Vi i världens elektroniska nervsystem

Den här intressanta företeelsen såg jag först hos Erik Berg på Approximationer, och sedan gick jag över till källan och införskaffade grejen själv.

Och här är en till:



Synd att inte Marshall McLuhan fick leva för att se det här (han skulle vara nittiosju om han levat idag, tror jag). Här ser man hur människan via elektroniken som medium träder utanför sig själv, låter delar av sitt centrala nervsystem föras ut i de nätverk som spänner runt hela denna planet - och faktiskt fortsätter ut i rymden. Sitter någon någonstans och lyssnar till det egendomliga elektroniska bruset från Jorden? Kom ihåg den stora Palestinademonstrationen i början av året när en man kunde tala till folket på Sergels torg direkt från Gaza! Verkligen ett tecken i tiden. De lokala angelägenheterna kommer blixtsnabbt ut och blir angelägenheter för oss alla!

Det är svårt att tro att processen inte kommer att fortsätta, och till och med accelerera. Allt mer av vår intellektuella och kommunikativa verklighet glider ut i datamolnen. Varför behandlas den frågan knappt ens med armbågen av vänstern - för man kan inte säga att den behandlas med vänster hand! Behandlas knappt alls! Då och då försöker väl någon ta upp saken, men sannerligen blir det en ropande röst i öknen som få bryr sig om. Det finns väl viktigare saker ... tror de. Att kommunikationsrevolutionen gör om produktivkrafterna så att vi får chansen att gå från nödvändighetens till frihetens rike har de inte uppfattat. Det kanske beror av att etikett och innehåll inte gäller. Vänstern är inte vänster, vänster har givit upp som samhällsförändrare och är (i alla fall i Sverige) mer intresserad av sina bostadsrätter samt att spela radikala i Prideparaden.