Filosofi, musik, zebrafinkar

Hurra, fick antagningsbesked i går kväll: i höst läser jag en fortsättningskurs i filosofi! För några år sedan läste jag en kurs med logik, politik, etik och metafysik på grundläggande nivå. Jag antar att nu blir det samma sak, men med ett tillägg II: Logik II etc. I värsta fall lär jag mig så mycket konstigheter att jag blir nästan omöjlig att prata med, men det ingår väl nästan i yrkesbeskrivningen för en riktig filosof. Analysera mera!

Sinnesutvidgande tingest?

Samspelet mellan världen och den mänskliga hjärnan, det måste vara bland det mest grundläggande i filosofin. Samspelet kan uttryckas genom skapande av föremål, även konstföremål. Jag kan avslöja att Hegel håller med mig om det och han om någon var ju filosof!

Ett sådant föremål kan vara ett liten flöjt att tuta i. På bilden: en 35 000 år gammal flöjt som hittats i Tyskland. Eftersom den är medvetet utformad, med fingerhål och (har jag för mig) ett hål på undersidan för tummen också, borde den vara resultatet av en ganska lång utveckling. Ljudet bör också vara ganska tunt. Kanske kunde man imitera fågelläten med denna lilla flöjt?

Då kan man fundera dels på hur långt den mänskliga hjärnan måste ha utvecklats för att komma på en sådan här sak. Men man kan också undra hur den mänskliga hjärnan har utvecklats på grund av exempelvis musikens utveckling. För det är ju musik det handlar om - musikens grunder.

Att samspelet mellan hand och hjärna gör att de båda utvecklas antar jag är ganska klart numera. Då borde även generationer av flöjtspeleri också ha någon inverkan på hjärnan. Fast vad händer med dem som inte spelar flöjt - de kanske får knäppa på bågsträngar eller banka med en käpp på en trädstam för att olja upp hjärnvindlingarna? Musik kan alltså ha en del att göra med tänkandets och därmed med det mänskliga samhällets utveckling. Man samlas runt lägerelden och väsnas tillsammans i takt, och utvecklar därmed sammanhållning och kultur.

Klicka på den här bilden så kommer du till en sida där du kan trycka på några knappar och få höra på varianter av zebrafinkens sång före och efter att man har skrynklat till dess hjärna

Vad har flöjtande hos stenåldersfolk i Tyskland att göra med zebrafinken ovan? Jag gjorde i alla fall reflektionen att det kanske finns ett samband när jag läste den här artikeln. Små zebrafinkar lär sig att sjunga av pappa fink, och det är en process som tar tid med försök och misslyckanden. Det gäller att träffa rätt med stavelser i rätt följd och med rätt rytm och tonhöjd. (Fast exemplen som man kommer till via bilden ovan låter inte så tillkrånglade.)

Till slut lär de sig i alla fall, och kunskaperna transporteras genom deras hjärnor från ett korttidsminne till ett minne där de lagras för framtiden. Forskarna tror att en del problem med den mänskliga hjärnan, som Parkinsons sjukdom och en del andra störningar, kan påverkas med hjälp av de här kunskaperna som utvinnes ur fågelhjärnorna. (Det kanske börjar bli fel att prata nedlåtande om "hönshjärnor"?)

Stenåldersfigurerna var inte kvalificerade nog att spela en flöjtkonsert av Telemann, men de var faktiskt på väg i den riktningen!



Från Konfliktportalen.se: Kaj Raving skriver Samma kapitalister här som där, Anders_S skriver Nya GM – Government Motors, Jinge skriver Är ungdomarna nöjda med Vanja och LO?, Tuss skriver Tyvärr, Kjöller, vi har ingen medborgarlön ännu, Bent skriver En annan värld är helt oundviklig