Några lånade uppslag

Här skulle man skriva om allvarliga ting, men orken har kilat iväg och gömt sig någonstans. Kan ju lösa det hela genom att knycka ideer från annat håll.

Så vidarebefordrar exempelvis Arkeologi-Åsa på Ting och Tankar den nyttiga upplysningen att kommentarsfälten under tidningarnas nätartiklar av journalister kallas "pissrännan". Och har man försökt läsa några kommentarsföljder där en stor del av utrymmet ockuperas av knäppgökar och skumrask är det inte så svårt att hålla med om det. Välskötta kommentarsfält kan vara ett väldigt bra verktyg för att få fram välgrundade fakta och åsikter om olika ämnen - men illa skötta så jagas det välgrundade bort av pissrännefolket, och på vilket sätt gynnar det demokratisk debatt och hederligt faktasökande?

Några moln som inte har något med den här bloggposten att göra, om man nu inte vill börja filosofer om folk som står med huvudet i molnen. Hur som helst, snyggt och dramatiskt!

På tal om knäppgökar så saxade jag följande från ett förord till en klassisk skrift av Lenin betitlad "Radikalismen", kommunismens barnsjukdom. Nej, förordet är inte skrivet av Lenin, men av några personer som jag antar håller till i Malmö och som tänker publicera denna Lenin-text. Eftersom de lagt ut sin text på nätet kan de väl inte se det som en förolämpning att jag citerar ett stycke (om de bryr sig om vad jag tycker, vilket nog får betraktas som tveksamt).

Ett problem som förtjänar vår uppmärksamhet är barnsjukdomen vänsterism och dess förhållande till frågan om ledarna, Partiet och massorna. En fråga som dessutom är kopplad till frågan om Anförarskapet.

Detta blir aktuellt just vid varje tillfälle då denna typ av småborgerliga uppfattningar dyker upp i kommunisternas och revolutionärernas led eller när det som alltid dyker upp några intrigörer och deformerade schackrare som tillämpar borgerlig ideologi i sin politik liksom i sitt dagliga liv och sina personliga förhållanden, och vill desinformera massorna för att vända dem mot partiorganisationerna, för at så fortsätta tillämpa opportunism i politiken och använda någras ovetande och politiska vekhet för att gynna sina egna intressen och etablerandet av sitt feudo, där de kan säga och göra som man vill i den mån det tjänar till att bibehålla desorganisationen, anarkismen, urartningen och försvaret av den extrema individualismen, i stället för konstant kamp för att krossa individen, för att härda massorna i våra principer. Konkret är det personer som i våra led vill föra in en ideologi som är främmande för vår klass, förruttnelsen, förverkliga sina deformeringar, sin värsta individualism, som är deras mål i livet – med förevändningen att gå och öppna och stänga möteslokaler, utföra uppgifter i samband med tryck av dokument och flygblad i en lägenhet, en bil eller någons källare; stödja någon killes strejk eller detsamma med någon tjej, möta kontakter som är väktare, och i stället för att mobilisera dem politiskt uppfylla sitt enda mål i livet, att göra dem till del av sitt harem (för att inte tala om att deformeringen inte har några gränser och inte respekterar ens sina släktingar eller närmaste svärsläktingar, och ännu mindre vänner), uppvisa sina nakna kroppar på nätet, fiska efter kunder etc. etc. Och allt detta helgat, smort och välsignat av feodalherren som spelar blind, döv och stum, och säger att man inte kan stoppa eller betvinga kvinnans frihet – när det i själva verket är denna typ av personer själva som försvarar det borgerliga samhällets förtryck och objektifiering av kvinnan under liberalismens fanor – så långt att han själv t.o.m. medverkar i urartningen och utöver detta påstås det att man för ”juntans” skull har denna stora kärlek som Romeo och Julia; att man offrar sig för barnens framtid när det inte ens är sant. Dessa sagor känner vi väl till. Det är ren skamlöshet. Därför måste de inför de andra lättrogna utnämna sig själva till kämpar, revolutionärer eller t.o.m. kommunister.

Jaha, detta skrivet av personer som inte bara vill bilda parti utan leda även det svenska folket i revolution. Jaa, hrm ... vad skall man säga ...? - Jo, jag vet vad jag kan säga: "tack till alla som bidragit med uppslag till den här bloggposten!"