Forskning & Framsteg

I dagens högkvalitativa post ingick såväl Forskning och Framsteg som Vår Fågelvärld.

I F&F kan man glädja sig åt rubriker som "Stressad hönshjärna går i arv", eller nyheten att man hittat protein i gamla dinosaurieben. Rubriken "En andra jord upptäckt" verkar väl lite väl mycket - hur den där planeten 20 ljusår bort ser ut vet man ju inte. Den kan ju vara lika beboelig för människor som Mars eller Venus! Angående ärftlig stress innebär det i viss mån en bekräftelse av den ökände sovjetiske forskaren Lysenkos idé att förvärvade egenskaper kan gå i arv. Men Lysenko hade den sovjetiska ovanan att överdriva, och sådant straffar sig.

I ett av mina första bloggposter, om den mänskliga naturen, skrev jag lite om apforskaren Frans de Waal. Han figurerar även i F&F, vilket nog inte är så konstigt. När vi försöker komma på vad människan egentligen är för kuf hjälper det nog till att studera hur våra närmaste släktingar uppträder. Är civilisationen bara en tunn fernissa, under vilken de mest själviska och grymma mänskliga avarter döljer sig? de Waal anser inte det, och kommer därmed på kant med de extrema marknadsanhängarna och deras kniven-på-strupenkonkurrensmentalitet. Vi kan vara som mer fridsamma bonobo-apor också, vilket inte stämmer med de teorier om mänskligt beteende som fortfarande förekommer i grundkurserna i nationalekonomi. Där är det en evig kamp där alla bara trampar ner varandra.

På tal om nationalekonomi och mänskligt beteende: i en notis ("Mjuka värden ger exportframgång") hävdas att företag där folk är delaktiga i att styra sin verksamhet är framgångsrika exportörer. Omvänt kan man säga att där folk bara sparkas av och an utan att kunna påverka sin situation är framgångarna mindre. Detta strider mot de teorier i nationalekonomi som påstår att perfekt konkurrens - där ingen antas ha inflytande över någonting - skulle vara den optimala ekonomiska modellen. Frånsett att ett sådant ekonomiskt system inte skulle vara möjligt bör det ju vara klart för alla att det är lättare att jobba när man har i balans i tillvaron än när man hela tiden måste försöka parera oförutsedda stötar från olika håll.