Av en händelse råkade jag via en annan blogg komma in på AFA:s hemsida och hittade nedanstående segerkommuniké. Eller vad det nu skall kallas. Halvpolitiska gatuslagsmål är inte roliga. Hårda slag mot huvud och rygg är inte roliga, de är farliga och kan vara dödande eller invalidiserande. Och hur jäkla modigt är det att hoppa på folk bakifrån? (Ett eventuellt försvar i stil med att "dom hoppar ju på oss bakifrån" säger väl bara att det här är samma slags mentalitet även om den uppträder under olika etiketter.)
Det är lätt gjort att jämföra med läget omkring 1930 när nazister och kommunister ägnade sig åt gatuslagsmål i Tyskland, men jämförelsen är tvivelaktig: AFA ser sannerligen inte ut som Thälmanns disciplinerade arbetarmassparti KPD, och inte verkar dagens nynazister ha så mycket gemensamt med Hitlers disciplinerade och prydliga NSDAP heller. Det här påminner mer om drängslagsmål, eller när så kallade fotbollsfans gör upp. Resultatet av det senare kan ju ses på Hornsbruksgatan på Söder där det finns ett minnesmärke över en ihjälslagen huligan.
På sluttampen i meddelandet vill man anknyta till den spanska motståndskampen mot fascismen också (no pasaran). Som bekant misslyckades den (också) och det finns anledning till att fundera över förhållandet mellan anarkismen och misslyckandet i Spanien.
Om några år har förmodligen rätt många av de här slagskämparna övergått till ordinarie svenssontillvaro och betalar tusenlappar för att bli av med tatueringarna, någon kanske är ihjälslagen, en del i fängelse, några få "idealister" kanske trälar på - men vad kommer de att uppnå? Elände. Jag kan inte se att några positiva politiska resultat kan uppnås, i alla fall inte ur demokratisk synvinkel. Däremot torde de som vill ha ett mer och mer stängt och övervakat samhälle vara glada över att slagsmålsgängen ger dem argument.
Det vore skönt om vi kunde slippa båda de här grupperna. De för inget gott med sig. (Med detta sagt vill jag dock inte ansluta mig till den bekvämborgerliga ståndpunkten som har en tendens att sluta resonemanget med att "antifascisterna är ju värre än fascisterna". Bort med dem allihop!)
--------------------------
Nazister konfronterade i Nyköping
08.01.09 | AFA NyköpingVi fick samtal om att det var ett gäng nazister på busstationen i Nyköping. En av dem var Robbin Billing, som för ca en månad sen fick sig en liten försmak av vad hans engagemang kan leda till. Billing misshandlades och hans kamrat Peter Hallberg flydde och kvarlämnade sin kamrat. 3 antifascister samlade sig några minuter efter samtalet och rörde sig mot platsen, nazisterna var då inte kvar på platsen.
Antifascisterna valde då att vänta på plats, efter några minuter så ser de nazisterna komma tillbaka till busstationen. De avvaktar och inväntar ett bra läge för attack. En person som också råkade befinna sig på platsen, blev häcklad och hånad av nazisterna, utan vetenskapen om sällskapet som var precis bakom dom.
När de precis gått förbi antifascisterna. Så börjar de tre antifascisterna röra sig efter dom. Antifascisterna kom så nära innan dom blev upptäckta att Robbin Billing hamnade på marken av ett kraftigt slag i bakhuvudet följande spark i ryggen innan han ens hunnit uppfatta situationen. En av dom andra nazisterna försökte då hjälpa sin kamrat men fick ett par smällar och valde då att låta bli. Billing ligger därefter i en buske och krälar omkring. Kort därefter åker ännu en nazist i marken, detta var Peter Hallberg, som denna gång inte hann fly undan. Då börjar de andra 2 nazisterna hjälpa sina kamrater upp och börjar fly från platsen varav åtminstone Billing verkar ha lite svårt att röra sig ordentligt. Han håller sig för bakhuvudet och gråter och haltar bort, varav antifascisterna lät dem dra sig tillbaka till sina hålor. Sedan rörde sig antifascisterna från platsen utan skador eller polisproblem.
Nyköpings fria valde den våldsamma vägen, och nu får de ta konsekvenserna. Vi kommer aldrig acceptera deras närvaro. Och det kommer dom känna av.
Ingen plattform åt fascismen. No Pasaran!
Det vore nog skönt för antifascisterna att slippa konfrontera nazister också. Men AFA startades ju för att nazisterna i början av 90-talet höll på att ta över gatorna. Det är aldrig ett alternativ att ge upp och låta nazisterna få diktera vilka som ska få vara i det offentliga rummet: när dom kan så rensar dom bort homosexuella, invandrare, judar, vänstersympatisörer och alla andra som inte passar in i deras världsbild.
SvaraRaderaVisserligen blev nynazister och besläktade synliga i samband med krisen på 90-talet, men att de höll på att ta över gaturummet är att ta i. De blev synliga, kunde rekrytera några nya aktivister pga att de etablerade partierna misskötte sig, och så utbröt panik. Det kanske fanns anledning att ta itu med dem då (tanten som slog handväskan i flinten på en skinnskalle var en skön episod). I den mån de överträdde lagen var det samhällets sak att ta hand om det, inte självutnämnda medborgargarden. Att demonstrera mot dem - det är OK - att handgripligen överfalla dem när de utnyttjar de demokratiska rättigheter vi alla har - inte OK.
SvaraRaderaMen nu, om man skall döma av notisen från AFA som jag citerade, handlar det om att smågäng av ungdomar letar upp varandra för att slåss, och jag undrar vad det är för sorts kamp?
Det är sällan man läser nagot sa vämjeligt som det här ovan fran AFA:s smutsiga pennor. Deras människosyn är exakt densamma som nazisternas, även om de politiska malen är helt väsensskilda. Da har man inte ens nämnt det faktum att käftsmällar pa promenadgatan inte gör ett uns för att ändra pa de attityder som ligger bakom nazisters nykrekryteringar, utan förmodligen hjälper dem pa traven. ("Va, har Robin och Peter blivit slagna, nej nu jävlar...!" Bättre svepskäl finns knappast för det klenhövdade gardet)
SvaraRaderaDrängslagsmal är bara förnamnet, och det ironiska sammanträffandet att den misslyckade gatuvaldspolitiken har ateranvänt en annan misslyckad kampslogan är som pricken över i.