fredag 24 juni 2016

Jaha, så blev det! Men hur blir det sedan?


Jag tar mig ett bad på midsommardagens morgon. (Du har väl hört skämtet: "Jag tvättar mig till jul och midsommar, vare sig det behövs eller inte!") Ja, nu är det alltså midsommaraftonsmorgon (vilket ord!) fastän den riktiga midsommaren redan passerat. Hur som helst, ett uppfriskande bad, och sedan på med morgonfikat. Läget: oklart. Jag slår mig ner vid datorn, jag slår på datorn ... kommer in på Twitter och ser något konstigt om brittiska EU-omröstningen ... vad har hänt!? Har det verkligen ... JO! Åh, vad skönt med en god nyhet, samtidigt som sommaren är som vackrast.

Klippet överst kommer från BBC. Det visar sig att valdeltagandet har varit högt, och att 'lämna-sidan' har vunnit med en marginal på 3,8 procentenheter. Grovt räknat har landsbygden slagit eliten i London. Kollar Sveriges radios hemsida. Diverse personer yttrar sig. EU-slavarna fortsätter predika Jordens undergång. Nja, det är väl snarare EU som hänger på gärsgårn!

Vad sker framåt? Dels försöker säkert den sårade, i eget tycke oumbärliga eliten att hämnas på engelsmännen. Dels försöker den säkert att manövrera så att det inte blir något utträde. Skurkar får man inte underskatta, det finns inget fult som de inte kan hitta på. Men det bör kunna motverkas om anti-EU-rörelserna i andra länder samlar kraft och inspiration. Frankrike och Italien kanske ligger långt framme i det avseendet, men andra kan ju följa efter.

Och så får jag väl sluta snacka skit om engelsmän åtminstone några dagar!

Glad Midsommar!



8 kommentarer:

Magnus Johansson sa...

Vuxendagiset EU-parlamentet (och all annan EU-byråkrati) riskerar nedläggning, tror jag. Folk är fruktansvärt trötta på korkade och bedrägliga politiker och byråkrater.

Björn Nilsson sa...

Men då kanske det är svårt att hitta något annat ställe där man kan placera dessa obehövliga individer?

Magnus Johansson sa...

Tror du att de är odugliga till vilken annan uppgift som helst? Saker att ta itu med saknas ju inte.

Björn Nilsson sa...

En del kan ju betecknas som broilers som aldrig haft ett så kallat vanligt jobb. Kan vara svåra att anpassa.

Karl Malghult sa...

Att UK lämnar EU är väl tvärtom bara bra för EU som sådant? Britterna har aldrig riktigt kunnat släppa sitt senilimperialistiska arv (och har stoppat en mängd svenska S-märkta förslag, se: http://omeuropa.se/varfor-grater-stefan-lofven/ ).



Utan City of London blir finansintressena i unionen som hållit under kasinoekonomin rejält försvagade. Oavsett utfall måste det väl ändå ses som något positivt? T.o.m. Manuel Valls tar mod till sig och vill stoppa TTIP-fördraget nu.


(Ska vi vänta oss en rejäl omorientering mot Tyskland och Östersjön nu bland vår egna elit, en återgång till före 1945, inse att vi har sådär tio grannländer att interagera med och relationer som kanske är viktigare än ett f.d. imperie-örike långt i väster? Peter Wallenberg skriver att det är hans "professionellt sorgligaste dag". Då är det väl bara att fräscha upp tyskkunskaperna och kanske lägga sig till med att lära sig polska. Prestige har som bekant inte det minsta med nyttan att göra, något dessa herrar får betala dyrt för nu).

Björn Nilsson sa...

Vad göra med vårt tiotal grannländer? - Tja, låt Wallström köra en rond till med förolämpningar och tramp-på-tårna så kanske vi slipper höra av dem? Och så lite extra hot mot Ryssland också!

Om Brexit skulle vara en garanterat isolerad händelse skulle väl omvärlden kunna vara ganska lugn. Men nu har ju EU-kritiska/fientliga opinioner över hela Europa fått extra inspiration. Kan svaga nationella politiker som Hollande möta en sådan utmaning? En annan sak är UK:s roll som USA:s ombud i Europa: kommer den att stärkas eller försvagas? Verkar ju som det officiella USA ville ha kvar UK i EU. Är det spelad oro, eller riskerar USA verkligen att tappa något här? Exempelvis minskade möjligheter att använda EU som ombud för USA:s sanktioner, krig och annat.

Karl Malghult sa...

Säga vad man vill om USA, men landets storlek och befolkning motiverar Wall Street i New York mer än Londons City om man ska se på finansbranschen. Glöm inte att City har varit en enormt mycket mer pådrivande kraft för alla finansiella avregleringar m.m. mer än deras motsvarigheter i USA (som sagt var, det sista UK hade för att vara relevant för omvärlden var just att de hade finansbranschens styrka, grundat i 1800-talets imperium och som lyckats överleva all annan nedgång britterna varit med om sen dess). Alla dessa skatteparadisen runtom i världen är ju herrejösses brittiska territorier (Caymanöarna, Jersey, Virginöarna m.fl). London idag är där Schweiz var på 1970-talet, ett ställe där människor med mer eller mindre skumma pengatransaktioner kan "gömma" undan mer eller mindre ärligt förtjänta förmögenheter helt lagligt. Att denna finansbransch får stryk kan inte vara annat än välkommet, "investments instead of austerity" blir starkare.



Risken för en implosion av EU har ökat, det är riktigt. Men jag tror att det förenade kungariket går under först (förutom Skottland kanske det blir ett "United Ireland"). Detta eller risken för detta i sin tur leder till en mängd andra reaktioner.
Som Manuel Valls ställning mot TTIP visar (och elitens "upptäckt" att folk helt legitimt kan vara arga på dem, se Richard Florida som varit en "buzzworder" kring "den kreativa klassen" skriva att det inte räcker utan att de måste engagera sig politiskt tillsammans med andra: http://linkis.com/www.good.is/articles/2MduO ) kan det mycket väl komma fler omvändelser under galgen eller att de känner att läget nu är "rätt" att komma ut med egen kritik.

Björn Nilsson sa...

Angående din sista anmärkning: man bör nog inte underskatta den väloljade opportunistens förmåga att vända kappan efter vinden! De tankar som styrt de maktarroganta EU-liberalerna/byråkraterna, och hur arbetarklassfolk har reagerat på det, har varit känt i årtionden. Men först nu slår dessa insikter (möjligen) igenom även på de liberala ledarsidorna.

Hur det är med London och finansiell brottslighet vet jag inget, men om bovar och skumma diktatorer slutar köpa in sig där kanske det på lite sikt faktiskt är hälsosamt för staden. En ekonomi som vilar på spekulation i stället för handfasta varor och tjänster är nog inte så hållbar i längden. Vad händer med London om/när Saudiarabiens rikingar inte kan köpa dyra hus där längre? - Det kan kanske bli lättare för lokala människor att hitta en bostad? Ett argument mot Brexit var ju att fastighetspriserna skulle sjunka!