Jag läste nyss vad Carl Bildt skrev om mötet mellan EU och Israel, och så pratade han på radionyheterna nyss också och sade ungefär samma sak.
Vårt budskap var i grunden ett: Israel måste öppa gränserna till Gaza inte bara för snävt definierad humanitär hjälp, utan för hjälp till återuppbyggnad och ett normalt liv.
De som bor i Gaza har inte bara rätt att överleva - de måste ha rätten till ett rimligt liv.
Att utvecklingen annars kommer att leda till ny desperation med risker för en ny explosion borde vara uppenbart för alla och envar.
Tzipi Livni lovade omedelbara lättnader för humanitärt tillträde. Jag tror inte att hon var fullt medveten om de begränsningar som faktiskt finns. Men den definition av vad detta innebär är betydligt snävare än vad vi kan finna acceptabelt.
Vore det krut i EU skickade man några krigsfartyg som rensade bort israeliska krigsfartyg från vattnen utanför Gaza och så öppnade man hamnar för hjälptrafik. Och när man var klar med det kunde man lägga en blockad mot Israel för att hindra att ny krigsmaterial kommer in sjövägen. Inga mer fartygslaster med fosforbomber eller andra bomber! Sist och slutligen: iväg med de misstänkta israeliska krigsförbrytarna till domstolen i Nederländerna! Det sitter ju redan en dömd kvinnlig sådan (en serbtant vars namn jag glömt) i svenskt fängelse. Om Livni också skickas dit kanske de kan utbyta erfarenheter om lämpligt/olämpligt beteende mot folkgrupper man inte gillar?
Rubriken på Bildts bloggpost är fascinerande: Tydliga krav till Israel. Tydliga krav! Det är nästan som om man talar till en socialbidragstagare, arbetslös eller invandrare i Sverige. Nästan som en avsnäsning: Vet din plats, din billiga lille strunt! Obama talade om en "ny era" - kanske det är dags för israelerna att inse att det är en ny era nu, och att de själva drivit fram den?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar