Alltmer militariserade poliskårer och militärer som spelar poliser, allt mer tekniska prylar för att övervaka folk och slå ner dissidenter, allt mer "säkerhet" - detta är den militära urbanismen. De drönarflygplan som åker omkring och spanar i Tredje världen är välkända, men nu börjar de dyka upp över städer i väst. Det som USAmerikanska och israeliska krigsmakter håller på med i Palestina eller Irak kopieras och tas tillbaka till hemländerna. Och som av en händelse råkade jag få syn på den här artikeln alldeles nyss.
 |
| Inte världens bästa bild, men jag tog den 29 april 2006. Alltså: är detta vår stadskulturella framtid? |
För tre år sedan skrev jag på bloggen om "det nya hundraårskriget" där det främst handlade om tänkta framtida krig i de växande jättestäderna i Syd. Över hälften av Jordens befolkning bor ju redan i städer, och kanske den processen fortsätter. Men det militärindustriella komplexet jagar efter nya och utökade marknader, och de finns här hemma. Allt som ser ut som demokrati riskerar att krossas i den utvecklingen, där det formellt handlar om att öka vår "säkerhet". För vi hotas ju av livsfarliga extremister som smyger sig in överallt och kan slå till när som helst ...
När denna oroande utveckling påpekas kommer det - säkert som amen i kyrkan - fram figurer som yrar om att de minsann inte har något emot ökade kontroller bara det ger mer säkerhet. Man kan nästan undra om de är betalda av militärindustrin. Var det inte Ben Franklin som hävdade att om vi ger upp vår frihet för att få säkerhet kommer vi att förlora såväl frihet som säkerhet.
Berör detta Sverige, Stockholm? Lyckligtvis befinner vi oss i en utkant, men genomslag finns även här. Redan på 1800-talet planerades här breda och raka gator (efter franskt mönster) som skulle göra det svårare att bygga barrikader och lättare att skjuta med artilleri även i staden. Att alltfler övervakningskameror kommer upp är en sak, eller att poliserna ser ut som svarta robotar. Förut kunde man vandra längs Stadsgårdens kaj hela vägen från Slussen och ut till Söders yttersta udde, men delar av kajen är numera avstängd. Det är något EU-direktiv tror jag. Ruskiga terrorister skulle ju kunna komma på tanken att spränga finlandsfärjorna i luften.
En del kanske känner sig säkrare, men på mig gör fler kontroller och fler skumma typer i uniform att jag känner mig osäkrare. Kom ihåg när det verkligen var en terroristattack i Sverige: Jugoslaviens ambassadör mördades och sedan blev ett flygplan kapat. Visserligen väckte det uppmärksamhet, men inte hysteriska utbrott. Det var innan flygpassagerare behandlades som om de vore kriminella. Numera behöver inget hända, det blir hysteriska utbrott i alla fall - detta verkar vara ett inslag i den nya militära urbanismen. Härska och splittra genom skrämsel och panik. Och den taktiken är farlig. Rätt vad det är så har vi militäriserade poliser eller militärer som skjuter på gatorna om vi inte ser upp och försöker få stopp åtminstone lokalt.
Rädslans kultur sprider sig ju mer orättvist och ojämlikt samhället blir. Folk inser ju att det faktiskt är orättfärdigt och då inte minst de gynnade och de inser att det är logiskt om de missgynnade skulle tillgripa våld i protest mot det orättfärdiga.
SvaraRadera"En fredlig människa tänker väl att här handlar det om att lägga resurser på demokrati, slumsanering, skolor, hälsovård, polis, antikorruption, arbeten, kultur ..."
Vi har nu haft en politiskt kultur, den nyliberal högerrevolutionen som effektivt motarbetat den sortens politisk kultur som en gång med framgång motarbetade sånt här med slumsanering, skolor etc.
Gamle Galbraith:
"Det ingår i bilden av den välbeställda gruppen att den har ett defensivt och kortsiktigt sätt att betrakta sitt eget läge."
...
"Inom dessa grupper finns, som jag tidigare noterat, en viss förnöjsamhet även med en ekonomi som fungerar dåligt. Det obehag som hänger samman med recession och undersysselsättningsjämvikt får andra bära."
Björn: de raka gatorna är inget problem. Värre är det med enklaverna eller townshipsen, även kallade "förorter", som tycks konstruerade så att de ska kunna avgränsas från helheten och slås ner en efter en.
SvaraRaderaÄven förorter var ett schema som tänktes ut av Napoleon III:s administration. Närmare bestämt, har jag hört nånstans, av en kristlig sociolog som hette Le Bon eller något liknande. Tanken var att det var för farligt med missnöjda arbetare i stadscentrum, det var bättre att splittra upp dom i enklaver utanför så att dom inte kunde konspirera med varandra och dessutom, som extra plus, slapp besvära välbärgat folk i centrum.
Denna idé fördes till sin yttersta konsekvens av apartheidregeringen i Sydafrika. Men dom var inte dåliga på det i Sverige heller.
