tag:blogger.com,1999:blog-8833913753377186765.post2155444643860756214..comments2024-01-27T12:39:01.224+01:00Comments on Björnbrum: "Den nya gyllene tidsåldern"Björn Nilssonhttp://www.blogger.com/profile/17098246825512690591noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-8833913753377186765.post-4872107616511978442014-04-27T22:24:15.326+02:002014-04-27T22:24:15.326+02:00För att kritiker som Piketty, eller tidigare Keyne...För att kritiker som Piketty, eller tidigare Keynes, ska tas på något som helst allvar och få någon som helst effekt, krävs att majoriteten organiserar sig och ställer till jävelskap för överheten. Om inte kan denna ta kritiken med ro, ungefär som forna tiders kungar höll sig med hovnarrar som la fram obekväma sanningar på ett ofarligt vis.<br /><br />För att Keynes skulle tas på allvar krävdes en militant arbetarrörelse, antikoloniala uppror i Indien och Kina, plus en rysk revolution som tog ett större land ur systemet. Plus en våldsam konflikt inom systemet som urartade i världskrig.<br /><br />Dagens socialdemokrater skulle kunna liknas vid dåtidens liberaler - folk som vacklar hit och dit efter vad som verkar gälla för stunden. Jag tvivlar inte på att åtskilliga av dom skulle hitta hem om det verkligen organiserades en seriös arbetarrörelse som vågade ta strid på allvar. Piketty, t.ex. som faktiskt är sosse...Jan Wiklundhttp://gemensam.wordpress.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8833913753377186765.post-21296175224348618112014-04-27T16:56:41.053+02:002014-04-27T16:56:41.053+02:00Situationen i USA och Europa kan väl inte helt jäm...Situationen i USA och Europa kan väl inte helt jämföras med varandra, men några generella saker kan man peka på. Det viktiga är nog att kapitalisterna bara delar med sig om de känner sig tvingade (de tror det är lönsamt, eller de är rädda för hårda negativa reaktioner). Och ungefär så var situationen efter andra världskriget, med starka folkliga rörelser samt det dåvarande socialistiska blocket i bakgrunden. Nu är man tillbaka i tjugotalet, och delvis ännu tidigare: svag folklig mobilisering och inga mäktiga socialistiska stater som kan sätta ideer i huvudet på folk. Därmed kan de rika ostört fortsätta att bli rikare. Vad det gäller socialdemokraterna förefaller de inte ha några ideer över huvud taget numera (annat än att några ledarfigurer skall göra karriär genom att svansa just för kapitalisterna).Björn Nilssonhttps://www.blogger.com/profile/17098246825512690591noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8833913753377186765.post-40472404678644441532014-04-27T16:31:22.990+02:002014-04-27T16:31:22.990+02:00Några efterkrigs decennier anses ju här och i väst...Några efterkrigs decennier anses ju här och i västvärlden som de bejublade rekordåren som av luddiga orsaker (enl officiell historieskrivning) gjordes möjliga, dessa förutsättningar var en engångshändelse som aldrig mer kan ske. Det var inte pga medvetna politiska beslut, för då skulle vi ju kunna göra det igen. Här har vi ju att det var pga krigets effekter på Europa, men rekordåren var en generell företeelse i typ OECD. Troligare är förstås att det var en jämn fördelning av välstånd och tillväxt som skapade rekordåren.<br /><br />Diagramet som visar toppens andel av rikedomarna är ju ganska tydligt i att under rekordåren var toppen andel liten och när det går dåligt för folkflertalet är deras andel hög. Hur kunde då socialdemokratin få för sig att mer pengar till de redan rika skulle kanske kunna återskapa en blek kopia av rekordåren?<br /><br />LasseAnonymousnoreply@blogger.com