söndag 10 februari 2008

Ekonomisk demokrati - löntagarfonder ...

... står det om i en ledare i Aftonbladet. Detta för att det är 37 år sedan Metallfacket motionerade om löntagarfonder till LO:s kongress.

En del av historieskrivningen i artikeln har jag inget att invända emot, men att tillskriva nederlaget för fonderna det motstånd som så småningom utbröt på den borgerliga sidan (i början var det inte en särskilt kontroversiell tanke ens där, men då var ju socialliberalismen fortfarande stark) är tveksamt.

Jag tror inte att krafterna mot var särskilt starka, däremot var krafterna för svaga och tvivelaktiga. Om någon tror att pamp är ett begrepp som tillhör Göran Persson-epoken vill jag gå in och korrigera. 1970-talets socialdemokrati var ett arrogant maktparti med enorm makt, dels genom sin egen organisation, dels genom ett antal andra organisationer som tillhörde arbetarrörelsen.

Det är egentligen inget fel, makt kan användas till goda och dåliga saker, men när folk till höger och vänster upplevde att de sparkades omkring av maktfullkomliga och mer eller mindre korkade bossar i fack, hyresgästföreningar etc. är det inte konstigt att motpropagandan blev framgångsrik. Man upplevde det inte som att en verklig demokratisering skulle ske, utan att en massa makt skulle flyttas över från de gamla kapitalägarna till fackliga pampar med ibland tvivelaktig förmåga att sköta sig. Alltså att det här inte var en angelägenhet för folket i stort, utan det var olika maktklickar som stred. Det här var ju innan skandalerna med lokala bossar på olika håll började komma ut i ljuset (som Conradsson i Motala) men jag förmodar att det pratades mycket lokalt på olika håll i landet om hur den och den fack- eller kommunpampen med "rätt" partitillhörighet skötte sig. Och wallenbergerna gjorde inte bort sig på krogen.

Hade SAP kunnat visa att löntagarfonder hade fört med sig en verklig demokratisering hade nog läget varit ett annat. Idag kan vi säga att fonder hade varit bra att ha för att slå tillbaka kvartalskapitalisterna, men det trumfkortet spelade SAP bort redan från början genom egna politiska missgrepp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar