Strax före halv elva lämnade jag la Mano och mötet som jag skrev om i föregående inlägg. Samtidigt marscherade anarkisterna iväg nedför Katarinavägen mot okänt (för mig i alla fall) mål. Själv åkte jag hem och stoppade i mig lite lunch samt postade just föregående inlägg.Bilden ovan togs ungefär fem i tolv, alltså en och en halv timme senare. Det var samma svarta gäng som vid la Mano som nu kom från Mynttorget på Västerlånggatan och svängde upp Storkyrkobrinken mot slottet. Undrar var de vandrat runt under en och en halv timme? Det måste vara dagens mest energikrävande demonstrationståg, vilket möjligen kan förstås om man ser den låga medelåldern på deltagarna. Är man anarkist kan man tydligen gå långt om man har rätt sorts skor!
Men här är bilder från KP:s tåg. Klicka på dem för större format!
Det håller jag med om! Paroll i KP:s tåg
Demonstrationståget utanför Strömsborg
På väg mot Tegelbacken i god stämning. Undrar om herr statsminister Reinfeldt tittade ut bakom någon gardin i Rosenbad strax bredvid och undrade vad det var för liv på gatan?
Röd Front på Vasagatan. Målet hägrar några kvarter bort bara!
Det här är ett hopklipp av två bilder, ett panorama således. En blandning av deltagare i demonstration och möte, samt folk som bara råkar gå förbi, samt en samling Jesus-folk också. Det är livligt som alltid på Sergels torg.
En man från svensk-kubanska föreningen (missade tyvärr hans namn) talar väl om Cuba och mindre väl om vissa andra makter. Men som utvecklingen nu går i Latinamerika går den i mycket Cubas väg.
Ungdomen företräddes av Frida från RKU som hade kritiska synpunkter på mycket.
Kanske hon skulle vilja korsfästa någon kapitalistisk eller imperialistisk usling på denna företeelse som Jesusfolket rest? Som bekant blev inte bara Jesus utan också ett par rövare uppspikade - kunde man månne belöna någon bonusgubbe med några förgyllda spikar? För man kan väl inte bara korsfästa småfolk för kapitalisternas synders skull?
Här är Robert från KP:s partistyrelse som på kraftfull västkustdialekt läste lusen av kapitalister och socialdemokrater, men intressant nog påpekade att de senares korrupta livsstil har de lärt sig av kapitalisterna. Ett och annat i hans anförande kanske kan diskuteras, men han sade faktiskt vad jag skrev i förrförra inlägget om reform eller revolution - det som KP lägger fram som krisprogram är verkligen inte särskilt revolutionärt!
Ljusröda fanor mot en vackert blå himmel - det är fint det!
Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver La Mano - några bilder från Första maj 2009, jesper skriver Shora Esmailian från Antirasistiskt forum, Vida Latina skriver Man är bara man, Cvalda skriver Långfingrigt initiativ: Vägra betala deras kris, kvinnopolitisktforum skriver Kvinnopolitiskt forum presenterar: Med knuten näve kring diskborsten
Vi anarkister har inte bara god kondition utan även en fräsch ideologi - till skillnad från KP. Vi har dock två demonstrationståg: anarkisttåget från La Mano, som ansluter sig till syndikalisterna vid Plattan och avgår därifrån också.
SvaraRaderaEn del nissar i tåget skrek om automatvapen, terrorism och maffia - i mina öron lät det snarare dumt än fräscht. Liksom de där maskerna.
SvaraRaderaJättefina bilder!
SvaraRaderaSAC går alltså från La Mano till Sergels torg, håller tal och grejer och sen går man till Stortorget där det blir mer talare. Sen skulle de ju igår haft blockad av restaurangen Josefina men den hade de ju redan vunnit enligt talaren vid La Mano. Men när KP kommer fram till Sergels torg då har redan SAC vandrat eller? Var startar KP någonstans? Enligt min gode vän som var med vid La Mano finns inte KP representerade där, jag undrar varför?
Jesus-folket kring plattan var för övrigt gårdagens mest bisarra upplevelse.
Puh, vilken störtflod av frågor denna vackra lördagsmorgon! Det verkar vara så att anarkistgänget vid la Mano (där det åtminstone fanns någon eller några som sålde Proletären)sluter sig till polarna på Sergels torg varpå allihop marscherar till Gamla stan under ett fruktansvärt oväsen. Om/varför inte KP officiellt är representerat vid la Mano vet jag inte. Får fråga någon KP:are någon gång.
SvaraRaderaPå väg till Gamla stan passerar man över KP:s samlingsplats vid Mynttorget nedanför Slottet. Jag pratade med en KP:are som sade att det inte hade varit några problem med det i år i alla fall (vilket indikerar tidigare svårigheter). När det svarta gänget dragit förbi Mynttorget går KP åt andra hållet (en händelse som ser ut som en tanke), och gör en ganska kort promenad över Centralbron, längs Vasagatan och upp till Klarabergsgatan samt ner på Sergels torg.
"Maffiametoder? Inte än!
SvaraRaderaVänta bara, det kommer sen!"
var ett slagord jag själv glatt stämde upp i. Såklart handlar det inte om att SAC planerar att reorganisera sig som "beskyddarorganisation" och lägga hästhuvuden i folks sängar, utan om att de fackliga stridsåtgärder som borgarna idag kallar för "maffiametoder" inte är någonting jämfört med vad som komma skall (revolution). I borgarnas ögon måste ju detta vara den ultimata maffiametoden?
"A k fyra, a k fem - borgarjävel hälsa hem" är också det såklart retoriskt, fattar man inte det är man humorbefriad, borgare, eller både och. Även om mången prekär arbetare förmodligen gladeligen skulle skjuta huvudet av sina chefer så lämnade vi åt er leninister att prova taktiken i praktiken; jag tänker främst på Brigate Rosse.
Något slagord om terrorism minns jag inte, men vad gäller anonymitet rekommenderar jag Snatterskans text Kollektivitet i form av anonymitet samt ett SVT Opinion-inlägg av Petter Nilsson. Att bära maskering (vilket bara en liten del av tåget gjorde) är inte bara ett sätt att undvika den allestädes närvarande polisens bevakning och registrering, utan även ett sätt att forma ett ansiktslöst kollektiv.
Jag hade för mig att det var någon ramsa som började med pacifism och slutade med terrorism, men när jag kollar det som jag filmade och lyssnar till de skrälliga ljuden hör jag inte just det. Misstog jag mig ber jag om ursäkt. Men de andra ramsorna var inte så jäkla lysande de heller. Överlåt åt borgarna att hota med våld.
SvaraRaderaTycker inte att de angivna länkarna så bra förklarar varför man skall vara maskerad i en vanlig demonstration första maj. Men så är jag väl en humorbefriad leninist?
Mannen från svensk-kubanska ser ut att vara föreningens förbundssekreterare Achim Rödner
SvaraRadera"Överlåt åt borgarna att hota med våld."
SvaraRaderaPinsamt! Är det inte så, menar du, att arbetarklassens makt alltid bygger på hot om våld? I tidpunkter och länder där arbetarklassen inte kan backa upp hotet om våld, eller är för dåligt organiserade, är också arbetarklassens institutionaliserade makt betydligt mindre än i exempelvis Sverige.
Eller som Malcolm X menade, att han inte var mäktigare än den galna niggern med pistol bakom honom.
Tack Johan, då har vi vår svenske cuban avprickad.
SvaraRaderaVad det gäller våld är det ju en definitionsfråga vad som avses. Men jag misstänker att den som börjar hota med våld faktiskt erkänner att han inte riktigt kontrollerar situationen. För gjorde man det skulle man inte behöva komma med hotelser. Den som säger "gör som jag säger" och blir åtlydd är i en starkare position än den som säger "gör som jag säger annars spöar jag upp dej!". För i hotelsen ligger en antydan om att ordern kanske inte kommer att åtlydas. Och med den bakgrunden tycker jag man kan överlåta åt borgarna att hota.
Arbetarklassens hot om våld mot kapitalistklassen är inte den starkes makt över den svage, utan kollektivets makt över individen, massornas makt. Arbetarklassens hot om våld är det som driver all samhällsutveckling: från facklig konflikt (strejk är våld, om än ett väldigt snällt våld) till bröduppror (Sveriges enda revolution?) till, när arbetarklassens tålamod till slut tryter, revolution.
SvaraRaderaDet handlar inte om att föra en bättre argumentation än borgarna - hur logiska, väluppbyggda, och humanistiska våra argument än är är det ändå de som bestämmer, för de kontrollerar våra liv in i minsta detalj. Att försöka driva arbetarklassens politik på den mediala spelplanen är att spela en match med mutade domare; de enda poäng vi får är de som krävs för att fusket inte skall vara allt för genomskinligt.
Med detta uttrycker vi vår frustration. Vi hycklar inte med vårt ogillande av borgerliga normer som säger att man inte får visa sitt hat: vi hatar borgerligheten och det skulle kännas skönt att skjuta huvudet av chefen. Ett annat slagord: "Inget jävla sossetjafs - arbetarklass mot överklass!"
Självklart handlar inte detta om att vi omedelbart vi vill ta till vapen. Som sagt har vi lärt oss av leninisternas misstag och avfärdar både statskupp och terrorism som politisk metod. Det enda argumentet mot att i solidaritet med sina kamrater skrika ut sitt hat är att man vill hålla sig till en borgerlig debattnorm, vilket (se ovan) är meningslöst.
Vad gäller maskeringen är det inte bara ett sätt att forma ett ansiktslöst kollektiv, utan även ett sätt att undvika den allestädes närvarande polisens (och nazisters) bevakning och registrering. Borde inte det vara fog nog? Den som blivit uthängd på Info-14 tycker nog att det är fog nog.
Det finns en hake med hatet: det deformerar och förvrider den som hatar, det kan göra att tankeskärpan försvinner ned i ett svart hål till förmån för den enda tanken att "nu ska jag nita den jäveln!" Det är helt begripligt att människor som behandlas vidrigt känner hat, men om man nu funderar på historiska erfarenheter (otaliga bondeuppror exempelvis) så finns hela tiden risken att hatet leder till så extrema våldsamheter att det slår undan benen för revoltörerna själva. Ända sedan Mao ledde de kinesiska bönderna är det för övrigt inte statskupp och terrorism utan folkkrig som är metoden för leninister i de lägen man är tvingade att använda våld.
SvaraRaderaRevolutionärerna behöver hjärtan som brinner för den goda saken och mycket skarpa hjärnor för att överlista fienden. Om hatet får ta tömmarna är det risk att hjärtat svartnar och omdömet omtöcknas. Det är lättare sagt än gjort, men jag tror det är den enda rimliga vägen.
"Kommunisterna försmår att hemlighålla sina åsikter och avsikter. De förklarar öppet, att deras mål blott kan nås genom en våldsam omstörtning av all hittillsvarande samhällsordning."
SvaraRadera-Manifestet
"Vi skola ingjuta det gift, som heter hat, så att vi bli mogna för hvilket våld som hälst."
-Hinke Bergegren
Hinke Bergegren var väl en tämligen ordinär småborgerlig "revolutionär" som ibland tycks ha pratat smörja.
SvaraRadera"Manifestet" sade som det var: bourgeoisin är en minoritet men den kommer inte att frivilligt lämna ifrån sig makten till majoriteten. Det har ingenting med hat att göra. Däremot med realism.
Jag struntar faktiskt i om Hinke B. var småborgerlig i övrigt så det tänker jag inte bemöta. Men jag gillar citatet.
SvaraRaderaSom du säger så kommer inte överheten lämna ifrån sig makten frivilligt. Och jag är övertygad om att det kommer att krävas våld. För att ta livet av en annan människa, i en annan kontext än direkt självförsvar, så tror jag att jag behöver hat som drivkraft.
Sen så ligger ju inte vår största styrka i våldsanvändningen, utan att det är vi som får det här samhället att snurra runt. Men är det någonting jag är övertygad om är det att ifall staten och kapitalets existens hotas, hur fredliga revolutionärerna än är, så kommer polis och militär sättas in mot den egna befolkningen.
Låter inte detta som en hjärna vars omdöme grumlas av hat? Och som kanske kommer att få ångra sig dagen efter något vansinnespåhitt?
SvaraRaderaDu skulle ju kunna försöka bemöta det jag skriver istället för att förminska mina argument genom att säga att mitt omdöme grumlats av hat och antyda att jag skulle vara vansinnig.
SvaraRaderaAlltså, diskussionen om hat vs. kärlek kan ni väl droppa. Jag älskar min familj och mina polare. Jag hatar det som förstör mig och dom. Jag hatar att arbetare lever flera år kortare än borgarna. Jag hatar att hälften av min morfars arbetskamrater dött i cancer dom fått från fabriken utan att se en enda krona eller få en enda ursäkt för den usla arbetsmiljön. Men jag älskar det som komma skall och jag älskar de som tar strid för att bli av med den här skiten. Räcker inte det?
SvaraRaderaAng. den låga medelåldern på bilden du skickade så är du väl kanske inte tillräckligt bright för att fatta att du nyss fotat ett ungdomsförbund. Sluta med dina fåniga provocerande anmärkningar, det är bara pinsamt.
Jag har f.ö. heller aldrig varit med om att det har varit problem med att passera KP vid mynttorget. Efter att vår demonstration så traskade jag ner och hälsade på en bekant som är errare.
SvaraRaderaSkulle fö tro att en majoritet av de organiserade SUF:arna inte kalalr sig för anarkister heller. Det ryktas också om att RF representerade på KP:s första maj-fest.
Var har jag skrivit att jag är bright? (He he) Och inte är det mitt fel att inte anarkist-farfar eller dito -mormor råkade posera på bilden jag tog. (Ha ha) Däremot börjar jag bli lite tired på den här debatten. Ingen idé att fortsätta att prata när man pratar förbi varandra. Att tycka illa om orättvisor och att bekämpa dem med kraftfulla medel är en sak, att bryta ut i hat som sopar bort hämningar och eftertanke är en annan. Det är inte Marx' kritiska och analytiska linje (som väl inte anarkisterna gillar, men det är något jag tar lätt på!)
SvaraRaderaSå ... dyker det upp pajsare som skall lufta mer dåligt humör här kanske jag trycker på refuseringsknappen!
Är det någon som hörde en ramsa som började med "Ingen jävla pacifism ..."? Jag tycker att slutet av den låter som något med bomber och terrorism!
SvaraRadera