måndag 21 december 2015

Apkungen letar mörk materia


Någon kanske minns den kinesiska tecknade filmen om Apkungen (eller Kung Markatta)? En riktig odygdspåse som ställde till kaos i himlen var han. Filmen kördes några gånger på svensk TV. En långfilm var det, men den behandlade bara en mindre episod ur den enorma kinesiska berättelsesamlingen Färden mot västern. Den svenska översättningen omfattar fem tjocka volymer, översatta av Göran Malmqvist. I korthet handlar det om en kines som skickas iväg till Indien för att träffa Buddha, och den bråkiga apan är en av hans följeslagare. Under resans gång upplever följet diverse mer eller mindre fantastiska äventyr. Ursprungligen var det väl skrönor som historieberättare drog på torgen, och så småningom skrev någon ned dem och gjorde en samlad berättelse av det hela.

På kinesiska heter apan Wukong. Det är han som står på molnet på teckningen härovan (har plockat upp den från Nyhetsbyrån Nya Kina). Men vad är det för konstigt bredvid honom? DAMPE? - Jo, det är Dark Matter Particle Explorer, en alldeles nyuppsänd kinesisk rymdfarkost med speciell uppgift: den skall leta efter 'mörk materia'. Och namnet på rymdskeppet är just Wukong! Wukong gör en lång resa till himlen för att leta efter den mörka materia som verkar stå för det mesta av universums massa, men som astronomerna ännu inte har sett. Men är den mörk är den ju svår att se.

Inbäddad bildlänk
Här åker Wukong iväg!


Hoppas bara att Wukong håller sig borta från risbrännvin och annat olämpligt, och inte ställer till med oreda även under denna himmelsfärd! Han är ju en sjutusans jäkel på att slåss med den där staven han håller bakom ryggen! Lyckas de kinesiska astronomerna lista ut mer om den mörka materian kommer vi att veta mycket mer om varför vårt universum ser ut som det gör. Tre till fem år räknas Wukong att kunna arbeta, och markstationerna har god kontakt med honom.

Ja, nu är det tveksamt om jag skriver något mer i år, så jag tillönskar alla


God Jul & Gott Nytt År!



söndag 13 december 2015

Läs- och titt-tips

Här är två böcker om utvecklingen i Sovjet, utgivna 1974 och 1975. Författare är den gamle svenske kommunisten Nils Holmberg. Nu meddelar bloggen Järnbastionen (se not) att första delen av Holmbergs verk finns tillgänglig som elektronisk text och att tvåan förväntas komma framöver. Jag läste böckerna redan när de kom ut men minns inget speciellt om innehållet. Holmberg hade dock stora personliga insikter om utvecklingen i Sovjet från trettiotalet och framåt. Kan vara värd att läsa om.

(Och här är noten: Järnbastionen tycker illa om mig, men det är jag för gammal för att bry mig om!)




Rysk, inklusive sovjetisk konst, är ofta värd att titta på. Det finns en blogg som är helt vigd åt detta ämne, med den passande titeln Rysk konst. Bilder, samt informativ text. Här är några bildexempel:

Malevitj

Filonov

Masjkov




måndag 7 december 2015

Hur kineser respekterar de äldre?

Hur ser man som kines på äldre gaggiga akademiker som pratar osammanhängande smörja? Kanske så här, och kanske det gäller även andra åldringar:

We deeply respect old people, especially the very old. We show them the utmost respect. But we don’t listen to a word they say.

Detta enligt vad den holländsk-australiensiske forskaren Roland Boer fick veta när han frågade om saken under en vetenskaplig konferens i Kina.

Boer bloggar under den märkliga rubriken Stalin's moustasche och har skrivit en del om just Stalin. Det kan förefalla dubbelmärkligt att denne forskare sysslar med teologi, men det innebär att han har lätt att spåra teologiska influenser i exempelvis Stalins tal och skrifter. Inte så underligt faktiskt, för innan Stalin blev Stalin tillbringade han fem år i ett prästseminarium hemma i Kaukasus. 

söndag 6 december 2015

Bara en tillfällighet?



Det finns människor som anser att det är en slump var "vi" föds. Men kan "jag" vara född var som helst? Här är ett försök till kortfattat resonemang:

"Jaget" skapas under en lång process. Ibland kan den vara livslång, men de grundläggande processerna sker under barndomen. Det verkligt grundläggande, förutom vår anatomi, finns redan när vi föds: sinnen, språkförmåga, förmåga till social kompetens/att fungera i grupp. Men generella egenskaper och möjligheter är inte det verkliga "jaget". Det byggs upp efter födseln, när aktiviteter och erfarenheter gör att språkförmågan gör att vi talar specifika språk, att vi verkligen lär oss fungera med andra människor och får någon slags kulturell bas för vårt tänkande. Det är där det verkliga "jaget" skapas, och det är ingen slump. Det är en följd av den konkreta miljö vi vistas i.

"Jaget" är i själva verket till stor del ett "vi", just bestående av språk och kulturella/sociala normer. Jag undrar om den konstiga idén om att det är en slump var "vi" föds kan vara en version av den lika konstiga neoklassiska lågbudgetvarianten av nationalekonomi där människor kan bytas hur som helst mot varandra, därför att alla i grunden antas vara lika? Likheten uppnås när utbuds- och efterfrågekurvorna korsar varandra. (Undrar om man kunde dra resonemanget vidare här genom att peka på tesen om "människors lika värde", men jag avstår.)

fredag 4 december 2015

Mystisk inställning till tänkande och frågande folk

När folk börjar gräla och blir riktigt osams kan diverse skit, som tidigare dolts, komma ut till allmänt beskådande. Nedan finns ett citat som kommer från ett långt blogginlägg av Jan Olof Bengtsson, en av sverigedemokraternas akademiker. Han vill skälla på en person som på partiets senaste landsdagar valdes in i partistyrelsen. Det tyckter Bengtsson är dåligt, han har kritiska synpunkter på hur denne nyvalde tidigare betett sig som ordförande i MU, medlemsutskottet.

MU:s syfte på senare tid verkar ha varit att jaga ut misshagliga medlemmar ur partiet. Mitt i Bengtssons klagoskrift kommer det här häpnadsväckande avsnittet. Om det är korrekt så har åtminstone vissa av partiets ledare en mycket märklig inställning till hur medlemmar som exempelvis är lärare skall fungera (de kommer inte att kunna fungera som lärare eftersom de skall vara partiföreträdare i alla lägen!). Över huvud taget blir sd ett parti som folk som är vana att tänka själv bör akta sig för, verkar det. Tänkandet, det får genierna i partitoppen stå för.  - Och här, citatet:

Det gäller det andra brev utskottet skickade till mig någon månad efter det första. Som jag omedelbart skrev till Jomshof och Karlsson och tog upp i andra partiinterna sammanhang skulle vårt parti bli utskrattat om detta brev offentliggjordes, samtidigt som ett nytt skäl skulle ges för att beteckna partiet som fascistiskt. Brevet indikerar en latent katastrof. Det är oförsvarligt att ännu efter denna långa tid låta ett sådant misstag förbli utan åtgärd och tvärtom utan minsta lilla tecken på medvetande om problemet befordra den huvudansvarige till ordinarie partistyrelseledamot.
...

Enligt brevet får jag inte skilja mellan min politiska roll som partiföreträdare å ena sidan och min akademiska roll, d.v.s. min roll som forskare och universitetslärare, och som mer fristående “intellektuell”, å den andra. Det är “sverigedemokratiska värderingar och politik som gäller”.

Man kan ju gissa vad detta betyder. Är ledande personer i partiet korkade, diktatoriska, otaktiska - eller vill de helt enkelt ha tyst och lugnt och slippa krångliga akademiker och intellektuella som kan komma dragande med akademiska och krångliga frågor? Jodå, sd fortsätter att växa, numera även i Norrbotten såg jag häromdagen, men inte ens det partiet kan i all evighet lita på att invandringen gör att man inte behöver bedriva någon större egen tankeverksamhet.

Här debatterar man och pekar finger åt varandra!
 

torsdag 3 december 2015

Öppnar för att stänga ...

"Öppnar för att stänga ..." - härligt språk på den redaktionen! Fast inte stänger man bron. Man gör inte ens som den där tanten i Malmö föreslog, nämligen att ställa upp en kulspruta på bron.


Bild från Paris tidigare i år. Fast jag har en känsla av att ursprungsbilden redigerats litegrann för att visa vad det verkligen handlar om.

onsdag 2 december 2015

Kant och isbryteri

Isbrytaren Oden på filosofins hårdknäckta ocean

Jaha, nu har jag kört fast igen. Det blir väl till att backa och ta sats ...

Jag läser några sidor i Kants 'Kritik av det rena förnuftet' nästan varje dag. Men det går trögt. Tycker man kan jämföra med att bryta grov havsis: det gäller att sätta full fart, pressa sig fram genom isen tills det tar stopp. Då får man backa, ta sats, och pressa sig fram ytterligare ett stycke. Och så tar det stopp, man får backa ...

Inte nog med det. Rännan som bryts fylls igen av is igen bakom isbrytaren. Man riskerar ju att fastna, att inte komma någon vart!

Alltså: med brytandet kommer man in på nya områden i Kants filosofi, fast det tar emot hela tiden. Men när man gör det finns risken att man tappar greppet på det man redan läst. Hur var det nu med förnuft, förstånd, åskådningar, tid och rum, a priori, tinget i sig ... ? - Filosofi är inget för veklingar!

söndag 29 november 2015

Räckvidd



Räckvidd för ryska S-400-robotar, om de placeras vid den ryska flygbasen i Syrien. Inre rödare området: hur långt man (vem nu "man" är) vet att robotarna kan nå. Yttre området: så här långt kan robotarna eventuellt nå. Det här är bland de modernaste luftvärnsrobotarna som finns. Förhoppningsvis kommer de inte till användning. Läget omkring Syrien är väldigt farligt nu.

fredag 27 november 2015

Kina går som tåget


Twittertexten till kartan ovan, hämtad från en filmsnutt från Nyhetsbyrån Nya Kina (Xinhua), lyder som följer:

5 timför 5 timmar sedan
Freight train route linking E China, Rotterdam starts operation. 1st train carries solar panels
Att första tåget för med sig solpaneler är symboliskt. Har för mig att Tyskland försökt hindra import av kinesiska solpaneler. Enligt den lilla filmsnutten tar det 17 dagar för tåget att ta sig till Rotterdam från Kina, över Ryssland, Polen och Tyskland. Med båt skulle transporten ta 28 dagar.

En annan Twitterpost säger:

China to spend 460 bln USD on railway, build no less than 23,000 km new track in next 5 yrs
Kina satsar stort på järnvägar med snabbtåg, hemma och runtom i världen (som i Serbien och Ungern). Järnväg byggde kineserna redan under Maos tid i Afrika (TanZam-järnvägen som skulle ta zambisk koppar till utskeppningshamnen) och detta fortsätter man med idag också. Ett färskt exempel är linjen mellan Addis Abeba i Etiopien och Djibouti uppe vid Röda havet. Noteras bör att kineserna håller på att skaffa sig sin första utländska militärbas just i Djibouti.

Vad jag vet finns inget motsvarande i USA vad det gäller snabbtåg. Jag vet inte om det är fantasier ut i det blå, men jag har sett idéer om att bygga järnväg genom Ryssland upp till Berings sund, slå en bro över sundet till Alaska, och sedan fortsätta med järnväg söderut.

Det kan vara värt att fundera över var, och varför, kineserna investerar. De är intresserade av råvaror som inte finns så mycket av i hemlandet, de är intresserade av att sälja färdigvaror. Om man ser saken från ett annat håll kanske områden som kineserna inte verkar vara intresserade av inte har så mycket framtid. Föredettingar, inga att bry sig om?

Avslöjade!





Detta är bloggpost nr 4401. För närvarande verkar det spritta av liv i bloggen, men det är ju ingen garanti för att den inte somnar in igen ... vi får se. Här ovan är en teckning som jag hittade på Twitter. Den är från 1958 men tycks ännu vara aktuell: USA och Turkiet försöker bryta sig in i Syrien, men hamnar då i Sovjets/Rysslands obarmhärtiga avslöjande ljus! (Den där fezen kanske inte stämmer helt, har för mig att denna huvudbonad var förbjuden i Turkiet sedan republikens upprättande. Men den gör ju att man ser vem som är turken!)

Nå, om nu Erdogan försökte skrämma ryssarna genom att skjuta ner ett flygplan, alternativt dra in hela NATO i hans påhitt, så tycks åtminstone första delen med skrämseln ha misslyckats: ryssarna bombar av bara h-e, och har tagit in modernt luftvärn till Syrien. Och entusiasmen i NATO för att dras med i turkarnas galenskaper verkar vara begränsad.

torsdag 26 november 2015

Äldre bönder, färre gårdar

Här är ett par intressanta diagram från Eurostat på Twitter:

 

Det första visar att arealen av brukad jord i EU varit i stort sett oförändrad från 2003 till 2013, men att antalet gårdar sjunkit med ungefär en fjärdedel.

 

Och här ser vi ett åldersproblem. Nära tredjedelen av bönderna är 65 år eller äldre. Lägger man till att fjärdedelen är mellan 55 och 64 så ser vi att över hälften av bönderna börjar bli till åren komna. Påfyllningen med ungdomar är inte så stor, sex procent är yngre än 35.  

Om vi antar att lantbruket ("jordbruk med binäringar" som man sade förr) i Sverige koncentreras och förgubbas kanske medborgarlön/basinkomst vore ett hjälpmedel för att vända trenden, för att ge fler människor möjligheter att verka på landsbygden. Jag gjorde en kort notering om det till en post på Eddy Nehls blogg.

Kinas första bas i Afrika

Det här är sensationellt, men också ett tecken i tiden. Kina har tecknat ett tioårigt arrendeavtal med Djibouti för att sätta upp ett logistikcentrum - en militärbas. Den första basen utanför hemlandet. Sensationellt, men knappast oväntat. Kina har redan militär närvaro i Afrika med en del trupp under FN-befäl. I vattnen utanför Arabiska halvön finns kinesiska flottan och jagar pirater. Ibland åker kinesiska båtar upp i Medelhavet, och har siktats även i Stockholm. När nu handeln och investeringarna ökar i Afrika, samtidigt som omgivningen på sina ställen är ganska krisbetonad, är det inte konstigt att Kina följer upp med väpnat stöd. Det skulle vilken imperialistmakt som helst göra. Och då behövs det baser.

Jag har för mig att även USA har militära anläggningar i Djibouti. Den uppåtgående och den nedåtgående imperialistmakten kan ju spana på varandra från nära håll då. En tid var Djibouti fransk koloni, så förmodligen finns fransoserna där också. Djibouti ligger vid inloppet till Röda havet, så vill någon på lite avstånd klippa av trafiken genom Suezkanalen kan det göras från det här lilla landet. Dessutom ligger Persiska viken, med sin trafik av tankers, inte så långt borta.

onsdag 25 november 2015

Ryker passfriheten inom Norden?



Saxat från Sveriges Radios hemsida. Att Schengen rasar ihop är en sak. Men vi kan ju säga att passfriheten inom Norden som infördes på femtiotalet var en föregångare till Schengen - och att denna utmärkta idé nu hotas. Norrmännen vill titta på passet och danskarna "följer utvecklingen". Undrar om finnarna tänker åt det hållet också? De nordiska länderna glider ifrån varandra i en tid när vi skulle behöva ha tätare samarbete. Vad kan de ansvariga säga om det: "Vi tänkte inte på det ..."?

Fan i flaggan (?)

Jaja, "Solidaritet med Frankrike" får lysa upp en pyramid i Egypten. Fast lite tråkigt med solidaritet som bara går åt ett håll. Skulle islamistiska terrorister skjuta ihjäl några dussin människor i Egypten (eller spränga ett flygplan med turister) skulle vi knappast se några ljusspel i Paris som skulle propagera för solidaritet med Egypten.

Men om vi nu tittar närmare på det hela ... vad är det som dyker upp mitt i franska trikoloren? Ser ut som en figur med horn! Kan det vara Hornpelle, Satan, Fan, Djäfvulen, Flugornas herre, Belsebub, Hin håle (även okära barn kan ha många namn), som tittar fram?

Bildts kommentar

Förre excellensen Bildts kommentar till nedskjutningen av det ryska planet på Syrisk-Turkiska gränsen är anmärkningsvärt återhållsam. Hans ursäkter angående turkarnas beteende är ganska milda. Kan man tolka det så att man i hans kretsar inte är så glada över vad Erdogan håller på med? Man kan lätt få intrycket av att regeringen i Turkiet känner sig allvarligt pressad av vad som händer i det syriska kriget och försöker dra in hela NATO. Men vill 'hela NATO' vara med om det? Det är ju helt klart att Turkiet spelar en ful roll genom att på olika sätt stödja samma sorts islamister som agerar i Syrien, och senast i Libanon, Frankrike och Tunisien.

- Hur som helst, bara att sådana här saker händer är ett gott argument för att inte gå med i NATO.

Förresten, ni har väl hört det där om "Je suis Charlie" eller "Je suis Paris"? Men aldrig "Jag är Beslan". Närmare tusen människor dödades eller skadades när islamister angrep en skola i Beslan i södra Ryssland 2004. Många var just skolbarn. Men betraktades det som en världsangelägenhet där propagandan skulle dras upp på högsta volym? - Knappast, för islamisterna är ju inte några frisvävande dödsänglar. De jagas på av ... ja just det, en del stora spelare i världspolitiken, som exempelvis NATO.

måndag 23 november 2015

Allt bara flyter ... eller sjunker

Via ett tips från Twittraren Udda boktips hittade jag den här upplysande texten hos svenska försvaret. I dagsläget kommer kriserna, skandalerna och upprördheten ofta med raketfart, och försvinner lika fort. Nu vet vi (om nu detta har slagits upp i media, vilket jag inte sett) att det mystiska föremål som hittades vid gasledningen utanför Gotland inte var en rysk helvetesmaskin, utan en svensk apparat som tappats bort. Då kan den försvinna in i tystnaden. (Förresten, varför skulle just ryssarna vilja spränga en gasledning som de väl tjänar grova pengar på? Och mottagarländerna för gasen har väl heller inget intresse av sabotage. Att klippa av energiflödet verkar inte vettigt, särskilt när det dra mot vinter. Intressenter bör sökas bland terrorister och deras beskyddare ifall något händer med ledningen.)

