fredag 6 april 2018

Symboliskt bara, eller ..?

Det verkar som om förhållandet mellan Kina och Japan kan mätas i hur mycket kineserna pratar om Nanking-massakern 1937 - en av de värre (eller värsta) i mänsklighetens historia av blodbad på värnlösa civila. Är det bra mellan Beijing och Tokyo pratas det inte så mycket, är det oenighet så höjer kineserna rösten betydligt.

Följande två twittringar från Nyhetsbyrån Nya Kina kanske beskriver samma fenomen, men i andra sammanhang. Det finns historiska händelser som tas upp igen. I det första fallet är det bombandet av den kinesiska ambassaden i Belgrad. Kan man tänka sig att kineserna har flera syften: dels att ställa sig bredvid de verkliga stora offren för NATO-bomberna, nämligen serberna. "Vi har lidit med er, låt oss fortsätta vara vänner. Och kom ihåg vem som är vår gemensamma fiende." Samt kanske att också utfärda en varning: "Om någon bombar en kinesisk ambassad en gång till så kommer vi inte att vara lika passiva som 1999! Räkna med vedergällning!"




Det här var mer överraskande. Kina och Albanien samarbetade under lång tid, när Sovjet sågs som huvudfiende. En hel del kineser arbetade i Albanien. Sedan blev det en upprörd skilsmässa och kineserna åkte hem - och Albanien kraschade. Men nu högtidlighålls alltså minnet av kineser som dog under arbete i Albanien. Vad ser man för budskap här? Kanske "Vi har hjälpt Albanien tidigare, och är villiga att göra det igen. Kom med i vår nya sidenväg!"



Inga kommentarer: