Språket marscherar i takt med bödlarna.
Därför måste vi hämta ett nytt språk.
Detta är två rader från dikten 'Nattjour' ur samlingen Mörkerseende (1970). Ibland behövs det inte mer än så för att sätta fart på de egna tankarna. Vad kan borgarklassen annat göra, när deras samhälle faller sönder, än att försöka förstöra vår förmåga att undersöka, förstå och förklara vad som händer, genom att försöka förstöra språket som är det nödvändiga verktyget för att undersöka, förstå och förklara? Om vi sedan måste hämta ett nytt språk, eller kanske återställa det gamla, är en annan sak man kan fundera över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar