Här är två intressanta artiklar om Afghanistan.
Först en från Asia Times som handlar om hur kriget flyttar till norra delen av landet sedan motståndet lyckats klippa av NATO:s försörjningsleder från Pakistan. NATO försöker ta in sina förnödenheter från norr i stället, från de centralasiatiska republikerna, och det får vissa lokala resultat. Talibanerna går norrut och allierar sig med andra grupper. Möjligen får det regionala spridningseffekter också. NATO:s desperata försök att slå ner motståndet i Afghanistan och Pakistan leder tydligen till, förutom en ohygglig massa mänskligt lidande, till att motståndet bara sprider sig över allt större områden och blir allt svårare att hantera.
Och så från bloggen Vindskupan som ofta har intressant inlägg. Här handlar det mer om svenskarnas insatser och materialproblem, hur hemmapolitikerna reagerar på det hela, samt tillbakablickar på andra kolonialkrig. Bilden överst är knyckt från Vindskupan. Notera den lilla svenska flaggan däruppe i norr. Där skulle det vara lugnt hade nog de svenska politikerna tänkt sig, långt från slagfälten i söder. Men nu har kriget flyttat dit upp också. Stollarna vill skicka helikoptrar, JAS, stridsvagnar ... som vi ju har i mängder förstås!
Vindskupan avslutar:
De flesta rapporterna pekar på att kriget i Afghanistan nu glidit över; först från ett skede av anfall och offensiver till att därefter handla om att försöka bita sig fast i olika punkter till att nu istället försöka bestämma vilka punkter på kartan man skall lämna och vilka man skall försöka klamra sig fast i.
Vi lever i intressanta tider.
Och det kan man ju inte annat än hålla med om. Men för sinnesfridens skull kanske det vore trevligare om det vore småtråkigt för det mesta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar