onsdag 14 januari 2015

Mångkultur?

Thomas Nydahl utgav Kulturen vid stupet. Essäer och reflektioner år 2011. Här är ett utsnitt ur en essä om en annan författare som jag inte vet något om, nämligen Anders Johansson. Poet, fotograf, tänkare. Och Johansson var tydligen ganska tidigt ute med att fundera över mångkulturen.

Själv känner jag mig något egendomlig till mods efter att ha haft flera debatter på nätet med personer som anser det vara 'misstänkliggörande' om man försöker ta reda på korrekt identitet och bakgrund till personer som kommer till Sverige och vill ha asyl. Det kan ha påverkat mitt beslut att lägga upp nedanstående citat.

Liberal och religiös fascist som tillsammans hånskrattar åt mångkulturen???
Det ideologiska åsikts- och livsstilspaket som kallas »rnångkultur« och den politisk-religiösa rörelsen islamism är två viktiga ämnen för Anders Johansson. Han berör dem i flera större texter i sina böcker. Låt oss börja med mångkulturen. För tjugo år sedan använde man begreppet som ett sätt att beskriva ett samhälle som öppnat sig mot omvärlden, som tog emot flyktingar och invandrare och som talade om allas rätt och närvaro. Som tiden gick kom begreppet att bli ett slags ideologiskt filter för all kritik mot det som gått snett i det moderna projektet: gettobildning, segregation, etnifiering av det offentliga samtalet etc. Därmed kunde man också säga att begreppet mångkultur slog över i sin motsats och kom att beteckna ett samhälle och ett tillstånd där relativismen, bristen på kulturell och nationell identitet blir det utmärkande och där en låt-gå-anda präglar alla diskussioner. I stor beröringsångest avvisades all kritik mot projektet som antingen »rasism« eller »främlingsfientlighet». Trots att hela det politiska etablissemanget verkade vara överens om att driva politik på det sättet växte kritiken. Anders Johanssons texter har föregått denna med många år, och hans argument är i högsta grad relevanta också idag, som när han skriver:
Europa kommer möjligen inom något eller några decennier att befinna sig i ett kulturellt, socialt och religiöst krig med den muslimska världen, i grunden ännu en repris på den gamla trista kampen mellan tro och vetande. Det går inte att bemöta denna attack mot det sekulära samhället genom att vända andra kinden till, förlåta, blott bortse från, eller hänvisa till budorden. Jag tror fullt och fast på något så otidsenligt som nationell säkerhet och på ordens och tankens frihet. (ur »När samtalet tystnar«, från Sanningen är originell, 2005)
Notera filosofin, det dialektiska omslaget: från att ha varit något bra slog mångkulturen om till sin motsats. Så länge såväl vanliga invandrare som flyktingar snabbt kunde slussas in i samhället med skolor, boende och arbete gick det bra. Sedan gick det inte så bra längre. Men det verkar som den insikten ännu har svårt att sjunka in på sina håll.  Det kallas ännu så länge 'utmaningar' när skolor och samhällsservice plötsligt skall ta in mängder av människor som man inte räknat med alldeles nyss.

Jag tycker man skall vara försiktig med ordet 'krig'. Det låter USAmerikanskt, där man ägnar sig åt krig mot allt möjligt. Men oroligheter och bekymmer kan inte uteslutas. Det smäller en del bomber i Sverige idag. Det har det ju gjort förut också (tänk på den berömde 'sabbatssabotören' på 1940-talet, och rena terrordåd som attacken mot Norrskensflamman 1940) men nu verkar fenomenet mer spritt och återkommande. Dock verkar dagens sprängningar mer ha med kriminalitet och ligism att göra än med politiska eller religiösa synpunkter. Några entusiaster tänker kanske att här kan utvecklas grunden till en revolutionär folkarmé, men det tvivlar jag starkt på. Mångkulturen har blivit ett hinder för politiken. (Att släkter eller klaner i invandrarområden kan ge sig in i politiken och manstarkt rösta enligt ledarens order har inte med normal politik att göra, snarare med korruption. Någon sprängning i Malmö kan ha varit mot usel bostadspolitik, men jag har inte sett det bekräftat.)

Jag tvivlar också på att de liberaler som hyllar fri invandring, liksom de religiösa sektledarna, har så särskilt stor respekt för demokrati. Hur förenar man liberalens extrema 'individ' eller sektens gudstroende med det tvång som faktiskt finns i ett fungerande demokratiskt system. Demokratin blir ett allt tunnare skal över ett ruttnande parasitärt inre. Vem kommer att ställa upp till dess försvar när/om hela bygget går över styr? Kanske ingen. Och i den processen spelar mångkulturen i sina avarter en otrevlig roll. - Och nej, jag anser inte att exempelvis syriska islamister som gjort sig omöjliga i hemlandet skall få asyl i Sverige. De lär inte sluta med att vara intoleranta extremister bara för att Sverige tar emot dem. Förmodligen lär de förakta och hata oss (det är ju inte svenska staten, utan Allah som ger dem socialhjälp har vi fått veta!), och utdela tjuvnyp så fort de får tillfälle till det.

13 kommentarer:

martin sa...

Vända andra kinden till är ett mycket verksamt medel emot religionen. Vi skapade inte den sekulära samhället genom att förbjuda religionen, inte genom att bränna kyrkor och förfölja kyrkans ledare med polismakt. Det var inte så världens mest sekulära land uppstod. Den metoden gör kyrkan till en motståndsrörelse och det är väl belagt att så är fallet, i Polen, i Sovjet misslyckades konfliktvägen rakt av.

I Sverige vände vi andra kinden till, vi lät religionen vara med i lagstiftningen. Vi lät en sekt ta hand om statliga sysslor, dess egenskap som alternativsamhälle utplånades snabbt och resultatet blev världens mest sekulära stat.

De som ser problem med organisationer i opposition till samhället, infiltrerar samhället. De ser bara problemet. De vill inte se varesig orsaken eller lösnigen. Orsaken är att partierna är tomma på folk, 20 personer kan ta över en kommun. Partierna vill inte ha aktiva medlemmar och har därmed gjort sig själva sårbara.

Men allting har två sidor, infiltratören slutar vara i opposition så snart infiltrationen är med lönsam än opposition. Själv är jag frontsoldat i det multikulturalistiska kriget, den Iranska butiken full med iranska varor som öppnade här i betongen strax efter halva EUs elit varit i Iran och fjäskat i våras, har numera bacon och pasta. För jag handlar där. Det är en lika ytlig betraktelse av kultur som de som motsätter sig mångkultur har. Jag delar inte min föräldragenerations kultur annat än plikttroget, men vissa gamla gubbar tror att såna som jag, är apokalypsen självt. Vilket bara är trams. Precis som betraktelsen av kultur som statisk är tramsigt.

martin sa...

Det är på något sätt lustigt att det alltid är 40-talister som postar sånt här.

Anonym sa...

Martin,
Det finns också gott om 70-talister som håller med Bjorn. Just deal with it...

martin sa...

Anonym,
40-talisterna är dock mycket roligare. Då precis allihopa ägnat hela sitt liv åt att pissa på allt som en gång var "svensk kultur".

Deras barn har ingen aning om vad "svensk kultur" är, för de har växt upp i 40-talisternas värld. De är bara tragiska.

Björn Nilsson sa...

Det var ju den generation som föddes på fyrtiotalet som satte igång den stora vågen med nyupptäckt folkmusik, folkdans, 'gräv där du står' och annat folkligt inhemskt omkring 1970. Stora delar av den föregående generationen hade ju invandrat från landsbygden och föraktade eller ville inte tala om sina rötter. Den nästkommande generationen återupptäckte.

Hannu Komulainen sa...

"Som tiden gick kom begreppet [mångkultur] att bli ett slags ideologiskt filter för all kritik mot det som gått snett i det moderna projektet: gettobildning, segregation, etnifiering av det offentliga samtalet etc."

Har du också blivit en reaktionär nationalist? Varför gräver du ner dig i dessa reaktionära människors skriverier?

Det "moderna projektet"... Herregud, ska vi gå tillbaka till 1600-talet? Eller ska vi ersätta kapitalismen med socialismen?

Björn Nilsson sa...

Det lär knappast bli möjligt att ersätta kapitalism med socialism om den nuvarande kaospolitiken fortsätter. Är vi närmre socialismen för att det sitter tiggare utanför var och varannan butik?

martin sa...

Björn,
vi lever i en socialistisk planekonomi där marknaden bara existerar som en postmodern socialkonstruktion ovanpå planekonomin.

Lyssnade mycket på musik ur 40-talisternas enorma kulturimport. Många svenska klassiker från den generationen som enbart är översättningar av engelskspråkiga låtar. Lustiga med en del låtar från den extrema vänstern är att de är raka översättningar av sovjetisk musik.

Man får anta att den generationens folkmusikgrävande infall samtidigt som en massa amerikaner också ägnade sig åt sådant.

Jag antar att du levt ditt liv i Stockholm, min familj som tillhör de som urbaniserades under 50-60-talet. Vet att vi INTE vill att mormor bestämde kulturen för sina barn, vi vet att vi definitivt inte vill ha en massa 40-talister som skall bestämma framtidens kultur genom att nu när de är på repet söka införa begränsningar i kulturen.

Väljer man att ta över rasisters problemförmulering, så kommer man inte hitta en annan lösning än rasisternas. Tesen här är att mångkultur är dåligt, ingen mekanism för hur detta är dåligt har presenterats, att mångkultur är ett problem som skall lösas, för nationen. Det slutar i kulturnationalism, vilket vi vet vad det leder till, se på Israel om du vill veta vad kulturnationalism är.

martin sa...

Jag ställer dig inför samma som jag sagt till andra som slirat iväg i denna riktning hos vänsterdebattörerna:

Jag anser att den nya inrikningen bör förklaras, det må vara metadebatt, men det är svårt att acceptera beskrivningen av det nya synsättet, utan att få förklarat varför skiftet i synsätt är nödvändigt. Jag har bett flera förklara för mig, svaren jag har fått har inte varit tillfredställande, Det blir ett pedagogiskt problem och skapar kognitiv dissonans hos läsaren. Mycket obehagligt, därför försöker jag vara skarp i min kritik.

Karl Malghult sa...

martin: Svenska Kyrkan (i ca 300 år en integrerad del av staten, därefter en upplösningsprocess i förhållande till statsmakten och medborgarna organisatoriskt och juridiskt som tog sådär 150 år formellt om än att vi har en lag för deras verksamhet fortfarande, du är säkert gammal nog för att ha blivit folkbokförd genom en pastorsexpedition) är kanske inte ett exempel på att ett land måste sekulariseras genom en statskyrka. Vore så som du beskriver det hade Konventikelplakatet och frikyrkorna varit onödiga företeelser. Den grek-ortodoxa kyrkan, den grekiska statskyrkan, håller ställningarna i Grekland och har aldrig behövt besväras av frireligiösa konkurrenter.



Som det är nu för politiken till att vi antingen måste "reformera arbetsrätten" dvs bort med LAS, MBL, kollektivavtal för samtliga etc eller till att vi avskaffar det generella välfärdssystemet. Med vårt system får alla inkluderat flyktingar del av välfärden och det finns ingen gräns för hur många hundratusentals analfabeter vi kan få hit. Skall vi få alla dessa i arbete måste LAS, MBL, kollektivavtal m.m. bort så det blir lönsamt att anställda dem för till rådande löner och lagstiftning kommer ingen vilja det. Vill man behålla lagstiftningen i sin tur får vi försörja alla med bidrag och då (det pågår rentav nu), när medelklassen upplever att socialförsäkringarna kostar mer än vad de smakar, kommer de att börja försvinna i ett rasande tempo.


Poängen med det mångkulturella samhälle som så många av politikerna förordar är att just det att ingen kommer vilja betala för någon annan utan se om till sitt egna (privata) hus för det finns företag som säljer försäkringar, banker som beviljar dig lån etc. och plockar ut vinster från de kapitalstarka och av dem som måste ge sken av kapitalstyrka dvs kunderna på marknaden. Se på bostadsmarknaden idag där folk tar mångmiljonlån för att köpa en aldrig så sunkig bostadsrätt i "rätt" område, det går alldeles utmärkt att tänka sig ett liknande system där bankerna lånar till sjukförsäkring och utbildning (för det blir till terminsavgifter och inte bara CSN när ingen vill betala för allmän utbildning). Begrepp och ord blir belastade med tiden och jag skulle inte vara förvånad om en majoritet svenskar redan nu hyser en misstro mot begreppet "mångkultur" (inte mycket märkligare än att nazisterna förstörde mycket av den tyska ordskatten, eller att öststatskommunisterna gjort socialism obrukbart för en stor del människor).


