En Sommestadare till

Jan Nygren verkar vara en ganska typisk politisk entreprenör, tidigare minister och bolagsdirektör. Man hittar honom numera hos två PR-firmor som använder gamla politiker som hjälpare för företag som vill påverka politik. Här och här hittar man honom i staben. En gång var han nästan på gång att bli socialdemokratisk partiordförande, men det sprack på något som jag inte minns. Tydligen så kan han dock ännu plockas fram som någon sorts socialdemokratisk debattör som skriver om privatiseringens välsignelser och att det är synd om "medelklassen" i en DN-artikel.

Lena Sommestad är alert dessa dagar, och slår tillbaka med en ny bloggpost. Utvecklingen är intressant, möjligen kan Lena S i spetsen för ett vitaliserat kvinnoförbund göra en insats för att vitalisera hela den politiska debatten. Men då krävs det att andra grupper sluter upp så att partiledningen inte kan isolera och tysta oppositionen.

Om jag skulle ha någon synpunkt på det hela är att det möjligen pratas för mycket om grupper som har det knapert och för litet om att ungefär tre fjärdedelar av folket uppskattar generell välfärdspolitik. Om man kan mobilisera denna absoluta majoritet skulle det nog vara en smal sak att ordna bättre villkor även för de som har det illa ställt också, det är ju själva idén med generell välfärdspolitik. Att försöka värva röster hos någon suddigt definierad "medelklass" verkar mot bakgrund av detta som ett dödfött politiskt projekt.