Spår i stenen

Jag gick över några klipphällar vid Årstabrons sydliga fäste igår och fick för mig att granska dem lite närmare. Tyvärr kan jag inte mycket om geologi, men jag tycker det är intressant att se på färger och strukturer i sten. Det som vid en snabb blick ser ut som slätstruket grått urberg kan visa sig vara fullt av färger och former. Grått i sig är ju en blandning av flera färger. Det kanske är gnejs just här, gnejsen är ju skiktad.

Ser man närmare kan det verka som om denna gamla klippyta rymmer nästan bortvittrade tecken. På några ställen kan man tro att en kratta dragits över ytan och skapat streck, och att det finns tvärstreck som tillhör suddiga tecken. Jag antar att det snarare är tusentals ton is som en gång malde sig fram över klipphöjden här och skapade mönstren, men tanken är ju fascinerande i alla fall - det är som om urtiden har sänt oss ett budskap!



Vadå för tecken? - Kanske kilskrift, och här är en välbevarad kilskriftstavla från ca. 2000 före vår tideräkning. Den kommer från det som kallas Ur II, ett av de tidiga rikena i södra Mesopotamien. Där låg staden Ur, varifrån Bibeln påstår att patriarken Abraham kom. Fast den här tavlan handlar inte om patriarker, den lär berätta om utbetalning av öl och andra nyttigheter. Tavlan är av lera och tecknen har tryckts in i den blöta leran som sedan fått torka. Så det är nästan som tecken i sten.


I blekingeskogarna finns ett ställe som kallas Runamo. Där hittades något som folk verkligen trodde var ett budskap från ett fornnordiskt förflutet, en inskrift i berget med jättestora runor. Under århundraden försökte kloka män uttolka vad som stod där. Det var svårt, för texten hade blivit illa behandlad av väder och vind under århundraden. Svenska och danska forskare var inblandade och skällde på varandra. Till slut var det dock en dansk som kunde visa att denna "fornnordiska" runinskrift var sprickor i berget som naturen själv hade skapat.



På den här gamla teckningen har man ritat hur det såg ut, och på håll kan man ju faktiskt tro att det är runor! Men i den mån det finns något budskap till oss här, liksom i klipporna vid Årsta, handlar det om geologi under årmiljoner, inte om vad några vikinga-nissar hade för sig för tusen år sedan!