Midsommarhälsningar

Psst, titta ... är det inte Näcken som simmar där, med flödande grönt hår i Årstavikens (ganska) klara vatten!? Jaja, den vardaglige tråkmånsen ser väl bara en sten med grönslick, men den poetiskt sinnade i midsommartid säger säkert... jo, nog är det allt näcken!

På en sten täckt av vanlig opoetisk grönslick står mamma sothöna - eller om det är pappa, jag vet inte om man kan se skillnad - och några av årets förhoppningsfulla telningar. Klicka upp bilden så syns de lite bättre! Sothöneungar är små och spretigt duniga men har ben och fötter som är absurt stora för så små kroppar. Men snart växer de upp (om de inte blir föda för en hungrig trut eller så) och blir själva svarta och rödögda sothöns med garanterat koleriskt humör!

Och med detta vill jag önska den trogna skaran av läsare

TREVLIG MIDSOMMAR

... och i den mån det sjungs om små grodor som är lustiga att se, så minns att groddjuren ligger illa till i den fortgående förändringen av vår jord ... det tar vi itu med när helgen är över!