Miljöaktuellt meddelar följande intressanta uppgift:
Sverige inleds 2010, det internationella året för biologisk mångfald, med licensjakt på den svårt hotade arten varg. De administrativa kostnaderna för jakten, mellan 4 till 5 miljoner kronor, tar regeringen från - just det - anslaget till biologisk mångfald.
Alliansen går från klarhet till klarhet, må man säga. Carlgrens fögderi som miljöminister blir alltmer tragiskt. Hur kunde det bli så här?
I kommentarerna till artikeln i Miljöaktuellt finns ett långt och argt stycke som uppges vara skrivet av en femtonårig flicka. Läsvärt trots fel grammatik på några ställen (blandar ihop "de" och "dem").
Erik Svensson på Biology and Politics har skrivit ett antal inlägg i den här frågan under de senaste dagarna. Han är professor och kan mer om sådana här populationsfrågor än Carlgren. Fast man behöver ju inte ens vara professor för att räkna ut att det inte blir någon bortrensning av enbart stackars sjukliga vargar om tolvtusen jägare med tvivelaktig kompetens släpps ut i skogarna samtidigt.
Beträffande den nämnda tragiken runt Miljöministern och hans politik kan jag inte låta bli att fundera på om inte karln helt enkelt är obegåvad. Problemet med borgare är ju oftast inte en intelligensfråga men här verkar det nästan som om det handlar om det. Hur ska vi annars tolka att han verkar tro att vi ska svälja raden av dumheter från hans sida och mun. Möjligen kan det ha att göra med att han vuxit upp i en mycket extrem och isolerad miljö. Han kommer ur den mäktiga skogsägarsläkten Carlgren, och dessutom var hans far ledande andepratarguru och teoretiker inom den obehagliga antroposofreligionen. Sånt kan skada omdömet för resten av livet.
SvaraRaderaJaha, det låter som en jobbig bakgrund. Men det kan ju också förklara att han kommit rätt långt även om det står klent till i skallen. Har man bra nätverk och stödjare omkring sig kan man klättra även om tankeförmågan slinter ibland. Det är därför klättrande underklassare måste vara smarta.
SvaraRadera