Du har rätt, 'tydarn - rädsla, kortsiktighet och nyliberalism hänger ihop, I sin ungdom pratade Friedrich Engels med en god borgare i Manchester, som på tal om den läskiga slummen där (som lär ha funnits kvar till 1960-talet, alltså 120 år senare!)sa ungefär "ja, men det finns ändå en del pengar i det där".
SvaraRaderaJan, den där le Bon kanske borde heta le Mal i stället. Jag tog inte upp förortsfrågan i inlägget bland annat för att jag vet för lite om dem. Men jag antar att förhållandena därute skiljer sig en del från hur det är i innerstan, och att olika förorter kan vara väldigt olika. Men det fanns väl ingen plan om att skilja folk åt under folkhemsepoken? Vad det gäller Årsta på tidigt femtiotal så hade man väl snarare demokratiska ideal som ledstjärna?
Njae - kategoriseringen ligger ju i modellen. Radhus för sig, hyreshus för sig, lite flottare villor för sig. Och framför allt varje förort för sig.
SvaraRaderaDet fanns givetvis ingen plan för det i 40-talets Sverige. Man bara följde en gammal artonhundratalsmodell som ytterst grundade sig i rädsla för massan. Sten O Karlsson har beskrivit det i sin doktorsavhandling från 1993 Arbetarfamiljen och Det nya Hemmet. Bakom importen till Sverige runt 1900 låg Centralförbundet för Socialt Arbete, händelsevis också aktören bakom steriliseringar av icke önskvärda. CSA var ett riktigt Vem är det av högdjur i statlig och kommunal tjänst, och det verkar som de som främsta ledstjärna hade rädsla för vad arbetare kan hitta på om de inte har en faderlig hand som leder dem.
Vid närmare eftertanke: en del av folkhemsmodellen härstammade från de boendesegregerade bruken. Men där handlade det ju inte om att man trodde att smederna skulle komma marscherande och kasta brukspatron i älven, utan att patron bara ville ha otvättade smeder på avstånd ändå, antar jag. Sedan kom ju, som du påpekar, den där socialhygienen in omkring förra sekelskiftet.
SvaraRaderaKommer att tänka på brödproteseter Kairo 2008, som vi nu vet orsakat av spekulation och inte av brist på tillgång. Man undrar om den aspekten överhuvudtaget finns i Pentagons planering för kriget mot de fattiga. Det verkar inte finnas i Obamas värld att begränsa makten för Goldman Sachs och dess gelikar.
SvaraRaderaDet fick ganska lite medieuppmärksamhet, men där var ju inga islamister i sikte, det var fackföreningar som organiserade demonstrationer medan Muslimska brödraskapet sprang och gömde sig.
Noterade en Egyptisk nyliberal blogg, israelvänligt till råga på allt, som skrev om detta:
Update: This is response to some people in the comments section, you can ignore this if you want to:
Okay, both of you are acting like idiots. First of all, Mahalla is not a MB stronghold, no more than any other city is. The MB's power is greatly exaggerated and hyped, and they are too chicken to be behind this revolt. If anything they are distancing themselves from it and criticizing the actions of the Mahalla people. So no, that's not what's going on. What's happening is that the people there are ignored and fed up, and refsue to shut up while their family members and friends get arrested. They have a semblance of diginity that has somehow eluded the rest of the population. So, yes, we should encourage this.
Secondly, if you are following what's happening there as much as I am, here is something you might not know: The people are not the ones burning stores and cars; the police is. It's being done to be used as pretext to arresting people, (...)
Thirdly, and most importantly, allow yourselves to enjoy those brief moments of joy before they get crushed, as they're going to. If this spreads, then the regime will spare no expense to squash it, especially with the visible absence of the western media and their coverage. Without international cover, this won't survive, and the government will fuckin air bomb the demonstrators if they truly became a threat to the regime.
(...) Those people have almost nothing and are risking what little they have for a chance for a better life. Nobody asked you to act like them, nobody asked you to support them, but at least try to respect them. They earned that much!
http://www.sandmonkey.org/2008/04/08/we-have-come-to-see-the-day/
Det är just den där typen av motstånd som jag tror är viktigt när USA/Israel planerar "hundraårskriget". Eftersom man är emot nödvändiga reformer kommer det att bli motstånd och upplopp, och då skall drönare, spaningshelikoptrar och fantasifulla tekniker för att upplösa folkmassor tillgripas. Det löser ju inga långsiktiga problem, men den saken tar väl den allsmäktiga marknaden hand om ...
SvaraRaderaDet finns en lång erfarenhet av stadsuppror, det var i genomsnitt tio uppror om året mot IMF-dekreterade nedskärningar under 80- och 90-talen, se http://www.folkrorelser.nu/rorelsemapp/imf.html
SvaraRaderaIntressant. Det är sådana saker som borgerliga media inte vill prata så mycket om, eller också förvandlar man det till obegripliga utbrott av våld och kriminella plundringar.
SvaraRadera