse S: och nu håller du dig för säkerhets skull borta från Pireus ifall någon skulle komma ihåg dig, eller ...?

martin sa...

Northland Resources är väl typexemplet, på spelet kring realvärdena. Spekulation på järnmalmspriser som har varit väldigt låga länge och hålls nere av Kina som står för 70% av järnmalmsmarknaden och bestämmer framgång eller misslyckande för varje västerländskt projekt i gruvdrift. Spekulanterna ville inte ha någon järnmalmsproduktion i Pajala, så då var det bara för pajalaborna att lämna in sina aktier och dra åt helvete.

De betalade gropen, de grävde gropen, nån annan spekulerar med gropen. De gräver, nån annan tar malmen, det är win-win som norrland är mycket vana vid att leva med.