------------
Slutvärdering av historien kan inte göras förrän den tagit slut. Men då finns det kanske ingen kvar att göra värderingen.
Dock: en delpost i en utvärdering av vår tid kan vara det liberala projektets nedgång och fall. Krisen innebär inte att folk måste sluta kalla sig liberaler eller att grundläggande liberala idéer skulle vara fel. Däremot kännetecknas nedgången av att de eliter som påstår sig hylla liberala principer alltmer öppet avlägsnar sig från dessas praktiska tillämpning. Inom det liberala samhällets ramar växer makter fram som ibland medvetet, ibland omedvetet glider över till en helt annan och mycket obehaglig dagordning.
Vad är egentligen "det liberala projektet"? Kanske slagord som fritt val, personligt ansvar, samhällsansvar, solidaritet, jämlikhet inför lagen, skydd för individen, mångfald, tolerans? När "projektet" bryter samman bryts det också mot alla dessa principer. Sammanbrottet betyder inte att principerna är dåliga eller saknar livskraft, men att de för att överleva måste göra det i nya sammanhang.
I samtiden har vi ett antal kriser, här i slumpvis ordning:
- Den liberala ekonomins allt djupare kris
- Förekomsten av ett stor icke-liberal omvärld
- Resurs- och klimatkriser
- Den tekniska och vetenskapliga omvälvningen
- Kulturella och moraliska kriser
Summan av dessa kriser gör att världen blir allt svårare att kontrollera för de tidigare liberala eliterna. De har inte följt med i den föränderliga verkligheten. I den skenande datorrevolutionens tid lever de fortfarande kvar i den äldre industrialismen.
Skillnaden mellan politikens form och innehåll blir allt tydligare, bland annat i EU och USA. Mer tvångsmedel krävs, den formella liberalismen vittrar sönder. Avståndet mellan styrande och styrda ökar, och då också medvetenheten på båda sidor om detta förhållande. Rädslan bidrar till överreaktioner, som FRA-lagen i Sverige. En liberal stat förklarar inte alla medborgare för potentiella brottslingar, detta är att vända upp och ner på den liberala juridiken. Detta upphäver det samhällskontrakt som är en av grundvalarna till det liberala projektet, nämligen att såväl styrande som styrda kan lita till ett rimligt mått av förtroende och god vilja i de ömsesidiga relationerna.
Motsättningen mellan frihetlig form och förtryckande innehåll, mellan uppgivna idéer och verklig praktik, medför en känsla av vilsenhet. "Man gör en sak men säger en annan." Och för att klara av detta måste den tidigare liberala eliten göra sig så oberoende det går av det folk som skulle vara den liberala demokratins grund, men som nu i stigande grad hotas med tvångsåtgärder och misstänksamhet.
Den ideala liberala demokratin har knappast funnits annat än på papperet. Ändå kan man ställa frågan: är den möjlig att skapa/återskapa? Även om det är en idealbild man kämpar för är den viktig. Idealbilden hjälper oss att avslöja den verkliga smutsiga politiken (krigshetsare, svindlare, exploatörer, torterare, spioner, folkplågare - alla dessa element som kan operera under olika liberala etiketter) och ställa frågorna om vår samhälleliga existens på sin spets. Det liberala idealet är medborgaren, till skillnad från det feodala samhällets undersåte. Att försvara medborgarrätten mot eliternas angrepp, och dessutom kräva att den stärks, försvaras och utvecklas det liberala samhället.
Tiden kan inte köras baklänges. För att rädda de goda liberala principerna måste man gå framåt, från den gamla fabriken till den nya datorkulturen. Det gamla samhälle som var grunden för den gamla liberalismen upplöses och blir något nytt och annorlunda. Då måste politiken också följa med. Det goda och användbara i den gamla liberalismen följer med, det onda och uttjänta kastas bort.
Den politiska vilsenheten i samhället ökar genom att nya hållbara alternativ har svårt att få genomslag. Det kan hänga samman med att många av den politiska oppositionens mest erfarna företrädare själva är inblandade med den "liberala" eliten, exempelvis som offentligt avlönade företrädare i politiska församlingar.
Jag skrev inget om "fri företagsamhet" bland de liberala dygderna. Det är något som kräver en särskild behandling, och en uppgörelse med den lättversion av Adam Smiths "osynliga hand" som finns bland en del människor som kallar sig liberaler. Men som jag ser det innebär den tekniska revolutionen att det näringsliv som dagens liberala men demokratiskt tvivelaktiga politiker försöker tjäna kommer att sopas bort inom några årtionden - möjligen finns det en sympatisk "osynlig hand" på andra sidan av den omvälvningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar