"Även svenska plan bör skickas till Libyen. Om vi nu har skaffat dessa jas-plan, vad kan vara bättre att använda dem till att skydda och stödja en arabisk revolution för demokrati och social rättvisa? Må det så vara folkpartister och moderater som skickar i väg dem: vänstern kan bara jubla om även de – de facto – ställer sig på revolutionens sida. De får gärna fortsätta till andra länder och ta strid, med lämpliga metoder, mot sultan Qaboos, kung Abdullah, president Saleh och alla de andra tyranner som desperat försöker hålla tillbaka folkets flodvåg.
Det är en politik som svensk vänster kan verka aktivt för, inklusive i riksdagen. Med huvud – och hjärta – bör vår kampanj vara: svenska vapen till den arabiska revolutionen nu."Jag tycker det inte låter som "hjärna" direkt hos mannen på bilden, Andreas Malm. Snarare "galenskap". Skall svenskarna bomba sig fram genom arabvärlden ... som juniorpartners till NATO - kanske dags för trotskisterna att kräva svenskt NATO-medlemskap då? Hur mycket "demokrati och social rättvisa" det finns hos de libyska rebeller som vill använda NATO som sitt flygvapen kan man faktiskt sätta ett frågetecken för, likaså i vilken utsträckning araber i gemen är intresserade av att riskera att få även svenska bomber i skallen. NATO:s intresse i den här historien handlar i alla fall inte om demokrati, och tanken att svenskar skulle kunna bedriva en separat demokratisk bombkampanj vid sidan av NATO:s krig för oljekontroll låter knappast realistisk.
Uppjagad är också Malms partikamrat Svensson som citerar självaste Trotskij. ” Bara ynkryggar, förrädare och fascismens agenter kan avvisa hjälp till de spanska republikanska arméerna.” Här jämförs alltså med spanska inbördeskriget, något som man kan fundera över om det verkligen stämmer. Historiska paralleller är ofta knepiga. Den libyska upprorsrörelsen kan inte jämföras med spanska republiken. Men strunt i det och notera att den enda europeiska stat som skickade militärmaterial och militärer till den spanska republikens hjälp var Sovjetunionen, och det har bemötts med ett envist tjatande om "stalinisternas förräderi" sedan dess. Om tacken för att skicka hjälp blir att man skälls för "förrädare" är ju frågan varför man överhuvud taget skall ställa upp.
På sina håll kallas trotskisterna för ultra-vänster. Kanske dags att uppdatera till ultra-bombvänster. För närvarande är Sverige insyltat i ett snudd på obegripligt krig i Afghanistan som dessutom helt onödigt försämrar vårt säkerhetsläge. Enligt den här ultra-bombvänsterpolitiken skulle vi ge oss in i ytterligare ett antal konflikter som i princip kan hålla på hur länge som helst och utvecklas på sätt som är väldigt svåra att förutse och kontrollera. Svenskt flyg bombande tillsammans med de gamla kolonialisterna i NATO, från Nordafrika och ner på Arabiska halvön! Jag upprepar: "galenskap". Kan inte de vapenföra trotskisterna åka iväg och försöka ta värvning hos någon garanterat krigförande makt om de nu känner sådan lust att slåss, och ge tusan i att försöka dra in oss andra?
Jo den fria demokratiska världen sluter sig samman och ska bomba fram demokrati i Libyen, Malm och Bildt (”Sverige ska medverka på något sätt”) i skön förening. De kända demokratikämparna i Saudiarabien har också anslutit sig till bombkampanjen för demokrati i Libyen. Detta kan helt enkelt inte gå fel med denna gedigna uppslutning.
SvaraRaderaSom det verkar var detta ett regelrätt inbördeskrig, den demokratiska militärjuntan eller om det rent av var i sin tidigare skepnad lär ha försett den libyska oppositionen med vapen.
Som sagt när den demokratiska världen sluter sig samman på detta sätt kan det inte gå fel.
