Att georgiska trupper sent på kvällen satte igång en offensiv mot Tshinvali i Sydossetien är alldeles klart, men spelet som ledde fram till detta betydligt mindre så.Då handlar det såväl om de vidare politiska relationerna mellan de bägge länderna som om den vidare utvecklingen tidigare detta år och om det mer detaljerade förloppet dygnet före det upptrappade kriget.
Hur starka var de provokationer som ledde till detta beslut? Vad hade Ryssland redan fört in i Sydossetien som förberedelse för en vidare konflikt?
Nu är det alldeles klart att georgiska trupper startade en offensiv, men var detta klart tidigare för Georgiens anhängare? Jag har för mig att Ryssland otvetydigt utpekades som angripare i nasseklass vid den tiden. Sedan har vi den intressanta fortsättningen att vi måste se till provokationer som skedde tidigare.
Jag funderar lite, låter inte detta som uppmarschen till Koreakriget? Nordkorea anklagas för att ha startat kriget med sitt stora angrepp 1950, men förekom det inte en mängd sydkoreanska (och därmed USA-stödda) provokationer innan kriget bröt ut? Med andra ord: om man följer Bildts resonemang kanske koreakriget hamnar i ett annat ljus?
Angripare eller försvarare?
Har du läst William Blums bok "CIA och USA:s verkliga utrikespolitik"?
SvaraRaderaKapitlet om Korea är jättebra och beskriver väl hur man kan argumentera för att det faktiskt var Sydkorea som startade kriget genom att genomföra flera provokationer och korsa gränsen tills dess att Nordkorea svarade.
Nej, men gamle Wilfred Burchetts "Again Korea" läste jag för årtionden sedan. Har för mig att där beskrivs hur trupper från syd försöker gå över gränslinjen mellan nord och syd, och strax därpå klipper norr till med storoffensiven. Eftersom Sovjet hade lämnat norra Korea medan USA fanns kvar i söder är det svårt att inte misstänka att amerikanerna släppte loss gränsprovokationerna utan att inse att man kunde råka på en riktig bakstöt.
SvaraRaderaInom fredsrörelserna i Europa fördes under århundraden en debatt om man kunde skilja på angreppskrig och försvarskrig. I regel besvarades frågan nekande. Varje krig föregicks i regel av en upptrappningsprocess där båda parter deltog. Därför var det omöjligt att säga vem som var angripare, menade man.
SvaraRaderaDetta gällde förstås under "normala" förhållanden på den tiden, dvs krig mellan angränsande kungariken. Samtidigt pågick ju en massa kolonialkrig som följde ett helt annat mönster - men sådana hade folk i gemen mycket lite koll på, på den tiden, före medier och allmän värnplikt.
Vi kanske skall hålla oss till den gamla fina principen: "Jag slog tillbaka - först!"
SvaraRadera