Jordens undergång - och sen då? än sen då?

Gustave Doré: syndafloden

Katastrofer är underhållning, och vad kan väl vara mer underhållanden än Jordens undergång? Men det kan också vara underhållande att studera katastrofprofeter (åtminstone om de inte går för långt och börjar ta livet av sig eller andra ruskigheter). Och likaså underhållande att läsa folk som från olika synvinklar plockar sönder katastrofprofeternas fantasier och mixtrande med fakta.

Här är ett par lästips. Först en artikel av en dam som har växt upp med föräldrar som väl verkligen kan sägas vara barnsliga, nämligen medlemmar av The Children of God. De där figurerna sprang omkring i centrum av Stockholm i början av 1970-talet också och delade ut flygblad om Jordens undergång. En komet skulle förgöra oss inom kort var budskapet. Hette den inte Kohoutek? Nå, det blev inget med den, och som skribenten påpekar så finns det en tendens att undergångsprofeter blir långlivade. Men det är ju bara att bita ihop tänderna och dra valsen en gång till. Någon gång skall det väl bli rätt, trots att det råkat bli fel hittills! Och under tiden kan pengarna få trilla in från töntar som går på geschäftet! - Artikeln ger lite insikter i hur katastrofisterna tänker.

Här är nästa lästips, men då vill jag gärna hänvisa till en hel blogg som jag nyss upptäckt tack vare hänvisning hos en annan utmärkt blogg, nämligen Ting och Tankar. Nyupptäckten heter
Archaeological Haecceities.

Det är en svensk arkeolog, Johan Normark, som skriver på engelska och verkar vara insnöad på bland annat mayanerna. Och detta är intressant just nu med tanke på det filmiska kassaspektaklet 2012. I flera bloggposter går Normark i närkamp med det skojeri som 2012 bygger på. Det mest grundläggande är väl att det inte finns någon mayansk förutsägelse som i begripligt skick säger att det skall hända något den 21/12 2012. Allt är påhitt av katastrofprofeter som utan att skämmas kokar soppa på en spik. I detta fall är spiken en mayansk inskription som man inte vet hur den skall tolkas, samt kanske en klen förståelse för hur mayanernas kalender var uppbyggd.

De som är riktigt på hugget kan nog koka soppa utan att ens stoppa i en spik heller. Men så länge de kan bygga sina små sekter, eller hellre fixa till något bästsäljande i mediavärlden, så är väl faktakontrollen inte så viktig. Verkar något sammanhang svårt att förklara kan man stoppa inom utomjordingar för att lösa ekvationen. Alltid är det några tokskallar som är villiga att betala för att luras.

Egentligen kanske det inte är hot (påhittade eller tyvärr reella) som är det viktiga i dagens värld. Det kanske viktigaste är att man kan med hjälp av datorer kan trolla fram fantastiska undergångsscener som kan roa och oroa publiken en stund - varpå den kan traska hem från biografen och övergå till vardagssysslorna igen efter en stunds verklighetsflykt. Och är det inte så att vi oavbrutet upplever den katastrof som det innebär att vi förflyttas längs tidsaxeln och dörren stängs bakom oss: det finns ingen återvändo!