Hur hittar man de goda karamellerna?

Att inte kunna grannländernas språk är en brist. Nu finns det ju rätt många grannspråk här i trakten, men några av dem räknas också som stora kulturspråk och har under århundranden givit fina bidrag till världslitteraturen. Genom att ta del av deras erfarenheter kan vi vidga vår egen världsbild. Men då måste man som sagt antingen kunna språket själv - eller få verken i översättning.

Hur skall man komma innanför dörrarna till andra samhällen och andra tider? Vetenskapliga beskrivningar och torra rapporter ger förvisso en hel del, men skall det bli levande människor i levande miljöer krävs litterär fantasi och gestaltningskraft. Den torra vetenskapen måste få ordentliga blodtransfusioner och vitamintillskott. Den måste bli skönlitteratur: romaner, noveller, essäer, poesi. Nu kan det mycket väl finnas rikliga mängder av dessa goda karameller hos våra grannar, men hur kommer vi åt dem när vi inte förstår dem? Och hur kommer vi åt dem om det sitter någon grindvakt på vägen och ser till att vi inte kommer åt dem?

Det är tankarna jag har efter att ha läst en artikel av Inga-Lina Lindqvist om översättningar från ryska och andra språk. Kan det vara så att det kalla krigets mentalitet fortfarande finns kvar? Är det så att det som översätts från ryska, och andra språk som inte är engelska, måste anpassas till en västlig propagandabild av hur Ryssland ser ut därför att "någon" är rädd för att vi annars får en för nyanserad bild av människorna därborta? Lindqvist skriver:

Kanske är inte översatt litteratur en karta av landet-avsändaren, utan en spegelbild av landet-mottagaren. Böcker som översätts i Sverige ska bekräfta, inte utmana, den svenska läsarens världsbild. Kinesiska böcker ska innehålla kritik av kulturrevolutionen, böcker från arabvärlden ska berätta om kvinnoförtryck, och ryska böcker ska dansa som en cirkusbjörn i kosackmössa, annars kan det kvitta.

Jag minns någon dumskalle som skrev att Lenin bara kände till bönder genom romaner. Bra romaner är ett bra sätt att lära känna människors villkor. De är också ett bra sätt att lära sig hur dumskallar fungerar.


Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver Denna vecka: fyra nya banker slår vantarna i bordet, aik-micke skriver En Hackers Guide Till 1a Maj, Kristoffer Ejnermark skriver Strage ironiserar över nedladdningens konsekvenser, Krastavac skriver Strejk möter varsel - vi vägrar betala krisen!, andread0ria skriver Herr Omar och kultureliten, Baskien Information skriver Uttalande från Belfast Basque Solidarity Commitee