Vad den förda mångkulturella politiken syftar till blir att tvinga in oss i frågeställningen: Vill du spola arbetsrätten eller vill du spola välfärdsstaten? Välj själv, Reinfeldt, Svenskt Näringsliv och Annie Lööf blir nog lika glad vilket alternativ du än väljer.

martin sa...

Karl,
jag ser att din ambition endast är att bevara samhället som det är. Du tror att det är analfabeter som sänker löner och välfärden. Så är det naturligtvis inte, vi har så hög arbetslöshet att de droppar analfabeter du talar om inte alls är central i de processer du försöker koppla ihop med "mångkultur".

Nej, det är inte en majoritet som hyser misstankar emot begreppet "mångkultur", de är nämligen alla uppfostrade i den och är mångkulturella. Det är inte en reversibel process, det ni åstadkom, det kan ni inte göra ogjort. Men eftersom ni uppträder som simpla opportunister så förstår man varför det är en del av er föreställningsvärld.

Du kopplar ihop väldigt mycket som inte hänger ihop. Du skapar falska "antingen eller" argument i en rasande fart där. Något du står med rumpan bar inför. Det enda korn av sanning jag kan se i det du säger är att det finns en del rasister inom medelklassen(moderater) som blir mindre benägna att betala skatt för arbetslösa, men de var de redan innan färgen på den arbetslösa blandades. Men det är föredömligt av dig att visa hur dåligt det är med rasism och att du avslöjar att ordet kultur i hela ditt resonemang bara är en urholkning av ordet kultur och din utläggning handlar det som vanligt om svartskallar. Det är rasism du pläderar för och du menar att det inte finns något annat val än att lägga sig platt för rasismen.

Bra du klargör vad ni menar mer ert motstånd emot "mångkultur".

Karl Malghult sa...

martin:

Var skrev jag ner mina visioner för samhället i den förra posten? Min avsikt var att visa hur de styrande (inte minst men inte alls enbart inom det borgerliga blocket) tänker sig. De makthavare som nu går i spetsen för "mångkultur" är samma typ av kretsar som draperade sig i nationalismens mantel för hundra år sedan ("tronen, altaret och svärdet"). Varför om inte för att splittra upp människor i särgrupper och få stöd för denna politik?


Inte alltid jag håller med Jan Myrdal men hans senaste alster
http://www.janmyrdalsallskapet.se/av-jan-myrdal/item/585-jan-myrdal-varfor-har-sverigedemokraterna-sa-stora-framgangar.html är läsvärt.

Läs särskilt avsnittet om de pågående konflikterna med bostadsbrist m.m. som drivs fram, det är precis det som händer på orter som Ljusnarsberg och Hultsfred när det inte finns tillräckligt med lokaler eller yrkesmänniskor (vård-skola-omsorg). Kommunerna kan inte följa lagen på välfärdsområdet
http://ledarsidorna.se/2014/11/vi-pratar-om-vadret-istallet/
och du kan nog räkna ut vad stödet för det allmänna välfärdssystemet då blir efterhand och vilken marknad det kommer och håller på att skapa för Svenskt Näringslivs medlemmar.
Jag påstår inte att utvecklingen är dömd på förhand, men var ser du motkraften/rna till dessa trista tendenser? Man behöver inte gilla SD för att vara förvånad över varför det finns människor som röstar på dem.

Karl Malghult sa...

... Det sista frågeställningen i bisatsen "men var ser du [martin] motkraften/rna till dessa trista tendenser?" hann med utan att det var min avsikt att det skulle varit annat än utkast (jag skriver oftast så och renskriver se´n). Min poäng är att motmakterna f.n. är alldeles för svaga mot makten vilket ger de trista tendenserna spelrum, se bort från den retoriska frågan om du vill.



(ock styckeindelningen blev märklig, men men)