Har varken lust eller tid att knacka fram några djupare inlägg just nu. Så titta här i stället - i listan på mystiska upplopp av arbetarungdom (med förmodligen rätt obetydlig erfarenhet av ordinarie arbeten) saknas Spiltaligan på Östermalm. De var "ungdom på glid" i slutet av 50-talet i Stockholm, på den tiden när det ännu bodde underklass på Östermalms bakgårdar. Småkriminella, stökiga, uppfann uttrycket att "låna en bil". Det handlade ursprungligen inte om att stjäla en bil och försvinna, utan att ta sig in i bilen, köra ett tag, och sedan återställa den på sin ursprungliga plats utan att ägaren märkte något - med andra ord att "låna". Jag vet inte om någon försökte göra stor politik av det, utan man såg väl det mest som det var, nämligen ungdomar med trasslig bakgrund och tveksamma framtidsutsikter på väg ut i kriminalitet.
I ovan angivna länk försöker man också dra fram Axel Danielsson, en klassiker i den socialdemokratiska vänstern när partiet ännu var ungt i Sverige, men jag undrar om det fungerar. Ursprunget till den här polemiken (tidigare länkar finns här) handlade inte om trasiga arbetare som slogs med polisen utan om ett skumt bombattentat mot en polisbil. Sånt kan vanliga kriminella också få för sig att göra, exempelvis bland MC-gängen. Högerextremister skulle kunna spränga bomber också, det ingår ju i deras repertoar, och sedan påstå att det är "invandrare" som är de skyldiga.
Det verkligt spännande händer inte här utan på andra håll i världen just nu.
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
Varken romantisering av småkriminalitet (som brukar frodas i anarkistiska kretsar) eller den skötsamhetsnoja som brukar frodas i socialdemokratiska och kommunistiska roar mig särskilt. Frågan är om individuell bråkighet över huvud taget är relevant.
SvaraRaderaEller se det så här: det är ett spill av en energi som skulle kunna ha använts så mycket bättre om det funnes plats för den. Exempelvis nämner Michael Brake i sin bok The sociology of youth culture and youth subcultures hur individuella bråkstakar snabbt kan förvandlas till de mest medvetna och militanta strejkaktivisterna när ett sådant tillfälle ges.
Men de skapar sällan de möjligheterna själva. Det behövs det äldre människor som gör.
Energispill är rätt ord.
SvaraRaderaVad beträffar de mest aktiva militanterna så såg jag en anmärkning i samband med att långt gående polisinfiltration avslöjats i brittiska aktiviströrelser: någon aktivistledare tyckte att man borde uppskatta infiltratörerna, för det var de som ställde upp och jobbade hårdast i alla väder och möjliga och omöjliga tider på dygnet.
Dom lär sig aldrig. Den brittiske humoristen (?) G.K. Chesterton skrev redan i början av 1900-talet en roman som handlade om polisinfiltration i en anarkistgrupp - där det till slut visade sig att alla medlemmar var polisinfiltratörer från olika poliskårer.
SvaraRaderaTja, det låter ju praktiskt på något sätt ... man vet hur det ligger till med alla, inga oklarheter.
SvaraRaderaAh, Spiltaligan. Ja, då var man ju med. Namnet kommer sig av en lekplats i hörnet Styrmansgatan - Storgatan, den är numera omdöpt till Stallet, om den finns kvar.
SvaraRaderaJag kommer ihåg, även om jag glömt namnen, de två rödhåriga tvillingarna som ingick i ledargänget. Men hela gänget var överreklamerat, så farliga var de inte. Idag hade man skrattat åt Spiltaligan och ansett dem som helt ofarliga snorvalpar.
Inte långt från Spiltan fanns ett annat rätt välkänt ungdomsställe, nämligen Kafé "Skitiga duken" där man ofta träffades.
Nu gjorde du mig lätt nostalgisk, jag är ju från trakterna.
Jaha Lasse, så nu ska du gnida in barret med brylcrème, ta på skinnpajen, och gå ut och jonglera med stiletten framför förskräckta medborgare?
SvaraRaderaKanske det, allt stämmer förutom det där med stiletten, någon sådan har jag aldrig haft...
SvaraRaderaHej! Björn
SvaraRaderaJag brukar läsa din blogg och du har ofta vettiga åsikter men i det här fallet säger jag bara:
"Och är äro de så dåliga som spetsborgaren gärna tror? Vi, som tryckt deras händer i mörka bakgator och sett dem i de svarta ögonen, kunna ej tro på deras onda natur."
Tja, inte lär de ha någon positiv roll att spela i en avgörande vänstersväng i det här landet i alla fall. Snarare sätta krokben för den.
SvaraRaderaVarför får man inte göra uppror? Jag förstår inte? Vilka uppror är ok? Jag har varit ute och pratat med folk i bl.a. Gottsunda och Rinkeby precis efter gatustriderna och mitt intryck är att en del upprorsmän har ganska hög nivå. Jag har skickar en artikel till dig som inte publicerats förut och som jag skrev i somras som det vore kul om du publicerade. :)
SvaraRaderaVad gäller den politiska nivån hos de mer avancerade upprorsmännen kommer den till uttryck här:
http://www.youtube.com/watch?v=z-7CAG9BQc8
http://www.youtube.com/watch?v=7H6ck8dPYoE