För inte så länge sedan utbröt jubel när en rysk miniubåt påträffades på svenskt vatten. Nu skulle minsann de ryska ubåtarna bevisas! Jublet försvann när det visade sig att 1. ubåten visserligen var rysk, men 2. att den gått till botten efter en kollision med ett svenskt fartyg 1916. Och så var det slut med det roliga, efter bara någon dag eller så. En spännande historia om de elaka ryssarna kommer upp till ytan ... men sjunker snabbt igen.

"Mycket kackel för ingenting, tycker jag!"

Men var lugn, snart är det nog full fart på ubåtsrapporterna igen! Eller om man nu hittar på något annat. Var beredd på rubriker av typen "Putins XXX hotar Sverige". Själv skulle jag nog säga att intern klantighet, rådlöshet, maktlöshet, dumhet och diverse andra tänkbara -heter hotar Sverige. Dock saknas klokhet.

söndag 22 november 2015

Tung insats

Nu har Ryssland satt in tung bombflyg i Syrien. Och planen flög inte den kortaste vägen, utan den som nog mest imponerar på och skrämmer eventuella motståndare inom NATO. Annars kunde nog ryssarna ha fått klartecken för att ta den kortare vägen över Iran och Irak. Men nu kan man utnyttja det här kriget till att visa upp vad man kan göra.

Jag chansade och tittade på Google earth, och där finns basen på Kolahalvön. Olenegorsk heter den. Har satt en svart ring om den.

Jag tittade lite runt i bygden och hittade det här. Ser ut som ett typiskt flygfält ...

... och tittar man närmare syns massvis av flygplan, just av den typ som nu dånar ut över Atlanten, rundar Europa och flyger in i Medelhavet. Tunga bombplan som kan ta bomber eller kryssningsmissiler.

Lite motigt för SÄPO - inte första gången

Det gick visst inte så bra med den senaste terroristaffären. SÄPO får putsa på sin image och hitta på något nytt. Eller ligga lågt ett tag och hoppas att folk glömmer.

Får mig att tänka på när storspionen "Morjärvsmannen" under båller och bång håvades in av polisen 1976. Några årtionden av spanande på en person i en liten by i Norrbotten skulle nu ge resultat ... trodde SÄPO. Det slutade med fiasko. Den gången också. Möjligen skulle man av det kunna anklaga vissa myndighetspersoner för att vara klantiga, eller (om man ser ännu allvarligare på saken) vara rena säkerhetsrisker. Så bra för Sverige är det väl inte. Och återigen har media gjort bort sig med fullständigt ovederhäftiga utgjutelser. Undrar om de lär sig till nästa gång? - Jag tippar att de inte gör det.

Bildresultat för x & y mad
Spionerna X & Y som förekom i gamla skämttidningen Mad.

Rör inte mitt badkar!

Denna attack mot civiliserat badande måste avslås:


Här en kommentar från tecknaren Kalle Strokirk. Många år sedan jag hörde om honom, men i någon forntid tillhörde han de radikalare serietecknarna. Nu hittade jag honom för några dagar sedan och konstaterar en högrare profil, och han träffas säkrast på Twitter med teckningar ofta.


Drog ut en skrivbordslåda och hittade den kortlivade tidningen Seriefront. Det kom två nummer 1974.  Strokirk svarade för utgivningen enligt den här sidan. Så här såg tidningen ut som jag plockade upp ur lådan. Månne en raritet?


Men avslutningsvis och som sagt: rör inte mitt badkar!



lördag 14 november 2015

Marine le Pen om vägval i fransk antiterrorpolitik

Här är några intressanta rader från ett uttalande som Marine le Pen, ordförande i franska Nationella fronten och möjlig framtida president, just gjort. Uttalandet (som jag inte förstår eftersom talad franska är nästan omöjlig att förstå) hittar man här - lyckligtvis finns där också vad le Pen sade utskrivet (och då blir det lättare):

La France doit enfin déterminer quels sont ses alliés et quels sont ses ennemis. Ses ennemis, ce sont ces pays qui entretiennent des relations bienveillantes avec l’islamisme radical.
Ce sont aussi ces pays qui ont une attitude ambigüe avec les entreprises terroristes. Tous ceux qui les combattent sont des alliés de la France et doivent être traités comme tels.

Jag får det till så här:

Frankrike måste slutligen bestämma vilka som är dess allierade och vilka som är dess fiender. Dess fiender är de länder som upprätthåller välvilliga relationer med den radikala islamismen.
Det är också de länder som har en tvetydig attityd beträffande terroristernas företag. Alla de som bekämpar dem är Frankrikes allierade och måste behandlas som sådana. 

Inga namn nämns, man kan ju kalla uttalandet diplomatiskt på de här punkterna, men här riktas sparkar åt flera håll. Stöd till terrorism kommer från NATO-stater, där väl USA, Storbritannien, Frankrike och Turkiet är de värsta syndarna, samt diverse stater på Arabiska halvön som också har "välvilliga" eller "tvetydiga" praktiker vad det gäller terrorism. Samtidigt får Ryssland i praktiken tummen upp  som pålitlig antiterrorist.

Om detta skulle bli president le Pens framtida utrikespolitik skulle det, antar jag, betyda slut för sanktionspolitiken mot Ryssland. Det vore ju bra för fransk ekonomi. Men skulle en framtida president le Pen också stoppa vapenförsäljningen till de terrorstödjande diktaturerna på Arabiska halvön - det handlar ju också om jättelika kontrakt! Att ett Frankrike som styrs av Nationella Fronten inte skulle acceptera att Turkiet blir medlem i EU är väl ganska klart. - Eller är det? Politiska kovändningar har man ju sett förr.

Vidare kommentarer kanske inte behövs?


torsdag 12 november 2015

Vilken fras passar bäst?

Välj själv:
  • bättre sent än aldrig
  • för sent, för lite.





Trodde någon på allvar att öppna (i praktiken borttagna) gränser skulle fungera som annat än en jättestor magnet? På allvar, alltså?

De förutsättningar som skapade EU:s öppna inre gränser finns inte. Har de någonsin funnits, för övrigt? När det ännu mest rörde sig om migration inom Europa, samt viss invandring av arbetskraft till Europa under "guldåren" efter andra världskriget gick det någorlunda. Det fanns kontroll över vilka som kom in, och det fanns resurser att ta hand om dem (även om det nog inte var så fett för de nyanlända alla gånger). Så kallad fri rörlighet inom EU, med borttagna inre gränskontroller, kunde fungera i en viss historisk situation. Nu har vi kört huvudet i taket. Den som drar fraser av typen:

  • vi har råd
  • Sverige är ett rikt land
  • vi kan ta hand om alla

har inte uppfattat att pengar och resurser inte är samma sak. En säck pengar (eller snarare pengar i form av ett konto i en databas) är inte samma sak som skolor, sjukhus, vårdcentraler etc. etc. fullt försedda med allt som behövs i form av material och personal. Åtminstone personalen, den personal som verkligen finns, känner av detta. Men hur mycket solidaritet med dessa personer visar "vänstern" upp? (Den "vänster" som nyhögern med rätta hånar som globalkapitalets nyttiga idioter, för övrigt.)

Nu har gränskontroll införts. EU:s politik på migrationsområdet har kraschat. Det har gått olika fort i olika länder, och Sverige har dröjt för länge. Men till slut kraschade det även här. Verkligheten kom ifatt högtidstalen, och verkligheten såg inte så tjusig ut, trots en massiv propaganda från överheten och dess media. Hur många individer har kommit till Sverige och sedan bara "försvunnit"? Det kanske är det mest oroande. Dessa personer lär inte gömma sig i ett grävlinggryt i någon skog. Snarare hittar man dem förmodligen i de förorter som redan drivit iväg från det svenska samhället, som fotsoldater i verksamheter vi inte vill ha i Sverige. ("Vi" förresten, jag antar att det finns pappskallar som ännu fortsätter att hurra för de "papperslösa".)



Hur vore det med lite klädsam självkritik från alla de som har hävt ur sig de fraser jag citerade i början? Det finns riktiga flyktingar. (Det krävs mer än önskan om högre levnadsstandard för att klassas som flykting.) Det finns migranter (som alltså inte har hållbara flyktingskäl såvida inte alla skäl klassas som sådana). När mängden av migranter med tveksamma framtidsmöjligheter som integrerade samhällsmedborgare i Europa ökar, då ökar också risken att de riktiga flyktingarna orättvist kommer i kläm. Motåtgärderna blir desperata. Både barn och badvatten åker ut. Vi är på väg åt det hållet nu. Var det detta ni ville? Eller hur var det Vladimir Vladimirsson Putin uttryckte det: "Förstår ni vad ni har gjort?"



tisdag 10 november 2015

Spridda anteckningar i novembermörkret

Det har varit glest med uppdateringar här på sista tiden. Kanske inspirationen inte vill komma fram i det dystra höstmörkret. Kanske flödet av nyheter utifrån är så vildvuxet att det är svårt att få grepp på vad som händer och skilja det viktiga från det värdelösa. Här är några spridda tips, i stort sett bara för att visa att jag är vid liv. (Kolla annars mitt twitterflöde. Där kommer det något varje dag. Mest meddelanden om uppdateringar av min fotoblogg, men ibland flaggar jag för en artikel på nätet som på något sätt kan vara intressant.)

Nästa år är Sveriges tryckfrihetsförordning 250 år. Här är en hemsida som ägnar sig åt denna viktiga lag. Det gäller att se till att inte åsiktsdåren i åsiktskorridoren knäcker tryckfrihet (och andra friheter i opinionsbildning).



Här är ett dokument från Eurostat som ger intressanta siffror om det nuvarande inflödet av migranter i Europa. 

En artikel i engelska The Telegraph behandlar robotrevolutionen. Mycket intressant. Fast man får ju lägga in en brasklapp om att framtiden kan förutspås men vi vet inte hur det blir förrän vi är där. På tal om automation: i den butik jag ibland handlar finns sex platser för självskanning i kassalinjen. Normalt håller en butiksanställd koll på att allt fungerar. Eller för att uttrycka det annorlunda: sex man/kvinnor i kassorna har ersatts av en övervakare (och kunderna har tagit över en del av kassörsjobbet). Lånar jag en bok på biblioteket registrerar jag lån och återlämning själv - förr var det ju en bibliotekarie som skötte den saken. Och så vidare. I artikeln kan vi se att Sverige ligger högt vad det gäller utnyttjande av industrirobotar, men inte högst. Jag minns en tid när människor stod på verkstaden och ackordsjobbade som om de vore robotar. Nu är det riktiga robotar som gäller. Kommer framtidens robotar att arbeta som människor?

Man kan bli konstig i ögonen av att spana efter framtiden


Jag har funderat några dagar på att skriva en notering över följande ämne: det finns en vänster långt till vänster, samt en höger långt till höger. Och så finns det en mitten som sticker sin dumma näsa i vädret och fnyser att "extremerna är så extrema att de möter varandra". Den fina mitten är minsann inte extrem och stygg! Men det är mitten (i dagens läge den liberala sörjan) som har makten och den blir därmed målet för såväl vänsterns som högerns opposition, fast med olika betoningar. Inte så konstigt med det. Och därmed finns det utrymme för samtal, åtminstone mellan de mer intellektuellt sinnade människorna på båda sidorna. Här avslutar jag denna ofärdiga notis (som kanske kan utvecklas mer någon gång) genom att hänvisa till en skarp tänkare där borta på högerkanten, nämligen Marika Formgren. Jag tycker den här långa bloggposten ger en del att tänka på.

Humor från höger, inte alltid av god smak (men vilken humor är alltid det?)
Förresten, ta den här på en gång. Läste en nyhögertänkare som kallade "vänstern" för det globala kapitalets nyttiga idioter - och ibland känns det som det är så som det är.

måndag 2 november 2015

Skillnad på folk och folk?

Hört det där om "människors lika värde", etc? Då kanske man kan jämföra ett antal hemlösa i Stockholm som ockuperat en tom förskola på Söder sedan några veckor med det kända tiggarlägret i Malmö. Polisen har varit och tittat på Söder-ockupationen, och de socialt handikappade svenskarna lär åka ut ganska snart. Snabba ryck. (Reportage i Södermalmsnytt här och här.) Snabbar ryck i Stockholm alltså. I Malmö har ett tomt ställe ockuperats i ett par år vid det här laget och mer eller mindre permanentats som nedslummad bosättning. Ockupanterna i Stockholm verkar ha bättre grepp på renhållning och ordning.

Det finns flera aspekter av Malmöhistorien: Patrik Lundberg har skrivit en intressant artikel i Aftonlövet för några dagar sedan. Hittar konstigt nog inte igen den nu. Men summan av det hela var att marken är förgiftad efter tidigare verksamheter, så det kommer att krävas en genomgripande sanering innan ny bebyggelse kan smällas upp. Tydligen tycker "migranternas" stödtrupper att det är ok att folk bor på förgiftad mark.

Hur som helst: i Malmö rör det sig om personer som förmodligen för länge sedan levt upp de tre månader de som medborgare i en EU-stat har rätt att vistas i Sverige. Jag antar att de hemlösa på Söder har fullständigt klara papper vad det gäller medborgarskap och identitet ... och vad betyder det för deras värde? - Javisst, "man ska ju inte ställa människor mot varandra". Uppfattat!


tisdag 27 oktober 2015

Ett par klipp

Ja, det är väl en lite sur anmärkning, men termen "aktivitetsbaserat arbetssätt" låter ganska underlig. Ungefär som "mumbo jumbo". Har lite svårt att hålla isär "aktivitet" och "arbetssätt". Såvida inte det ena avser vad som skall göras, och det andra hur man gör det.

"Vad är det för lappar till skor det handlar om?" undrade jag. Ordet kan läsas som "sko-lappar" eller "skol-appar". Ibland är det bra att klämma in bindestreck i sammansatta ord för att klara upp vad det handlar om. Fast nutidens kids vet det naturligtvis direkt.
Har som möjligen någon märkt inte varit så mycket uppdaterat på bloggen på senaste tiden. Inspirationen har inte varit på topp direkt, även om det finns mycket att skriva om. Kinas rymd- och astronomiprogram verkar intressant. Tendenserna till sammanbrott i det svenska rättssamhället är också intressant. Den nya världsordningen som träder fram. Och en massa andra saker.

fredag 23 oktober 2015

Ryssland: koordinera mera!

Russia and Jordan agreed to create a coordination center in Amman, which will be used by the two countries to share information on the counter-terrorism operations, Russian Foreign Minister Sergey Lavrov said.
Russia is already in touch with Iran, Iraq and Syria through a Baghdad-based center used for the same purpose. 
Det var Lavrov det, och ett meddelande om ännu ett steg framåt för den ryska utrikespolitiken. Jänkarna trycks tillbaka (intresset bland regeringarna i Mellanöstern för att samarbeta med USA verkar sjunka raskt), israelernas manöverutrymme minskas och även de dras in i den ryska sfären. - Vi lever i intressanta tider. Kunde ryssarna bidra till att få slut på det fruktansvärda kriget i Jemen vore det ännu en fjäder i hatten.

Här finns för övrigt en karta över var USA:s hangarfartygsgrupper fanns den 23 oktober.  Notera att fartygsgruppen i Persiska viken har åkt iväg. De flesta fartygen ligger dessutom i hamn i Nordamerika. Utom räckhåll för kryssningsrobotar avskjutna från ryska krigsfartyg i Kaspiska havet, alltså. Kanske hangarfartygens tid närmar sig slutet.


Låt oss nu höra lite på vad presidenten Putin har att säga om Mellanösterns historiska öde:

 We see what is happening in the Middle East. For decades, maybe even centuries, inter-ethnic, religious and political conflicts and acute social issues have been accumulating here. In a word, a storm was brewing there, while attempts to forcefully rearrange the region became the match that lead to a real blast, to the destruction of statehood, an outbreak of terrorism and, finally, to growing global risks. ...
I want to remind you that throughout its history, the Middle East has often been an arena for clashes between various empires and powers. They redrew boundaries and reshaped the region’s political structure to suit their tastes and interests. And the consequences were not always good or beneficial for the people living there. Actually, no one even asked their opinion. The last people to find out what was happening in their own nations were the people living in the Middle East.
Of course, this begs the question: isn’t it time for the international community to coordinate all its actions with the people who live in these territories? I think that it’s long overdue; these people – like any people – should be treated with respect.
 Vlad hade några synpunkter på vår västeuropeiska kris också:

Today hundreds of thousands of migrants are trying to integrate into a different society without a profession and without any knowledge of the language, traditions and culture of the countries they are moving to. Meanwhile, the residents of those countries – and we should openly speak about this, without trying to polish things up – the residents are irritated by the dominance of strangers, rising crime rate, money spent on refugees from the budgets of their countries.
Many people sympathise with the refugees, of course, and would like to help them. The question is how to do it without infringing on the interests of the residents of the countries where the refugees are moving. Meanwhile, a massive uncontrolled shocking clash of different lifestyles can lead, and already is leading to growing nationalism and intolerance, to the emergence of a permanent conflict in society.
Statsmannaord.

lördag 10 oktober 2015

" ... inte ställa grupper mot varandra"

Måne i nedan samt Venus där ovan


Ibland förmanas vi att "inte ställa grupper mot varandra". Det är ofta en bra uppmaning. Om det gäller människor som i grunden har gemensamma intressen bör de givetvis kämpa för dessa - förmodligen mot en fientlig tredje part som försöker splittra dem - i stället för att gräla inbördes. Exempelvis bör arbetare kämpa tillsammans oavsett nationalitet, religion, kön eller andra särskiljande uppfattningar, i stället för att slåss inbördes. Tänk på katolska och protestantiska arbetare på Nordirland exempelvis. Men ibland slår det fel. Innan jag övergår till det aktuella exempel jag vill dra så hänvisar jag till kön: det finns klasskämpar som tycker att klasskampen är så viktig att kvinnliga arbetare måste stå tillbaka med eventuella speciella krav. De där problemen kommer att lösas när klasskampen avslutats segerrikt för proletariatets räkning. Det är en tveksam slutsats. Man kan kalla den linjen för "svek" också.

Men över till det aktuella jag tänkte på. Som jag uppfattat saken (har hört det många gånger det senaste året) finns det drygt sexhundra äldreboenden i Stockholm som står tomma. Det är inte brist på människor som vill dit. Äldre som börjar känna sig osäkra på tillvaron, ensamma, sjukliga, rädda att råka ut för olyckor i hemmet ... många vill gärna in på ett äldreboende i stället för att hemtjänstpersonal skall springa som skållade råttor hos dem och ge snabbhjälp då och då. Går man hemma och är rädd för att falla torde risken öka att man verkligen faller. Men det tidigare styret i Stockholm har hållit emot. "Folk vill vara hemma" har det predikats, och tjänstemännen har haft direktiv att i det längsta neka behövande att komma in på ett anpassat äldreboende. (Resultatet av detta är för övrigt att de som verkligen får en plats är i sådant skick att de i genomsnitt dör efter några månader. Borde inte det lära oss något om borgerlig människovänlighet?)

Nu har dock ett nytt styre tillträtt i Stockholm, och det har visat en del positiva sidor. Bort med skumma hemtjänstfirmor, bättre personaltäthet på äldreboende ... och bättre möjligheter att verkligen få en plats på äldreboendet!

Fast nu inträder ett aber. Jag vet inte hur stort det är, men i och med att bostadsutrymmen står tomma så kommer åtminstone en del av dem att göras om till migrantboenden. (Obs: jag skriver inte "flyktingar" när det ofta gäller människor vars rätta identitet är okänd.) Den som berättade detta för mig trodde att det var tillfälligt. Jag tvivlar starkt på det. För var skall de personer som "tillfälligt" placeras på äldreboenden sedan ta vägen? Det står ju inte några mängder av lediga vanliga lägenheter och väntar!

Då kommer vi in på det här att "ställa människor mot varandra". Eftersom de äldre ofta är tysta, försynta och tåliga kommer de inte själva att ge hals, utan andra får hjälpa dem att höras. Jag misstänker att anklagelsen om att "ställa människor mot varandra" kommer att dras fram om någon påpekar det orimliga i att äldre svenskar med omsorgsbehov får stå tillbaka för unga pigga personer som tagit sig genom hela Europa. De som vågar kritisera skall slås ned, tystas, förnedras, hånas! Och sedan kan man leka "humanitär stormakt" och glömma de där löjliga gamlingarna som ändå snart skall dö!

Slutdialog:

"Hur kan du ställa människor mot varandra på det sättet?"

"Jo, bland annat för att vi å ena sidan har vårdbehövande äldre som byggt upp det här landet och nu förtjänar en trygg ålderdom - så trygg man nu kan vara på ålderns höst - och å andra sidan okända människor med tvivelaktig bakgrund och avsikter och som knappast kommer att gå med i någon kamp mot svensk överklass."

"Och varför skulle de inte gå med i någon kamp då? Är dom inte arbetare [tror det där med "arbetare" kan vara populärt i vissa vänsterkretsar] som vi ska förena oss med?"

"Varför skulle migranter förena sig med svenska arbetare i kamp mot den svenska överklass som låter dem komma in i landet? De kan ju kasta sten på ambulanser och brandkår, men då är det ju en annan klass som drabbas. Och nu gäller ju kampen att varenda plats på äldreboenden i Stockholm används för det som de är avsedda för. Om man i det här läget tjoar om att "ställa människor mot varandra" betyder det ett konkret: "håll käft, stick och brinn" till en massa äldre människor som väl inte har gjort dej något ont (snarare tvärtom) men som du rent ut sagt skiter i. Du har själv ställt två grupper mot varandra och talat om vilken det är som gäller."


fredag 9 oktober 2015

torsdag 8 oktober 2015

Rena grekiskan!

Det här kan du väl redan, men i alla fall ...

ῥινεγκαταπηξιγένειος (rinegkatapeksigeneios), adj. - med en näsa så böjd att man kan knäcka nötter mellan den och hakan

onsdag 7 oktober 2015

Födelsedagsfyrverkeri

7 oktober, idag alltså, fyller Rysslands kände president Vladimir Vladmirsson Putin 63 år. Även så unga grabbar kan gå långt med lite ansträngningar! Grattis säger vi, samtidigt som vi konstaterar att ett rejält födelsedagsfyrverkeri skedde i natt på Kaspiska havet. En laddning kryssningsmissiler sköts iväg i riktning mot islamistiska skurkar i Syrien. Missilerna verkar ha passerat iranskt och irakiskt territorium, i samförstånd med berörda regeringar. En näsknäpp för USA igen.

Förutom att förhoppningsvis ett antal halshuggningsartister har sprängts i bitar finns det andra intressanta aspekter av det här. Raketerna har en så omfattande räckvidd att de vid behov förmodligen skulle kunna slå ut mål i Persiska viken, Röda havet och östra Medelhavet. Kombinerat med ökande rysk (och kanske kinesisk) närvaro i dessa vatten, samt ökad rysk militär landkapacitet i Syrien, skapas en situation där argumenten för andra länder att hålla sig lugna ökar. Den turkiska regeringen är nog ganska nervös vid det här laget. Nu har man ett flertal mäktiga krafter emot sig, helt onödigt.

Regionalt torde Ryssland betraktas som en pålitligare part i kampen mot islamismen än de underliga amerikanerna och deras underhuggare. Man vet ju aldrig förrän i efterhand, men kanske Ryssland skruvade upp sin insats i Västasien i just rätt ögonblick när man kan få maximalt positiv effekt.Tråkigt bara vilka oerhörda lidanden för folk som det har varit fram till nu.

En fråga är hur diktaturerna på Arabiska halvön påverkas, och om detta finns med i "Vlad the Hammers" kalkyler. När saudierna går på pumpen både i Syrien och Jemen kan det bli besvärligt för den härskande gruppen att förklara och försvara sig. Finns det någon kraft som kan ersätta huset Saud och fortsätta driva staten, eller blir det kaos och att Saudiarabien går i bitar? Det är klart att om Saudi och de mindre oljestaterna vid Persiska viken mer eller mindre slås ut under en tid så kan det bli glada tider för ryska och iranska oljeexportörer. Det skulle ju kunna vara en del av kalkylen, men jag undrar om Vlad spelar så högt. Saudisk olja är ju viktig för Kina också, och jag antar att kineserna har synpunkter på vad som bör göras.

Och sitter Kreml och funderar på en lösning vad det gäller Israel? Förbindelserna mellan Ryssland och Israel har vad jag förstått varit ganska bra på senare år. Ur rysk (och inte bara ur rysk) synpunkt vore det väl bra om knäppisar och etniska rensare som Netanyaho försvann och ersattes av folk med rimligare politik. Kanske ett militärt mer kringskuret Israel (att hoppa på araber är en sak, ryssar är inte att leka med!) tvingas till kursändringar. Vi får se. Vi får se. Om ett tag kanske vi får se ett helt nytt "Mellersta Östern", men inte det nya tillstånd som neo-cons i USA drömt om. Situationen är samtidigt mycket farlig och försiktigt hoppfull.

Om igen, grattis Vladde!

måndag 5 oktober 2015

Idrottsförvaltningen meddelar

Här kommer en meddelande som gäller Stockholms kommun:

På grund av rådande situation med flyktingar i Stockholmsområdet åligger det idrottsförvaltningen att med tre timmars varsel ställa anläggningar till förfogande för människor i nöd. Det här kan innebära sena avbokningar. Vi ber om överseende med detta. 
Låter detta som en situation som är under kontroll? Eller snarare panik?

Det är höst i Sverige. Nåja, uppåt landet är det vinter eller vintertemperaturer enligt SMHI:s årstidskarta, och på sina håll söderut är det sommaren som ännu gäller. Men det sistnämnda går över. Löven kommer att falla från träden och bli god näring för nästa års växtlighet. Men vad händer när den svenska staten går igenom höstens och vinterns prövningar, hur närande blir dess lämningar? Det verkar ju vara ett tillstånd av förfall nu, att somliga kan härja som de vill utan åtgärder (gäller såväl svensk elit som utländska migranter), och det är inte ett gott tecken. Ibland gäller lagar och sunt förnuft, ibland kastas de åt sidan. Galningar och kriminella får styra. Vad leder det fram till? - Kanske till otäcka våldsutbrott som hade kunnat undvikas om eftertanken hade fått styra i  förväg. Tar man hand om små orosungar på ett tidigt stadium kan problemen ofta lösas ganska lätt på samtalsnivå. Men om orosungarna får växa upp?

söndag 4 oktober 2015

Statistik: 1 av 3, 1 av 2

Inbäddad bildlänk
Bilden kommer från UNICEF:s Twitterflöde. Min reflexion över detta: se till att få slut på kriget och att läkarna snarast möjligt kan åka hem igen. Att försöka värva syriska läkare och annan vårdkunnig personal att permanent stanna och arbeta exempelvis i Sverige är omoraliskt. Kan de inte arbeta i själva Syrien, se till att de får resurser så att de kan göra det bland syriska flyktingar i närområdet. Att få slut på kriget ... ja, vi får väl hålla tummarna för att koalitionen av Ryssland, Iran, Iraq, Syrien och Hitzbollah knäcker de så kallade rebellerna.

lördag 3 oktober 2015

Underverk?

Jesus fixade så att fem tusen man kunde äta sig mätta på fem bröd och två fiskar. Ett underverk, i alla fall enligt Markusevangeliet, sjätte kapitlet. Utan gudomlig hjälp hade det inte gått.

Jag har till och från funderat över resursfrågor här på bloggen, detta orsakat av nationalekonomiska överväganden. Pengar är inget problem för svenska staten, oanvända men användbara resurser kan alltid köpas upp och användas. Men om resurserna inte finns är det meningslöst att locka med betalning. Om vi bara har fem bröd och två fiskar går det inte att ur tomma intet trolla fram en brakmiddag för fem tusen man.

Det är den sortens överväganden som gjort mig fundersam över inströmningen av migranter (sådana som i Sverige generellt kallas 'flyktingar' även om deras ursprung och status kan vara väldigt tveksamma). Ju fler som kommer, desto hårdare blir trycket på boende, sjukvård, skolor etc. Och så småningom nås ett läge där trycket blir för hårt. Följande säger ansvarige ministern Morgan Johansson om:

... den allt svårare situationen för den svenska flyktingmottagningen. Under september kom 24.000 asylsökande till Sverige, dubbelt så många som under augusti. Migrationsministern började presskonferensen med att säga att alla Sveriges system nu är under mycket hård press. Sverige upplever just nu den svåraste flyktingsituationen i modern tid. Vi har sedan länge överstigit de antalet flyktingar som kom under Balkankriget 1992, uppger ministern.
Det här är intressant ur flera aspekter. Tidigare har hävdats av den nuvarande vågen är mindre än inflödet under Balkankriget, men det stämmer tydligen inte längre. I samband med flyktvågen från Balkan har också hävdats att den fungerade bra att komma in i det svenska samhället. Jag undrar hur det är med det - hur är det med alla balkangäng i diverse förorter, med kriminalitet och grovt våld? Inte så välintegrerat, väl? Och tror någon att det slutar komma folk bara för att Europa börjar släppa in dem?

Det råder en akut brist på förläggningsplatser och Migrationsverket uppger att man behöver tusen nya boendeplatser per dag. Det kan göra att man nu måste ta evakueringsplatser i anspråk – platser som gymnastiksalar och stora salar där som används vid krislägen som till exempel översvämningar, då folk tvingas lämna sitt hem.

– Vi börjar närma oss vägs ände, säger Anders Danielsson. 

Danielsson är Migrationsverkets generaldirektör.  - Här sägs ju rent ut att det börjar ta slut på ordinarie boende - tusen nya boendeplatser per dag. Det är klart att en del migranter som lockats av människosmugglarnas tjusiga projekt nobbar gymnastiksalarna och sticker åt annat håll, man nobbar ju slitna kåkar ute i skogsbygden redan, men många lär vara kvar. Och då har vi frågan om Sverige med råge och i mycket värre form skall få tillbaka den slum som byggdes bort under folkhemseran, med kåkstäder och uteliggare i mängder och områden som i praktiken ligger utanför den svenska statens kontroll.

För att inte tala om alla andra resurser. Med en försiktig invandringspolitik har vi råd att ta väl hand om alla och se till att det inte byggs trasproletära parallellsamhällen runtom i landet. Med inställningen att "vi har råd med alla" kommer vi snabbt att upptäcka att det är just det vi inte har. Då blir frågan om Sverige ens har råd med sina egna, de som med sina insatser i samhället sett till att vi åtminstone ett tag låg i världstopp. Eller kan "vi har råd med alla"-entusiasterna i Jesu anda genomföra någon sorts underverk där det bara ramlar fram bostäder, skolor, sjukhus, arbeten, sekulariserade fridsamma invandrare etc, och där inte den nödvändiga sammanhållningen i samhället bryter samman? - Bevisbördan ligger på de människor som vill att den här trafiken skall fortsätta, och då bör de ha starkare argument än vad de kan prestera idag.