onsdag 7 november 2007

Ryska revolutionens födelsedag är ...

För den som är historiskt intresserad på en sådan nivå att man inte bara nöjer sig med anekdoter och osammanhängande data utan vill förstå sammanhang och processer, är det inte givet att just 7/11 skall vara den ryska revolutionens födelsedag. Födelseår var 1917 kanske, men även det kan ifrågasättas.

Man kan skåda en process i Ryssland som var igång redan i början av 1900-talet, och så kom den första stora revolutionära explosionen 1905. Den revolutionära vågen drog sig tillbaka ett tag, men strax före Första världskrigets utbrott började rörelsen bli märkbar igen. Så var det lugnare igen några år tills nederlagen i kriget och nöden på hemmafronten ledde fram till en serie av dramatiska händelser år 1917. Tsaren faller, följande regeringar glider gradvis till vänster och de som vill stanna upp revolutionen störtas, de första kontrarevolutionära försöken krossas och Oktoberrevolutionen är i det skeendet bara en episod medan processen bara rullar på. Ur en synvinkel kan man säga att den ryska revolutionen inte började på allvar förrän de sovjetiska femårsplanerna rullade igång omkring 1930. Och när slutade den? Kanske när Tyskland angrep 1941?

Kontrafaktisk historieskrivning, alltså att spekulera över historiska händelser som inte ägt rum, är inte helt rumsrent i historikerkretsar men kan vara ganska roligt. En sak som vi vet hände efter tsarens fall var att Rysslands deltagande i Första världskriget fortsatte, trots att fred och bröd var huvudkraven när den gamla regimen föll. Ledaren för den provisoriska regeringen, socialisten Kerenskij, lyssnade mer på Rysslands allierade än på det egna folket. Men antag att Kerenskij hade tagit sitt ansvar och begärt eldupphör mellan Ryssland och Tyskland och därmed avslutat kriget för Rysslands del. Det kunde ha medfört ett annat Europa, en annan värld, inget Andra världskrig ... . Nu fortsatte kriget, bolsjevikerna fick ta ansvaret att göra slut på kriget för Rysslands del, Tysklands sammanbrott ledde fram till nazismen etc. Det var Kerenskijs fel som gjorde att det bolsjevistiska maktövertagandet blev rätt, och när väl det var genomfört gick en stötvåg över hela världen. En annan värld är möjlig - det är ett modernt slagord som nog skulle ha slagit an också i kolonier och bland undertryckta folk även 1917 när nyheterna kom ut från Petrograd och Moskva.


Aleksandr Kerenskij, ledare för den provisoriska regeringen, störtad av bolsjevikerna under Oktoberrevolutionen. Ryssen som ville fortsätta kriget med en slagen armé bara för att engelsmän och fransmän tjatade om det.

1 kommentar:

  1. Mmm...men vet du vad. Man kan nog inte begripa varför det gick som det gick - eller varför det inte gick som det kunde ha gått - eller överhuvudtaget hela händelseförloppet i Ryssland 1904-1918 utan att ta del av t.ex. det som Lars Adelskogh, på svenska, skriver om bakgrunden till ryska revolutionen.

    www.kinken.se/files/dnvn-02t.rtf

    SvaraRadera