Jaha, vill vi veta allt om oss själva? Eller att andra vet det?

I Aftonlövets serie om framtiden skriver professor Siv Andersson om DNA, dels läget idag och dels vad som kan hända framöver. Det är ett spännande ämne med, som vanligt, två sidor: bruk och missbruk. Man kan anta (vilket i och för sig inte görs i artikeln) att när varje persons genetiska förutsättningar är kända kan det vara möjligt att såväl skräddarsy mediciner ner på individnivå som att på förhand peka ut risker eller möjligheter. I det avseendet öppnas fantastiska möjligheter.

Men så finns det problem, och de har varit kända rätt länge. Försäkringsbolagen kommer förmodligen att bli svåra att ha att göra med om inte lagstiftarna tvingar dem att hålla sig borta från gentesterna exempelvis. Och skall företag ha rätt att kräva test av sina anställda? Eller om en firma har dålig arbetsmiljö med vissa typer av kemikalier exempelvis, skall den tillåtas behålla den dåliga miljön och i stället sålla bort arbetssökande som är extra känsliga för gifterna?

Man kan undra om det är så kul att veta exakt vad ens arvsmassa har för synpunkter på hur jag sköter mitt liv. Och det är ännu mindre troligt att jag vill att företag och myndigheter skall tillåtas rota i den. Förmodligen tycker alla de som håller på med "krig" mot terrorismen att hela Jordens befolkning skall gentestas eftersom vi ju alla är misstänkta.

***

Det framgår av Anderssons artikel att det finns en enorm mängd organismer med okänd DNA på vår planet. De finns i oceanerna. Forskningar i haven antyder att 99 procent av mikroorganismerna på Jorden ännu inte är kända. Hur många av dessa organismer kommer att klara av snabbuppvärmningen av Jorden som pågår nu? Finns det små gynnare som i själva verket kommer att klara av krisen väldigt bra, sprida sig och ta över efter oss?

Hur är det med livet i sig, och de filosofiska frågorna som dyker upp när man ställer den nästan hopplösa frågan: "vad är liv?". Andersson slutar med frågan: Kommer vi kunna förverkliga människans eviga dröm om att placera in sig själv och allt annat liv i ett större logiskt sammanhang? Många religiösa människor säger säkert att "det har vi ju besvarat för länge sedan". Men jag har vissa tvivel om att det är fullständig kunskap om plattmaskars och örebroares DNA som kommer att förklara livets gåta så att alla blir nöjda.