Orättvisorna kommer att sticka i ögonen

Om jag vore sociolog eller filosof skulle jag verkligen hålla ögonen på när, var och hur vissa saker skrivs och beskrivs i tidningarna. Det ger viktiga anvisningar om hur tänkandet i samhället ändras. Tänkande svävar inte fritt i luften, det har mycket att göra med hur relationerna mellan människorna i samhället utvecklas och förändras. Och därmed är vi inne på sociologi och filosofi. Jag funderade på det när jag läste den här artikeln i Dagens Nyheter.

Det är en artikel på ekonomisidorna vars rubrik är ett citat från etikprofessorn Carl-Henrik Grenholm: Orättvisorna kommer att sticka i ögonen. På ekonomisidorna alltså, inte hos kulturen eller debatt- eller ledaravdelningen.

Varsel för vissa och miljonlöner för andra. Pensionsfonder som går dåligt, medan bankdirektörerna har skaffat sig pensioner på hundratals miljoner.

Vad sker med ett samhälle där skillnaderna mellan medborgarna blir så stora?

Carl-Henric Grenholm är professor i etik på Uppsala universitet. Han menar att klyftorna blir mer uppenbara i en lågkonjunktur.

- Nu kommer många att få det sämre ställt. Då kommer de här orättvisorna att sticka i ögonen på folk, säger han.

När klyftorna blir för stora, strider det mot rättvisan, menar Carl-Henric Grenholm.

- Välfärden måste vara lika fördelad eftersom alla människor har lika värde. Vi behöver en viss nivå av välfärd för att må bra, såsom hälsa, ett hem, kläder, viss utbildning och att ha semester ibland.

Vad menas med etik? Ibland pratas det om "etik och moral" som om det vore två olika saker, men det är i själva verket samma sak, fast etik är grekiska och moral latin. De har ingen exakt ursprunglig betydelse annat än ungefär "så som man gör". I förlängningen blir det ändå så att ett etiskt riktigt handlande är något som enligt den allmänna meningen inte uppfattas som skadligt. Man behöver inte vara särskilt inne i filosofin för att förstå att debatterna om vad som kan vara skadligt och olämpligt (och därmed "oetiskt") kan bli hur långa och förvirrade som helst. Vad som är etiskt riktigt måste fastställas i någon form av överenskommelse i varje samhälle. Det kan vara oskrivna regler, det kan gå hela vägen till lagstiftning. Men det kommer att finnas sådana etiska regler, och de kommer att ändras då och då.

För en tid sidan kunde man ha tänkt sig en artikel eller essä i DN:s kulturavdelning med det här innehållet, men det hade varit mindre troligt hos ekonomin. Jag skrev igår om ett (i och för sig taffligt) försök att spela upp en "social" kapitalism på debattsidan, men även sådan inslag är värdefulla för att se hur vindarna blåser. Det som var socialt acceptabelt och önskvärt för några år sedan är inte lika i ropet idag, och synpunkter som då ansågs vara helt ute knackar åter på dörren. Den utvecklingen lär fortsätta.

Under en period dominerar tanken att stora klyftor är önskvärda och rättvisa, under en annan trycks den tillbaka av andra idéer. Det kanske är så att när de positiva ekonomiska kurvorna pekar uppåt kommer väldigt många människor att godta stora skillnader när de själva får det bättre, även om de själva inte hamnar på toppen av inkomstligan. När indikatorerna rasar upptäcker de att det inte är lika roligt längre. Man kan peka på stora inkomstskillnader som ekonomiskt farliga (de vrider till hela samhällsekonomin på ett farligt sätt, jag brukar argumentera på det sättet) men den som inte är lagd åt nationalekonomi kan ju helt enkelt säga att det är "orättvist". Eller kanske "oetiskt".

Grenholm diskuterar chefernas löner (vilket man väl i vissa fall kanske snarare skulle kalla "bolagsplundring", lön har det inte mycket med att göra):

När styrelserna väljer toppchefer resonerar de ofta så att höga löner är en förutsättning för att kunna behålla de bästa cheferna. Men detta är fel synsätt, menar Carl-Henric Grenholm.

- Då förutsätter man att människan bara drivs av sitt eget ekonomiska intresse. Men de flesta människor arbetar för att utveckla sig själva och för att de vill göra en insats för samhället. Det borde ju också vara drivkraften i finansbranschen - att göra något bra för att samhället ska fungera.

Ser man hög lön som människans motor, leder det till att fel personer rekryteras till chefsposterna, menar Carl-Henric Grenholm.

Då riskerar man att få chefer som spekulerar kortsiktigt för att göra egna ekonomiska vinster.

- Vi skulle i stället behöva ledare som har ett bredare samhällsperspektiv, som är försiktigare och som tänker mer långsiktigt,

Det där har man vetat rätt länge: om bonusar, optioner och liknande blir företagsledningens riktmärken i stället för vad företaget verkligen skall syssla med kan resultatet bli ganska konstigt. Dock: jag tror inte att predikningar om "etik och moral" ensamma kommer att skapa en bättre situation i samhället och det vore intressant att veta vad Grenholm menar med "bredare samhällsperspektiv".

Och varför skall man behöva vräka ut pengar på toppchefer? Det är ju inte många av dem som kan sticka iväg utrikes och få bättre betalt än här hemma - snarare är det nog tvärtom. Vem vill ha en svensk direktör som pratar lite halvtaskig engelska och är helt borta om han inte har sitt svenska kompisnät som hjälper honom?