Svärmintelligens och demokrati

Jag skrev för några dagar sedan om begreppet "svärmintelligens". Jag kom att tänka på det när jag läste en klagovisa över demokratins förfall hos bloggarvännen i Småland Tomas Jonsson: Alternativen till dagens politiska system. Som synes alltså inte bara klagomål utan också positiva alternativ.

Det går att laborera med olika modeller, med majoritetsval, folkomröstningar och annat, men om dessa ändå brakar ihop med strukturer som har helt egna dagordningar kommer även de bästa intentioner att misslyckas. Och det är den situationen vi har idag, och det kanske kommer att bli värre.

Det är lätt att få med sig folk på saker som fungerar bra, men fungerar det dåligt är det svårare - ungefär så skulle man kunna formulera svärmintelligensen om den skall in i demokratin. Beslut om offentliga verksamheter som leder till privatiseringar eller att de fungerar som privata vinstmaximerande bolag har inte haft stora folkliga opinioner bakom sig, och resultaten har inte alltid varit helt lyckade. De flesta människor begriper helt enkelt att samhällsviktiga tjänster skall skötas i offentlig regi. (Och de kommuner som inte sålt bort sina kraftbolag är glada för det!) Om man diskuterar skolväsendet anser förmodligen de flesta att det är bättre med väl skötta skolor som är till för alla än ett kaos med alla möjliga sorters privatskolor som fungerar som idiotsäkra kassakistor för skolentreprenörer. Att opinionen för att Sverige skall avbryta en fredsperiod på ungefär 190 år för att börja krig med diverse stamfolk i Afghanistan är synnerligen liten är viktig för folket men tydligen inte för de politiska bossarna. Det där med EU som skulle gå med i Sverige, fast det nu verkar som om Sverige gått med i EU ... Och så vidare.

Det är inte så att alla folkopinioner är riktiga, och opinionerna kan svänga hit och dit. Det kan bli helt fel. Men i begreppet "svärmintelligens" ingår att det inte finns plats för några styrande centra, inte för demagoger och folkförvillare, utan de som ingår i svärmen reagerar relativt likartat och samtidigt på impulser utifrån. Människor är dock inte myror eller fiskstim, och man kan ställa höga krav på hur den "demokratiska svärmen" skall fungera. En stor del av det mänskliga "stimmet" måste vara beredd att ta till sig och förstå en del av hur samhället fungerar för att kunna reager - och det gör de flesta.

Och här vill jag anknyta till gamla hederliga liberala tankar om att folk lugnt och sansat diskuterar livets frågor, och därefter tar ställning. (Obs: gamla hederliga liberala ... lugnt och sansat ... alltså inget muppartat gallskrikande från nyliberaler och liknande figurer!) För länge sedan citerade jag den norske filosofen Arne Naess' Sex normer för saklighet, mot missbruk av känslorna . De kanske kan vara användbara för att få till ett bra debattklimat som är inriktat på att lösa verkliga problem, inte bara för att demonstrera makt och stödja karriärer. En del människor kommer ändå att av olika anledningar hamna utanför det beslutande stimmet. De kan ha svårt att förstå vad som händer, eller de kan tillhöra de små eliter som tidigare kunnat topprida "stimmet" men som nu förlorar makten. Ur den synpunkten är det inte svårt att förstå att en del politiker i det närmaste vill förklara hela befolkningen som varande misstänkta för brottslig verksamhet ... .

Men i ett positivt, skapande och effektivt framtida debattklimat kanske det inte gör så mycket om dagens partier försvinner? Reinfeldt som ser så snäll ut kanske kan börja jobba som manlig förebild på något dagis i stället, och lära barnen att vara snälla mot varandra och dela med sig?