"En fundamental omvärdering av aktiemarknaden ..."

När det pratas om aktier brukar det ofta hävdas att man skall se på den långsiktiga utvecklingen. Någon kan exempelvis hävda att "historiskt sett har det visat sig att aktier är en långsiktigt god investering". Jag kan inte ge någon fotnot till exakt ifrån vem jag hört uttalanden av den typen, men kanske de har en tendens att komma fram när kurserna börjar se tveksamma ut och de stora placerarna vill hålla "småspararna" lugna. Indexkurvan ovan kommer från Dagens Industri idag, men den hade med samma utseende kunnat plockas från Affärsvärlden. Från Affärsvärlden har jag gjort följande klipp, på tal om långsiktighet (kursiveringarna i citaten nedan har jag lagt till):

På torsdageftermiddagen vek kurserna på Stockholmsbörsen och Affärsvärldens generalindex AFGX låg vid 15-tiden på 1,9 procent minus. Samtliga branscher stod på minus. ...

... De senaste dagarnas nedgång beror till stor del på en bred nedgång både i Europa och USA, i sin tur beroende på oro för vikande konjunktur i USA. Det som vände en inledningsvis optimistisk börs på torsdagen var också nyheter om att amerikanska finansföretag utanför själva bostadssektorn påverkades av sub prime-krisen.

Börsen har nu fallit mer eller mindre kontinuerligt ända sedan förra sommaren. Ett par korta uppgångar under tidig och sen höst, kan inte ändra bilden av en fundamental omvärdering av aktiemarknaden. AFGX står i dag på 25,7 procent lägre än toppen, den 16 juli 2007. Nedgången, om den ses som en sammanhållen rörelse, är den procentuellt största sedan nedgången 2000-2002.

Och som vi minns var det lite deppigt år 2000, med sprickande IT-bubblor och andra otrevligheter. Vilken långsiktighet är det aktiespekulanterna skall titta på nu: nedgången sedan mitten av förra året, flera års uppgång dessförinnan, eller något annat? Eller ge tusan i långsiktiga trender och i stället titta i kristallkulor, kaffesump eller något annat lika utmärkt analysverktyg?

Angående USA skriver Affärsvärlden under den muntra rubriken "Sista spiken i USA-konjunkturens kista":

Den ökade arbetslösheten i USA under december innebär att arbetslösheten i USA har ökat från 4,4 procent i mars 2007 till 5,0 procent i december, vilket innebär att ett tydligt trendbrott har skett. Ökningar i den storleksordning vi nu sett har historiskt varit en mycket bra indikator på att landet står inför en recession.

Och detta är sista citatsnutten, som lika gärna kunde gälla finansministrar, riksbanksdirektörer och andra som försöker prata upp konjunkturen när den börjar bli osäker:

Att många professionella bedömare fortsätter att prata om mjuklandningar och fortsatt goda tider hänger förmodligen mest samman med att det är problematiskt att skriva alltför pessimistiskt när man jobbar på en bank. Konsensus har dessutom varit kroniskt dåligt på att förutspå lågkonjunkturer.

Sådant prat förekom redan under den stora kraschen på 1920-talet och det lär fortsätta så länge den här typen av ekonomi finns.

Vet vi nu att det verkligen blir lågkonjunktur, recession, depression eller vad man vill kalla det? - Nej, inte nu, sådant vet man först i efterhand eftersom ekonomin påverkas av alla möjliga och omöjliga faktorer. Krig, fred, naturkatastrofer, energikriser, tekniska genombrott ... . Mycket kan hända. Men det ser i alla fall ut som om det kommer att bli sämre ekonomi i en del länder under en tid framåt. Det verkligt intressanta kan bli att försöka jämföra ekonomisk utveckling i USA med vad som händer i länder som mer eller mindre avvecklar den nyliberala ekonomiska politiken.