Funderingar

Här är lite vidare funderingar med anledning av det här inlägget. George Monbiot tycker sig hos en del kärnkraftsmotståndare ha funnit påståenden av allvarlig natur som inte är grundade på faktakontrollerad forskning. Dessutom en otrevlig tendens att resonera på ungefär samma sätt som en del personer som förnekar den globala uppvärmningen. Kan man kanske som ytterligare jämförelseobjekt ta upp en lokal svensk variant: varghatarna? En del av dem har väldigt svårt med fakta, saklig argumentering och anständigt uppträdande i största allmänhet. Och när man exempelvis läser vad en del uppvärmningsförnekare skriver i kommentarsfälten i olika tidningar tycker jag att bilden av den skräniga uppblåsta icke lyssnande människan lyser igenom bokstavsraderna. Det vore hemskt om människor i en rörelse som man egentligen sympatiserar med skulle uppträda på samma sätt.

När det gäller större frågor än veckans tipsrad är det nog sällsynt att somliga har helt rätt eller helt fel. Vetenskap är ett flöde där påståenden hela tiden (idealt i alla fall), testas, godkänns eller förkastas, och godkänns som hållbara eller ligger kvar som tänkbara hypoteser för vidare experiment. Osäkerhet behöver inte betyda att man inte faktiskt kan ha en rätt god uppfattning om hur saker fungerar. Osäkerhet betyder inte att man inte kan ha synpunkter på olika saker, men man bör vara medveten om att osäkerheten finns. Ibland spelar det ingen roll, ibland är det viktigt.

Alla synpunkter har inte samma tyngd. Vilar de på okunskap och hysteri eller dolda intressen finns det ingen anledning att svamla om att "ta oron på allvar". Att i Sverige bli anfallen av en varg eller en terrorist är mindre sannolikt än att bli skjuten av en vanlig jägare när man är ute och går i skogen (jag har ingen statistisk på det egentligen, men försök motbevisa mig!). Någon hysteri gäller dock inte herrar i gröna kläder med gevär i skogen.

Monbiot har inte skrivit att kärnkraften är ofarlig, eller att kärnkraftsbolagen skulle vara hederliga - han har belyst såväl risker som skurkaktighet. Men om delar av antikärnkraftsrörelsen lyfter fram argument som har svårt att tåla fackgranskning är det ett problem. Ett stort problem. Särskilt om man med ovetenskapliga metoder försöker skyla över att man har dåligt på fötterna. Det finns förvisso bättre platser att vara på än i närheten av ett just havererande kärnkraftverk eller en illa skött urangruva. Men betyder det att låg strålning (som jag tror finns överallt, bland annat i Sverige med våra granitberg som släpper ifrån sig lite radioaktivitet om jag har rätt) generellt är farlig? Är inte rökning och trafikavgaser ett värre problem än lågstrålning om man bor i en storstad, vilket halva Jordens befolkning gör numera? Om man har svårt att skilja dödsfall på grund av radiaktiv strålning från andra dödsfall, är det då lämpligt att hävda att det just är radioaktiviteten som är den avgörande faktorn?

Det kanske är så att de tunga argumenten mot kärnkraft handlar om att uranet inte räcker till, och att det tar dyrbar tid och resurser att syssla med kärnreaktorer när man borde inrikta sig dels mot andra energikällor, dels mot energibesparing? Samt (om vi tar det där uttjatade om "terrorister") att det är mycket mer högstatus att försöka spränga ett kärnkraftverk än en grupp vindsnurror.