Nu hör man samma tongångar igen, Sjöstedt säger att han absolut inte vill se NATO trupper på marken men väl hur många som helst i luften och vapenleveranser till oppositionen.
SvaraRaderaJag har lite svårt att se den stora skillnaden, fjärrstyrda marionetter med eller utan utländsk trupp på marken men väl i luften och vapenförråden fulla av vapen från givare som förstås ställer krav.
Nu är det förstås så sen gamalt (alltid?) att internationell politik har egenintresset som främsta rättesnöre, tjänster kräver gentjänster. Den som är satt i skuld är inte fri.
NATO/USA har ju lärt sig kirurgisk precisions bombning i både Irak och Afghanistan, de borde vara fullärda nu.
Jag hängde inte med riktigt i de finare detaljerna, men tänker sig Malm att bomba de arabregimer (som Saudi) som stödjer bombandet i Libyen? - Äsch, det här är rörigt, och är något rörigt så kan det vara ett tecken på att man lämpligen håller sig på avstånd för att inte göra något tokigt eller få något hårt i skallen.
SvaraRaderaOch jag misstänker att hur mycket man än pratar om flyg så kommer det att springa omkring markförband också, exempelvis special forces och commandos som är utklädda till beduiner.
Man ska inte moralisera över att den som själv håller på att bli ihjälslagen vädjar om hjälp från där den kan fås - även om det råkar bli från riktigt obehagliga typer. Men från den som står bredvid borde man kunna vänta sig bättre.
SvaraRaderaDen amerikanska fackföreningsrörelsen drog sig inte för att ta hjälp av maffian i sina strider mot företag som själva använde beväpnade ligister som sköt ihjäl strejkande. Men de fick betala för det - i många fall tog maffian kontroll över fackföreningarna, mest drastiskt i fallet Garment Workers' Union i New York som blev en bas för Lepke Buchalters Murder Incorporated på 20- och 30- talen.
Begär man hjälp från maffior (eller stater, som analytiskt sett är detsamma som maffior) så får man betala för det. I Libyens fall antagligen med att lämna över oljan billigt till Nato om Qaddafi vinner.
Och vem som är den värsta maffian är det inte lätt att säga. NATO är i alla fall mäktigare.
Stratfor har många gånger ganska bra analyser som försöker hålla sig til kända fakta, som de sager problemet är att riktigt veta vem och vad oppositionen är.
SvaraRaderaLibya's Opposition Leadership
Blir det inte massflykt från Muammar i väst kan det gå i stå med uppdelning i en väst och öst del. Några större möjligheter att invadera Tripoli lär de inte ha och även med från de humanitära krigarna i väst lär det vara ett svårt och osäkert företag.
Profeten Malm säger ju själv att läget är förvirrande, vilket han ju tydligt visar genom sina egna resonemang. Och att skicka flyg för att bomba fram ordning ur kaos och förvirring tycks mig vara en något märklig metod.
SvaraRaderaFrågan är väl kanske om hans skriverier är menade som något slags synopsis till en ny Hollywood blockbuster. Mycket "action" och jobb för special effects...
Sverige ska delta i en bombfest som omfattar hela arabvärlden, och ängeln Gabriel har viskat i hans öra att det är folkens frihetslängtan som driver denna "revolution".
Men i sin iver missar han distinktionen mellan "frihet" och "demokrati". Att störta enväldiga härskare och anordna val betyder "demokrati" åtminstone på kort sikt, men inte nödvändigtvis "frihet".
Vi har ju sett förr hur folk röstat bort demokratin illa kvickt när de fått chansen.
Malm har tydligen glömt allt han visste om imperialismen, men t.o.m. Immanuel Wallerstein gör en grov felbedömning av den amerikanska politiken i sin krönika, "Libya and the World Left": "The public statements are all huff and puff, designed to impress local opinion at home. There will be no Security Council resolution because Russia and China won't go along. There will be no NATO resolution because Germany and some others won't go along."
SvaraRaderaHoppsan - om Qaddafi avsätts skulle det givetvis stå i mitt inlägg ovan, tredje stycket.
SvaraRadera