Jag har just läst ytterligare ett debattinlägg i Aftonlövets framtidsserie: nu är det Bengt Johannisson, professor i enterprenörskap vid Växjö universitet som skrivit om - entreprenörskap i ett nu växande "upplevandeindustriellt" samhälle. Nu vet vi inte hur framtiden kommer att bli, det mesta är gissningar som nog torde vara ganska osäkra som prognoser bara om vi tittar tio år framåt, men gissningar och prognoser kan ju förvandlas till handfast politik om tillräckligt många tar dem på allvar.
Här börjar den nya ekonomin utropar rubriken (är det AB:s påhitt eller Johannisons?). Om man minns några år tillbaka i tiden så var något som kallades "den nya ekonomin" mycket i ropet strax före år 2000. Då handlade det om nya fantastiska IT-företag som drog åt sig miljoner och miljarder av glada investerare eftersom de just var nya och skulle dra in stålar trots att de inte producerade vare sig varor eller tjänster. En typisk bubbla alltså. Den nya nya ekonomin bör helst bygga på stabilare fundament än den gamla.
Skall man läsa Johannisons inlaga som ännu en "halleluja, framtiden blir fantastiskt med allt företagande"-predikan? - Det kan man naturligtvis göra, men det går att närma sig det hela från en helt annan vinkel. Dels som en påbyggnad på Marx' och Engels' (och andras) ursprungliga idéer från tidigt 1840-tal, dels som ett försvar för ett kollapsande folkhem. Kolla in det här:
Våra svenska traditioner av tillitsfullt samarbete skapar i kombination med en bred spridning av nya kommunikations- och informationstekniken hela Sveriges framtida livskraft.
I en extremt marknadsliberal miljö, dessutom kombinerad med en överhet som alltmer ogenerat vill snoka i folks åsikter, kommer tilliten inte att överleva. Däremot i ett jämlikt samhälle. Därför är demokratikampen viktig.
Jämlikhet? Kolla in det här:
Upplevelseekonomins särskilda budskap är att varje konsument, varje människa, är värd särskild uppmärksamhet, den som under den industriella eran bara kom de viktigaste företagskunderna till del.
Om alla får särskild uppmärksamhet blir ingen specialbehandlad - det råder alltså jämlikhet. Tveksamheten är väl här om hur sammanställningen konsument-människa tolkas. Är man människa även om man inte konsumerar?
Eller det här, där vi kommer in i en direkt fortsättning av de kommunistiska tankarna från 1840-talet:
Morgondagens karriärer blir inte spikraka utan har själva växlingen mellan olika verksamhetsformer – företagarens, lönearbetarens, biståndsarbetarens – som ideal.
I de ursprungliga visionerna skulle människor inte vara bundna av något annat än sin egen förmåga som de fritt kunde utveckla. Fiskare på morgonen, jägare på eftermiddagen, filosof på kvällen - ungefär så skrev Marx. Produktivkrafternas utveckling skulle göra det möjligt för människan att lämna sin förhistoria och verkligen bli människa. En fantastisk vision. Är vi på väg ditåt? Just nu känns det inte helt så.
Ibland blir resomanget packat med motsägelser:
I både industrisamhället och den begynnande upplevelseindustriella eran dominerade männen med sina självhävdelse- och utlevelsebehov. Snart nog ersätts de av upplevelser där inlevelse och sökande av högre värden än materiell vinning är viktigare. En sådan övergång påskyndas i en värld där naturen sinar som resurskälla och riskerar att kollapsa som livsrum.
Termerna industri och upplevelse känns inte riktigt sammanhängande, men det verkar som professorn tänker sig en övergång till en mer översinnlig värld. Men hur får man ihop att "inlevelse" och "högre värden" skall vara viktigare än "materiell vinning" om man samtidigt skall driva en massa entrepenörskap i affärsform? Skall jag bilda "Framtidsschamanen AB" där folk kan få gå på dyra kurser och lära sig att inte vara så förbaskat materialistiska? Men med tanke på att för mycket materiell konsumtion, som Johannison visar på, riskerar att definitivt såga av den gren vi sitter på, är det en viktig synpunkt.
Tidigare förutsägelser om att databranschen skulle vara särskilt gynnsam för kvinnor har kommit på skam, så jag ser ingen automatik att upplevelseindustrin (som torde bygga på mycket datahantering) skulle vara till särskild hjälp om man inte helt oliberalt tvingar den att vara könsneutral. I den mer ickemateriella världen kommer det att finnas en jädrans massa industri och till och med jordbruk, trots att vi officiellt har lämnat agrarsamhället bakom oss. Detta även om fabrikerna ligger i östra Asien. Det kan vara jordbruk som vi bör återsatsa på i stor skala i Sverige.
Det finns bra tankar i den här artikeln att bygga vidare på, men man skall inte lura dagens barn att de kan växa upp till lyckliga F-skattsedelinnehavare med häftiga inkomster. Snarare att det handlar om att kämpa för global tillit - och överlevnad. Angriper USA Iran kan hela det här resonemanget slås överända av en fullständigt skenande rad av internationella kriser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar