En israelisk diplomat med insyn i skeendet säger dock till DN att mycket tyder på att bägge regeringarna gör sitt bästa för att få det här överståndet.
Enligt artikeln citerad ovan inses det på sina håll i Israel att hela affären med Aftonbladet är genant. Folk som kan betecknas som extremister och galningar har fått ta över utrikespolitiken och där härja runt som den berömda tjuren i porslinsbutiken. Naturligtvis vill mer tänkande israeler få den här affären avslutad och nedtystad så fort det bara går. Det är skadebegränsning helt enkelt, att försöka få stopp på individer som fullständigt tappat huvudet.
Men varför "få det här överståndet" så där utan vidare? Varför inte kräva av israelerna att de erkänner att svensk grundlag gäller i Sverige, att de förlöpt sig på ett grovt förolämpande sätt mot Sverige som nation, att det faktiskt finns anledning att ställa kritiska frågor om israelisk hantering av organ från döda människor, att ... ja, det finns mycket mer att prata om. När töntskallarna har sett till att de mycket välförtjänt har hamnat med skägget i brevlådan har vi verkligen ingen anledning att hjälpa dem loss utan vidare. Om det är någon stat som skall be om ursäkt så är det Israel, och då en riktig ursäkt utan några nya oförskämdheter inlindade.
Bloggen Medvetenskap som normalt ägnar sig åt kritik av pseudovetenskap gör ett avsteg från sin ickepolitiska linje och tar upp Israels agerande i ljuset av hur pseudovetenskapare uppträder när de möter kritik.
Hela situationen påminner mig om hur det ofta kan se ut i debatter kring pseudovetenskap: en kritiker kan med fakta angripa en pseudovetenskap, för att sedan bemötas med förtalsanklagelser; detta istället för att möta faktabaserade-argument med faktabaserade-motargument. Se exempelvis det pågående Simon Singh-fallet, eller lögndetektor-fallet Lacerda/Eriksson vs. Nemesysco som jag bloggade om i vintras, där ironiskt nog just ett Israeliskt företag bemötte sakligt argumenterande svenska forskare med hot om förtal-åtal (har det möjligen bidragit med ett strå till dagens debatt-stack?).
Att hävda att man "inte skall sluta när det är som roligast" kan verka som sadism och översitteri, men när det rör sig om att vrida om näsan på individer som själva ägnat sig åt handlingar som borde få förövarna fällda inför en krigsförbrytardomstol handlar det egentligen bara om att utkräva rättvisa!
Jag håller faktiskt inte med dig. Det är alltid roligt att se en översittare falla på eget grepp. Men om man sätter krokben för honom när han försöker resa sig tar man udden ur det hela och utskämningen uteblir.
SvaraRaderaDet här är en lika fundamental sanning som att det inte är satir att driva med någon i underläge (exvis Muhammedkarikatyrerna i Jyllandsposten). Och tydligen lika svårt att förstå för en del.
Gäller det även en översittare som tänker återgå till "business as usual" så fort han kommer upp? För sopar man bara det hela under mattan är ju inget uppnått annat än att skurken tillåts slippa ur den fälla han själv gillrade för andra.
SvaraRaderaAv tonläget att döma tycker jag det verkar som om viktigare kroppsdelar än skägget hamnat i kläm i brevlådan denna gång!
SvaraRadera"Om en lem är dig till förtret, skär av den!"
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet går ju inte att uttala sig i skuldfrågan men Israels officiella beteende i den här frågan är precis som du säger genant.
SvaraRaderaDe är dock vana att reagera precis såhär och det finns det säkert anledningar till. Offerbeteende som ska pådyvlas andra länders grundlagar är dock att ta det för långt.
Donald, eller vad han nu hette, borde kanske grävt vidare enligt god publicistisk sed men när jag läste artikeln hittade jag inget förtal. Han skildrade vad han upplevt. Man kan inte ALLTID hävda antisemitism som ett sätt att undvika kritik.
Larmandet om antisemitism i otid gör att den verkliga och ännu farliga antisemitismen kommer i skymundan. Det blir som att ropa "elden är lös" stup i kvarten trots att det inte brinner. Till slut är det ingen som tror på varningsropet. När de gamla otäcka antijudiska stereotyperna håller på att falla i glömska, annat än hos begränsade hatgrupper av nassetyp, är det dumt att gräva upp dem igen för att försvara vad israelerna håller på med. Det är kortsiktigt smart men långsiktigt oerhört skadligt.
SvaraRaderaAntisemitism finns i allra högsta grad idag men det är knappast den värsta formen av hat, förtryck eller fientlighet och i synnerhet inte den som skapar störst skada.
SvaraRadera