Men här är en artikel i Deklarationen, nämligen nummer 21, där man kan koppla texten från 1948 till aktuella opinionsundersökningar. Paragraf 3 av artikel 21 säger:
Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.
Och vad tycker då ett antal tillfrågade människor i olika länder världen över? Här är ett diagram som visar hur mycket de tillfrågade i ett antal länder mer eller mindre starkt håller med om att folkets vilja bör vara grunden för regeringens auktoritet.
De flesta tycks verkligen instämma i vad artikel 21 säger: Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Sedan finns det ju intressanta skillnader mellan olika länder. Varför får Indien, världens största demokrati, så låga värden jämfört med Kina? 75 procent av nigerianerna är starka anhängare av folkviljetanken men bara 44 procent av US-amerikanerna. Finns det något inslag av politisk omognad här, och i så fall hos vem?
Svarets kvalitet hänger naturligtvis delvis på vad "folkvilja" betyder för den som svarar på enkäten. Man kan ju göra det lätt för sig och säga att "folket har alltid rätt", men eftersom det alltid finns individer med minoritetsuppfattningar blir då följdfrågan om dessa möjligen inte tillhör "folket"? De kanske är "folkets fiender"? Och finns det en folkvilja som i själva verket uttolkas av intelligenta ledargestalter som listar ut vad folk egentligen vill? Kan folkviljan förvandlas till en allmänvilja (volonté générale) som egentligen står ovan folket och måste genomdrivas med ibland stränga metoder av upplysta personer som förstår vilka de sanna intressena är? Eller kan man helt enkelt anta att folkviljan blir någon sorts summering och förfining av vad som framkommer i den allmänna samhällsdebatten och i valen? Men vad händer då om media är kass och i stort sett köpta av särintressen och de politiska organisationerna drivs av små eliter utan medlemsinflytande?
Den filosofiskt sinnade frågar säkert också vad "grunden" är för något? Är det ett samhällskontrakt à la Rouseau, slutet mellan folket och dess härskare i någon forntid? Är det parlamentsbeslut om en grundlag som antas skall gälla under många år? Eller kan grunden ändras dag för dag om "folket" (hur man nu definierar det) behagar ändra uppfattning? Det sista är vad jag förstår en debattfråga i Sverige: skall folket i form av sina ombud i Riksdagen kunna fatta beslut efter behag inom vida ramar, eller skall lagstiftarna vara underställda någon slags författningsdomstol? Om man inte gillar Irans väktarråd bör man nog vara försiktig med författningsdomstolar här hemma också, är min synpunkt.
Men vi kan ju vända på saken. Bör folkviljan inte vara grunden för regeringsmakten? Vad är då grunden? Någon religiös uppenbarelsebok? - I den mån man inte förvandlar folkviljan till religion tror jag dock att den är pålitligare än biblar, koraner och annat, även om demokrater kan grunda sina goda intentioner även på de "heliga skrifterna". Eller är det "experterna" som skall bestämma, de som vet bäst och är någon sorts meritokrati? - Det kanske låter bra, men vem är experter på folkviljan då ... kan det möjligen vara folket själv? Då kanske folket får bekväma sig till att lugnt och nyktert och i goda demokratiska former diskutera sina angelägenheter och sedan rösta om saken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar