Tillåt mig presentera Matts Gustafsson Kankkonen! Inte bekant? Nej, det är klart, det var ju ett tag sedan han fick sin berömmelse, den kejserliga ryska S:t Georgsorden samt en silverrubel.
Nu är det snack om en NATO-övning på Nordkalotten och att engelsmännen skall dra upp ett stort dj-a hangarfartyg till nordligaste Östersjön. Någon kanske tror att deras flotta aldrig varit där förut, men det stämmer inte. Och det är i det sammanhanget mannen på bilden kommer in.
På 1850-talet var det krig mellan Ryssland, England, Frankrike och det Ottomanska imperiet, det så kallade Krimkriget. Radikaler i Europa, som Marx och Engels, hejade naturligtvis på västmakterna mot det efterblivna och kontrarevolutionära ryska självhärskardömet. Men i Finland, som då var ett ryskt storfurstendöme, var stämningarna annorlunda. Man kände sig rätt väl till freds som en tämligen självstyrande del av tsardömet.
1854 drog den brittiska flottan upp i Bottenviken och härjade och brände i Brahestad och Uleåborg. Man var ändå uppe vid Torneå. Den 7 juni 1854 försökte engelsmännen landstiga i Gamlakarleby i Österbotten men slogs tillbaka av ett lokalt uppbåd lett av vår vän Kankkonen och kommerserådet A. Donner. Finnarna erövrade en fiendefarkost också. Det blev uppskattat, och våra hjältar i kampen mot de engelska sjöpiraterna fick medaljer och pengar. Och Kankkonen blev porträtterad.
Månne dags att någon bildar ett nytt "kommando Kankkonen" för att vrida näsan av våra dagars sjöbusar?
En del av min släkt kommer från Österbotten, så det är väl inte otroligt att någon släkting bevittnat dessa dramatiska händelser.
(Bilden och uppslaget är hämtat från Matti Klinge Finlands historia del 3, Schildts förlag, Helsingfors 1996.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar