Här har vi en bild av nationalekonomer och andra som utför lite ekonomisk voodoo
Det finns en gammal sorts voodoo-ekonomi, skriver Paul Krugman. Den handlade om skattesänkningarnas välsignelser. Men numera är det bara knäppskallar, bedragare och republikaner som tror på den, i civiliserad diskussion finns denna vidskepelse inte kvar.
Minns jag rätt (inga garantier för det!) var det Bush den äldre som för många år sedan kallade teorierna om skattesänkningarnas välsignelse för voodoo-ekonomi. Sedan kom han med i Ronald Reagans administration, blev president, och höll tyst med den kritiken. Bush junior kom att driva voodoo-ekonomin till oanade höjder - vilket nu bidragit till ett fall som kanske dock inte är helt oanat.
Som bekant åkte republikanerna på smörj i senaste valet och nu är det demokraterna som tågar in. Men betyder det att vidskepelserna inom det ekonomiska området är över? - Icke, skriver Krugman. Det finns tecken på att medlemmar av Federal Reserve och andra, kanske även medlemmar i Obamas nya administration, har för sig att man genom att utföra lämpliga ritualer kan få döda banker att fortsätta vandra omkring. Detta är en ny sorts ekonomisk voodoo.
Krugmans exempel är något som han kallar Gothamgroup, en diskret omskrivning för Citigroup. Citigroup har gjort jätteförluster och hänger på repen vid det här laget. Man tyngs ner av tillgångar som i själva verket har uselt värde eftersom tvivelaktiga fastighetslån är inblandade.
Vad göra? Man kan nationalisera smörjan och sortera ut det som går att rädda och lägga resten i en hög för sig, men många är livrädda för något som verkar som nationalisering av bankerna. I stället finns utsikten (risken?) att staten köper ut de tvivelaktiga tillgångar som banken sitter på till överpris, vilket betyder att en i princip ekonomiskt död institution kan vandra vidare som om den vore levande - voodoo-ekonomi! Bankens ägare räddas med en rejäl dos statliga pengar, men utan att staten tar över verksamheten, vilket naturligtvis är kul för alla som spekulerar i just detta.
På sikt är det inte pedagogiskt. För när nästa bank blir ett ekonomiskt lik kommer den, om den är tillräckligt stor och viktig, att kunna kräva samma ekonomiska voodoo och återföras till de levandes skara genom en ordentligt transfusion av offentliga medel. Men varför skall rika bankägare köpas fria när inte skuldsatta små vanliga människor får samma vänliga uppmärksamhet?
Undrar vad Obama tycker om det?
Själv har jag alltid föreslagit att ekonomerna skall sortera in under den teologiska fakulteten vid våra universitet. Hittils har jag inte fått gehör för mina synpunkter, men kanske det kommer att ändras nu. Vem behöver höra prästen i kyrkan om söndagarna, när vi kan höra dem varje dag på ekonominyheterna?
SvaraRaderaIbland funderar jag på om det kunde vara bra med skyddsjakt på ekonomer. Men det kanske rubriceras som olaga hot att framföra tanken?
SvaraRaderaDet börjar bli bättre. De mest vidskepliga tiderna håller på att ta slut. Empiri börjar att beaktas på ett nästan seriöst sätt och alltför flummig marknadsreligion är inte längre riktigt fint.
SvaraRaderaDet är bara bland politiker och journalister som den lever och frodas som vanligt.
Det Krugman varnar för är väl att tokerierna så att säga byter fot och blir mer sofistikerade. Ett tag var det väldigt grovhugget: bort med skatter och regleringar så ordnar sig allt av sig själv via den osynliga handen. Nu är man smartare, man låtsas vidtaga åtgärder och införa bättre översyn, men låter ändå det mesta vara "business as usual". Krugman varnar för att det kan bygga upp nästa kris om jag förstår honom rätt. Och det tror jag han har rätt i.
SvaraRadera